Webbsidan om spanskt vin

Välkommen till Spanska Vinguiden, en webbsida som är kopplad till den nätbaserade tidskriften Spanienportalen och till en ny kommande bok om Spaniens gastronomi. Om du klickar på länken Spanska vinguiden som du också når i menyraden kommer du till till vinprovningarna. Spanska vinguiden är fri från kommersiella intressen. Om du klickar på länken Om spanskt vin som också finns i menyraden  kommer du till en utförlig faktasida med information om vin från Spanien. Spanska vinguiden kommer regelbundet att uppdateras med provningar av spanska viner som är tillgängliga i Sverige.

Gememensamt för vinerna som presenteras är att de ska ge en angenäm smakupplevelse, det blir alltså inga provningar av sulfitdopade bag-in-box viner. Liksom allt annat här i världen får man vad man betalar för. Kostnaden för förpackning, transport, marknadsföring, försäljning, moms,  alkoholskatt och alholholpolitik gör att ett vin i Sverige inte kan säljas billigare än 60 kronor. Men vill man inte betala mer än så får man vara beredd att vinet knappt går att dricka och att det innehåller mycket tillsatser. Vill man ha ett bra vin måste vara beredd att betala minst 10 euro för en helflaska. Många svenska konsumenter har en idé om att ett vin inte får kosta mer än 100 kronor runt denna prisklass ligger därför väldigt många viner som säljs på Systembolaget. Om man går upp ännu ett steg i prisklass så hittar man ännu bättre viner. Med tanke på vad ett bra glas vin på krogen kostar så kan det verkligen vara värt att betala lite mer för vinet man ska dricka hemma då de extra kronorna ger så mycket mer i kvalitet.

Prisklassen för ”bra viner” ligger i Sverige på mellan 100—199 kronor på Systembolaget. Om man har tur kan man hitta enstaka vin som kostar strax under hundra kronor och som är bra, viniportören/vinproducenten har då ansträngt sig för att pressa ner priset för att hamna precis under den i Sverige för många konsumenter magiska hundrakronorsgränsen. Många konsumenter vill absolut inte ge mer än 100 kronor och det ska man förstås respektera. Men att priset pressas till under hundringen betyder förstås att vinmakaren inte får speciellt mycket pengar att arbeta med. I den lägre prisklassen betyder så lite som tjugo kronor mer för flaskan mycket för kvaliteten. Vita viner behöver inte lagras, där är friskhet viktigast, därför kan priset hållas nere mer för vita viner och roséviner än för röda som behöver lagras på fat och flaska under flera år innan producenten kan få tillbaka de investerade pengarna. Man måste därför vara beredd att ge mer för att vara säker på att få ett rödvin kan passa den påkostade fina middagen.

Nästa prisklass som vi kan kalla för ”bättre viner” startar vid ca 200 kronor och sträcker sig till ca 300 kronor. Vinerna man hittar i denna prisklass är gjorda på  druvor som handplockats och därför fått en perfekt mognad. I denna prisklass kan man hitta fynd. Tyvärr finns bara ett fåtal spanska viner i denna prisklass i det fasta sortimentet på Systembolaget. Däremot finns ett stort utbud i prisklassen som ordervaror och kan alltså enkelt beställas på Systembolaget. Tillfälligt sortiment består av utvalda drycker som endast finns i begränsade volymer och som därför snabbt tar slut i hyllan. Som ett resultat av Coronapandemin började Systembolaget att släppa nyheter för det tillfälliga sortimentet oftare än tidigare och vid olika dagar för att undgå köbildning. Många vinimportörer som förut endast levererade vissa av sina flaskor till restauranger har under Coronapandemin också börjat släppa viner till det tillfälliga sortimentet. Viner som valts ut till det tillfälliga sortimentet provas och presenteras av Systembolaget och lanseras  samtidigt över hela landet men i små upplagor. Utöver dessa finns också beställningssortimentet som säljs av vinimportörer via Systembolaget. Dessa viner som Systembolaget kallar för ordervaror kan beställas och hämtas vid alla butiker,  de har inte provats av Systemets provare men den som är intresserad kan hitta fantastiska viner genom att söka på Systembolagets hemsida eller gå direkt till importörerna och söka på deras hemsidor. På Spanska vinguiden kommer förstås en hel del spännande ordervaror att provas.

Nästa prisklass som vi kan kalla för ”premiumviner” börjar runt ca 300 kronor och har ingen övre grens. För dessa viner har önologen (kallas också oenolog eller vinmakare) lagt ner extra mycket möda på att få fram ett ypperligt vin med särskilt hög kvaliet. I Sverige brukar premiumviner göra gästspel i små upplagor i Systembolagets tillfälliga sortimentet. Spanska premiumviner finns annars i Systembolagets så kallade beställningssortiment vilket betyder att flaskorna ligger hos leverantören men måste säljas via Systembolaget. Det som utmärker premiumviner är att de görs i små upplagor och vissa av dem kan därför  bli eftertraktade rariteter med höga priser. Speciellt årgångar då allt har blivit rätt rusar priset för de mest berömda vinerna. Premiumviner brukar ha en intressant historia där vinmakaren har en framträdande roll. Det som kännetecknar spanska röda premiumviner är att de ofta är kraftfulla samtidigt som de har en perfekt balans och finess och komplexitet. Vinerna kan drickas direkt men de flesta vinner på ytterligare lagring vilket gör dem till samlarobjekt. Att smaka ett premiumvin är förstås en stor upplevelse. Men det fantastiska med vin, och det är viktigt att poängtera, är att mycket av upplevelsen beror på tillfället då vinet dricks. Vad som serveras till vinet. Omgivningen. Och, inte minst, med vem man delar flaskan.

Några spanska boxviner kommer alltså inte att provas. Vin som tappas i stora plastpåsar måste nämnligen behandlas med  mer sulfit än vin som tappas i flaskor. Sulfit tillsätts av vinmakaren för att inte vinet ska oxidera och för att döda bakterier och även för att avbryta jäsningen om det behövs för att vinmakaren har tillsatt extra socker. Sulfit bildas naturligt vid jäsning men i ytterst liten mängd. I princip allt vin innehåller alltså sulfit naturligt och de flesta vinmakare tillsätter också en liten mängd sulfit som konserveringsmedel även i bättre viner vilket inte är farligt. I bättre viner behövs dock mindre sulfit eftersom produktionen sker varsamt. Druvorna handplockas och sorteras noga för att inte mögliga och dåliga druvor ska komma med och för att det inte ska bildas bakterier sker pressning och jäsning och lagring och tappning under stränga hygieniska krav. Vid produktion av billigt bulkvin måste priset bli lågt och därför skördas druvorna med skördetröskor vilket gör att både omogna och mögliga druvor slinker med. Druvorna måste också pressas industriellt och musten snabbjäsas i stora tankar. För att hindra mögel och bakterier från att växa tillsätts en hel del sulfit och svavel under denna process. För att göra vinet drickbart tillsätts därefter dessutom för de vbilligaste vinerna ytterligare en mängd kemikalier och ofta också socker och alkohol. Eftersom det finns personer som är allergiska mot sulfit måste det noteras på flaskan om vinet innehåller sulfit. Det är det enda ämnet som måste redovisas av de 63 tillsatser i vin som är godkända av EU. Vinlobbyn har hindrat alla krav på att ytterligarer tillsatser ska redovisas. Generellt innehåller röda viner mindre sulfit än vita. Viner av bättre kvalitet innehåller mindre sulfit än billiga viner. Ju dyrare vin, desto mindre tillsatser. Billiga viner som är ekologiska har lite mindre sulfit än billiga konventionella viner men framför allt betyder eko-märkningen att vindruvorna inte besprutats. Utanför Sverige är boxvin detsamma som vin i den absolut lägsta prisklassen, vin som som i Spanien bara brukar kosta en euro litern och som man brukar spä ut med fruksoda eller göra sangria av för att det ska bli drickbart.

Ansvarig för Spanska Vinguiden är Spanienkännaren Thomas Gustafsson. Vinets värld intresserade honom tidigt. I sin ungdom, när han studerade vid Stockholms universitet vid inledningen till 1980-talet, började han därför jobba extra på Systembolaget för att få möjlighet att genomgå bolagets grundläggande vinutbildning som vid denna tid var en av få möjligheten att kunna lära sig mer om vin i Sverige. Han har senare även studerat vinkunskap vid Restaurangakademien och har genomgått den internationella Sommelierutbildningen WSET 1 (Symbolen för Wset sitter på kavajslaget som syns på bilden här intill). Men framför allt har Thomas införskaffat sig en djup kunskap om spanskt vin under ett stort antal besök hos vinproducenter runt om i Spanien. Egentligen startades denna sida av Thomas Gustafsson redan i slutet av 2009 som ett hobbyprojekt när han var bosatt i Madrid och verksam som korrespondent. Vid denna tid var det vanligt bland journalister att ha bloggar om sina specialämnen. Thomas Gustafsson hade vid denna tid sedan flera år tillbaka Spanienbloggen och Kubabloggen som låg på Aftonbladets portal samt även en blogg om resor som hette Jorden runt på 28 dagar. Föregångaren till denna sida fick namnet Spanska vinbloggen. När Aftonbladets bloggportal där alla bloggar låg stängdes försvann Spanska Vinbloggen. Det dröjde sedan till höstens 2020 innan den kunde återuppstå, nu i en helt ny skepnad och under det nya namnet Spanska vinguiden och kopplad till webbtidskriften Spanienportalen.

Thomas Gustafsson ägnar i dag mycket av sin lediga tid åt mat och dryck som är hans stora intresse. Som vinkännare provar han gärna spanska viner och besöker emellanåt också någon spansk vinbodega. Han har skrivit en rad artiklar och reportage om vinproduktion i Spaniens viktigaste vindistrikt. Som frilansjournalist var han under många år regelbunden medarbetare i Systembolagets tidskrift Vin & Spritjournalen. Genom åren har han också besökt vinbodegor i Portugal, Argentina och Chile. I Kuba, Centralamerika och Karibien har han besökt ett flertal romdestillerier. I Mexiko har han besökt tequiladestilleri i staden Tequila och i Oaxaca mescaldestillerier. Sedan några år tillbaka leder Thomas Gustafsson som ciceron kulturhistoriska resor till Spanien där deltagarna förstås också får lära känna den spanska gastronomin. Under resorna provas viner och det brukar också ingå besök på vinbodegor.

Gästgivarens vinguide skulle denna sida också kunna kallas. Thomas Gustafssons har nämnligen rätt att använda den gamla titeln Gästgivare eftersom han från sin mammas sida härstammar från en gammal småländsk gästgivarefamilj där vällagad mat och goda drycker alltid haft en central roll. Vid gårdarna och i kartor fanns symbolen härintill som betyder Gästgiveri. Thomas har rätt att bära titeln Gästgivare eftersom han tillsammans med sina bröder och kusiner är delägare till släktens gamla Gästgivaregård som genom ett kungligt beslut fick rätt att bedriva matservering och sälja sprit till resenärer. Fram till 1933 då Gästgiveristadgan formellt upphörde låg gästgivargårdar med en och en halv mils avstånd från varandra över hela landet. Gästgivaregården som Thomas släkt har ligger i Småland.