Flera protester mot

massturismens baksida

fortsättning ... Statyn på bilden här intill heter "Monumento al Turista de Torremolinos" och står i en rondell i den gamla turistorten Torremolinos vid Costa del Sol. Statyn som föreställer en lättklädd nordisk kvinna på väg till stranden är en hyllning till turisterna som började komma till Spanien i slutet av Francodiktaturen. De nordiska semesterfirarna spenderade pengar vilket gav inkomster och skapade jobb. Turisterna hade dessutom med sig nya idéer vilket ledde till att det gamla slutna Francospanien kunde förändras. Turismen fick en stor betydelse för Spaniens förvandling från isolerad diktatur till globaliserad modern demokrati. Fortfarande är många spanjorer tacksamma för turismen som ger inkomster och arbetstillfällen. Nästan 15 procent av Spaniens BNP kommer från turistnäringen. Men den senaste tiden har turismen förändrats vilket skapat problem för lokalbefolkningen. För bara några år sedan bodde alla turister på hotell. Numera väljer i stället många att hyra en lägenhet via AirBnB eller någon annan förmedlare. En stor del av lägenheterna som finns för korttidsuthyrning ägs av utlänningar som investerat sina besparingar i en bostad i Spanien som de har köpt för att hyra ut. Efter Coronapandemin har priserna på bostäder i attraktiva områden accelererat. Prisnivån är nu så hög att det blivit omöjligt för en vanlig löntagare att köpa en egen bostad. Samtidigt har bostäderna för långtidsuthyrning minskat. För att ha någon stans att bo tvingas många ungdomar bo kvar hemma hos föräldrarna långt upp i åldrarna. Det har även blivit vanligt att spanska familjer tvingas lämna sin bostad under sommaren för att deras hyresvärd vill kunna hyra ut den veckovis till turister vilket ger fem gånger mer i hyra. Förutom de personliga svårigheter som bostadssituationen leder till förändras också samhället när vanliga löntagare inte längre kan hitta någonstans att bo i centrum. I storstäderna tvingas lokalbefolkningen flytta från centrum för att bosätta sig i avlägsna förorter vilket ger långa pendelavstånd. När de fastboende försvinner förändras sedan kvarteren. De gamla kvartersbutikerna tvingas stänga och ersätts med snabbköp som säljer billig alkohol, chips och snabbmat till långpristurister. Lokala barer som förlorar sin gamla kundkrets slår igen och ersätts med hamburgerrestauranger, sushiserveringar och turistanpassade barer. På turistöar som Mallorca och Kanarieöarna, eller för den delen Gotland som har liknande problem, finns inga förorter dit lokalbefolkningen kan flytta när turisterna tar över centrum. På Mallorca har lokala näringsidkare därför fått allt svårare att få tag i extrapersonal under högsäsongen eftersom det inte finns några bostäder. Restauranger och turistanläggningar står utan servitörer, kockar och städare men även sjukvård och kommunal service saknar handläggare, lärare och poliser. Som ett svar på de landsomfattander protesterna har den sittande vänsterregeringen infört lagändringar som ska göra det lättare för bostadsföreningar att begränsa kortidsuthyrningen. I Barcelona som drabbats speciellt hårt har den nya socialdemokratiska borgmästaren gått ännu längre. Där ska nu licenserna för korttidsuthyrningen fasas ut under de närmaste åren för att fler bostäder ska komma ut till lokalbefolkningen. Samtidigt diskuteras möjligheten att begränsa antalet kryssningsfartyg som anländer till Barcelona, på liknande sätt som redan skett på många andra platser runt om i världen som till exempel New York som helt stoppar kryssningsfartygen. Kryssningturister ger små inkomster till lokala näringsidkare då de varken bor på hotell eller äter på restaurang då de bara är några timmar i land innan de återvänder till båten. Efter Coronapandein har kryssningstusismen vuxit enormt. Under förra året anlände över 3,5 miljoner kryssningsturister till Barcelona. En viktig slusats man kan dra av protesterna som blossat upp över hela södra Europa är att det framför allt är massturismen lokalbefolkningen vänder sig mot. Framfusiga turister som struntar i att försöka anpassa sig till den vardag som finns på platsen de besöker är inte välkomna vare sig i Sverige eller i Spanien.

Bamse hälsar nordiska turister välkomna till hotellet på Gran Canaria. Foto: SPANIENPORTALEN

PUBLICERAD 20 JULI 2024

 

 

 

 

 

 

 

 

ARKIV TIDIGARE ÄLDRE ARTIKLAR

BAKGRUND REGERINGSFÖRHANDLINGARNA:

PSOE och Sumar bildar

en vänsterallians igen

Pedro Sánchez (PSOE) och Yolanda Díaz (Sumar) presenterar programmet för koalitionsregeringen. Nu återstår en omröstning i det nyvalada parlementet där Pedro Sanchez måste vinna en majoritet av rösterna. Foto: PSOE

Parlamentets omröstning om Pedro Sanchéz ska få fortsätta som premiärminister närmar sig. Efter långa förhandlingar och löfte om amnesti har de katalanska separatisterna gått med på att stödja Pedro Sánchez ytterligare en mandatperiod. Pedro Sanchez har därmed säkrat ja-röterna från 179 ledamöter i parlamentet. Konservativa Partido Popular och högerpopulistiska Vox är som väntat hårt kritiska. Socialdemokratiska PSOE och den samlade vänsterns partibildning Sumar presenterade i slutet av oktober sitt program för en gemensam koalitionsregering. För att den samlade vänsterns partibildning Sumar skulle gå med på ett fortsatt samarbete med Pedro Sánchez om han blir omvald som regeringschef kommer en rad reformer genomföras. Regeringsöverenskommelsen mellan Pedro Sánchez (PSOE) och Yolanda Díaz (Sumar) innebär att den nya koalitionsregeringen om den blir godkänd av parlamentet får en mycket tydlig vänsterprofil. Bland annat kommer en minskning av arbetsveckan från 40 timmar till 37,5 timmar i veckan utan löneavdrag att genomdrivas genom lagstiftning. Stora satsningar kommer också att göras på föräldrarförsäkringen vilket ska ge längre betald föräldrarledighet och vården får mer pengar för att förkorta vårdköerna. I regeringsöverenskommelsen ingår också flera åtgärder för att minska utsläppen och bromsa klimatförändringarna. Att socialdemokratiska PSOE och vänsterpartierna som ingår i partibildningen Sumar skulle komma överens om att fortsätta tillsammans var väntat. Den stora prövningen för Pedro Sánchez har varit att få stöd för sin regering av en majoritet vid omröstningen i det nyvalda parmamentet. Efter långa komplicerade förhandlingar har han dock till slut lyckats försäkra sig om stöd från en majoritet av rösterna i parlamentet. Partido Populars ledare Alberto Núñez Feijóo, på bilden här intill, är skarpt kritisk och kräver nyval. Avgörandet om det blir en ny vänsterregering eller nyval låg hos det katalanska separatistpartiet Junts pel Cat och deras landsflyktige ledare Carles Puigdemont och överenskommelsen slutade med en överenskommelse om amnesti för katalanska separatister som dömts eller efterlyst för brott kring den illegala folkomröstningen för sex år sedan. Under veckan kommer det nyvalda parlamentet samlas för debatt och omröstning. Pedro Sánchez har som sagt säkrat en majoritet men inget är förstås säkert innan omröstningen är genomförd. Det kommer att ske så fort parlamentet samlas. Den 27 november har tiden runnit ut, finns ingen godkänd regering då upplöses parlamentet automatiskt och det blir nyval i januari.

Foto: PP

UPPDATERAD 12 NOVEMBER, PUBLICERAD 25 OKTOBER 2023

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

BAKGRUND REGERINGSFÖRHANDLINGEN

Pedro Sanchéz fick uppdraget

efter Núñez Feijóo nedröstning

Den 3 oktober fick Pedro Sánchez kung Felipes uppdrag att försöka bilda regering. Foto: Casa Real

Partiledaren för socialistpartiet PSOE, Pedro Sánchez, fick som väntat uppdraget att försöka bilda regering efter att Alberto Núñez Feijóo, ledare för konservativa Partido Popular, röstats ner i parlamentet. Konservativa Partido Popular har 139 mandat, högerpopulistpartiet Vox har 33 och det regionala högerpartiet Unión del Pueblo Navarro (UPN) har ett mandat vilket gör att de tre högerpartierna sammanlagt samlar 171 röster mot Pedro Sanchéz vilket inte var tillräckligt för att vinna omröstningen. Det krävs 176 röster för majoitet i parlamentet som har 350 platser. Efter att Alberto Núñez Feijóo röstats ner blir det nu Socialistpartiets ledare som får kungens uppdrag att försöka bilda en regering som kan accepteras av parlamentet.  På bilden här intill som är en pressbild från Partido Popular deltar Feijóo vid ett möte. Socialistpartiet PSOE har 121 mandat och vänsterkoalitionen Sumar har 31 mandat vilket nu betyder att Pedro Sánchez måste säkra rösterna från alla övriga partier i parlamentet för att kunna bli omvand som regeringschef. Stödet från det baskiska nationalistpartiet PNV och det radikala baskiska EH-Bildu är i praktiken säkrat. Det katalanska vänsterrepublikanska ERC står också relativt nära Socialistpartiet redan innan förhandlingarna. Kanariska CC stöder den som har störst möjligheter att bli regeringschef. Däremot kommer det att kräva stora eftergifter för att också det katalanska separatistpartiet Junts per Cat ska gå med på att släppa fram Pedro Sánchez vilket är nödvändigt för att få en majoritet. I utbyte mot sitt stöd kräver de katalanska separatisterna amnesti för alla separatistpedare som är dömda eller efterlysta för sin delaktighet i den illegala folkomröstningen och den efterföljande självständighetsförklaringen i oktober för sex år sedan. Detta kan det gå att lirka igenom, trots hårda protester från högern. Men om katalanerna även kräver att få genomföra en legal folkomröstning om självständighet kommer Pedro Sánchez att tvingas backa.  I så fall blir det nyval i början av nästa år. Det katalanska separatistpartiet Junts med sin landsflyktiga ledare Carles Puigdemont avgör därmed Spaniens politiska framtid.

Foto: Partido Popular

PUBLICERAT 3 OKTOBER 2023

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

BAKGRUND INRIKESPOLITIK:

Partido Popular utan majoritet

Partido Popular blev största parti i valet i juli och därför fick partiledaren Alberto Núñez Feijóo göra det första försöket att bilda regering. Socialistpartiet PSOE och vänsterns partiallians Sumar gjorde dock ett betydligt bättre resultat än många förutsått. PSOE och Sumar som ingått i Pedro Sánchez koalitionsregering fick 152 mandat (PSOE 121 och Sumar 31). I parlamentet finns också det radikala baskiska separatistpartiet Bildu som har 6 mandat och galiciska BNG som har 1 mandat vilket ger sammanlagt 171 mandat. Det räker inte heller. Radikala basiska Bildu har tidigare lagt ner sina röster för att släppa fram Sanchéz vänsterrerering. Kanariska borgerliga CC som har en mandat brukar ge sitt stöd till den som är närmast att lyckas bilda regering men det räcker inte heller. Det katalanska separatistpartiet Junts har 7 mandat och kan fälla en vänsterregering om de röstar nej.

På översta bilden firar Partido Popular. På nedre bilden firar PSOE:s ledare Pedro Sanchez. Foto båda bilderna av Spanienportalen.

PUBLICERAT 23 JULI 2023, UNDER VALNATTEN

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Svårt att förutspå spanska val

Inför valet i juli spådde de flesta opinionsinstitut att det skulle bli en stor seger för Partido Popular. Även Partido Popular räknade med regeringsskifte. Så blev det inte. Ännu en gång visade det det sig att man inte kan lita på spanska opinionsundersökningar. Efter regionalvalen i maj där Partido Popular vann stort i regionerna var det många hade räknat med att resultatet skulle upprepa sig. Ledningen inom Partido Popular trodde själva att de skulle kunna vinna upp mot 160 mandat. Men när alla röster var räknade hade Partido Popular bara vunnit 137 mandat. En anledning till de felaktiga undersökningarna är att alla undersökningar är mer eller mindre politiskt styrda. Genom att ställa frågorna på ett visst sätt blir svaret vinklat. Ett annat problem är att de tillfrågade inte vill avslöja vad de röstar. En tredje faktor är att många väntar till sista stund innan de bestämmer sig. 

PUBLICERAT 23 JULI 2023

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Val mitt i sommaren fungerade

Trots att valet hölls mitt i sommaren med många på semester blev valdeltagandet ovanligt högt. I Spanien är det regeringschefen som utlyser parlamentsval när han eller hon anser det lämpligt, bara det sker innan mandatperioden är slut. Nu valde han att tidigarelägga valet för att tvinga vänsterpartierna att skärpa sig och snabbt samlas i en gemensam valallians. I sista stund lyckades ledarna för Podemos och de andra 14 vänsterpartierna registrera Sumar hos valmyndigheten. Ledaren Yolanda Diaz har varit vice premiärminister i koalitionsregeringen och är en framstående vnsterdebattör. Den nya valalliansen vars namn betyder "Tillföra" är hennes skapelse och under valrörelsen har hon gjort bra ifrån sig och lyckats återfå stöd

från vänsterväljarna. På bilden här intill håller hon ett avslutande valmöte. Pedro Sanchéz har sedan lång till tillbaka utsatts för en intensiv smutskastningskampan. Speciellt är det det populistiska extremhögerpartiet Vox och dess anhängare som på alla sätt försöker få bort honom. Partiledaren Santiago Abascal som syns på bilden längre ner bygger mycket av sina kampanjer på att atttackera vänsterns radikala reformer som genomförsts under Sanchéz regeringstid. Under den senaste mandatprerioden har Vox gjort tre försök att tvinga Pedro Sánchez att avgå genom misstroendevotum. Partido Popular har dock valt att avvakta till det ordinarie valet för att inte gynna Vox genom att ge dem mer uppmärksamhet och har därför lagt ner sina sina röster. Vid den senaste omröstningen som skedde i slutet av mars valde PP:s partiledare Feijóo till och med att i stället för att följa debatten i kammaren besöka Svenska ambassaden i Madrid där han var inbjuden till ett lunchmöte med de nordiska ländernas ambassadörer. I pressen skrev man att Feijóo valde att "hacerce el sueco" (göra sig svensk) som är ett gammalt spanskt talesätt som betyder att man gör sig dummare än man är. Med speciellt intresse följde Partido Popular det senaste regeringsskiftet i Sverige, där Vox systerparti Sverigedemokraterna spelade den nyckelroll vid regeringsbildningen som Vox förväntas få efter valet i Spanien. Lika stort intresse för Spanien har det finska exemplet där Sannfinländarna som är Vox motsvarighet till och med gick in i regeringen. Efter Sveriges regeringsskifte har den svenska regeringens en bättre relation med oppositionens Partido Popular än med Socialistpartiet PSOE som är socialdemokrater. Regionalvalet innebar att det liberala Ciudadanos i praktiken utplånades. Liberalerna som en gång var landets tredje största politiska kraft fick så få röster att de inte ställt upp i parlamentsvalet. Polariseringen mellan vänstern skärps alltså återigen i Spanien. Kristdemokratiska borgerliga Partido Popular är beroende av extremhögerpartiet Vox, medan socialdemokratiska PSOE är beroende av Sumar och regionala partierna.

Högst upp Pedro Sanchez PSOE vid valmöte, lnedanför honom Yolanda Diez, Sumar. Längrer ner Alberto Feijóo PP, och Santoago Abascal Vox, vid valmöte  Foto: pressbilder från PSOE och PP och Spanienportalens fotograf

PUBLICERAT 23 JULI 2023

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

SPANSKA ORDFÖRANDESKAPET:

Osäkert läge ogillas av EU

Den 1 juli tog Spanien över ordförandeskapet i EU från Sverige. Trots att möjligheten var stor att det blir ett regeringsskifte har dock ingen samordning skett mellan regeringen och oppositionen. Nu efter valet kommer det dessutom att dröja innan en nybildad regering kan ta över. Det kan dra ut på tiden och till och ed sluta med nyval. Mycket ör visserligen givet. Den spanska vänsterregeringen med premiärminister Pedro Sanchéz i spetsen har tillsammans med EU-kommissionen arbetat med förberedelserna under det senaste året. Totalt kommer 350 ärenden att behandlas under det spanska ordförandeskapet. Frågor som rör kriget i Ukraina, migrationsavtal samt klimat och energi står högt på dagordningen. Spanien kommer också att arbeta för att stärka relationen mellan EU och Latinamerika. Blir det regeringsskifte och Partido Populars ledare Alberto Núñez Feijóo blir premiärmiister innebär det ingen förändring för vilka sakfrågor som ska tas upp, de är redan spikade. Ett regeringskifte kan dock leda till att vissa ärenden får mindre betydelse. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

BAKGRUND POLITIK:

Tidigare val efter högerskräll

Premiärminister Pedro Sánchez utlyser nyval. Klika  på biden för video. Foto Moncloa/TVE

Konservativa Partido Popular gick starkt framåt i regional- och kommunalvalen den 28 maj. Socialistpartiet PSOE backar och för vänsterpartierna var resultatet en katastrof. Det svaga resultatet för regeringspartierna fick regeringschefen Pedro Sánchez att direkt kalla till nyval.  Valet sker redan söndagen den 23 juli. Under sin nya partiledare Alberto Núñez Feijóo har Partido Popular gått mer åt mitten vilket vunnit tillbaka förtroendet hos många väljare. Samtidigt har splittringen inom vänstern och samarbetet med radikala nationalistpartier försvagat förtroendet för regeringspartierna. Om trenden håller i sig och inget sker som skakar om blir det garanterat regeringsskifte vid nästa parlamentsval. Denna insikt fick premiärminister Pedro Sánchez att bara några timmar efter att valresultatet blev känt gå ut och meddela att nästa parlamentsval ska hållas den 23 juli. I Spanien är det den sittande regeringschefen som bestämmer när riksval ska hållas, bara det sker på en söndag och utlyses med minst 54 dagars varsel. Som längst hade Sanchéz under denna mandatperiod kunnat sitta kvar till december. Parlamentet har upplösts och valet tidigareläggs fem månader. Att valet kommer att genomföras mitt i sommaren när många åkt på semester kan gynna PSOE om partiet lyckas engagera sina kärnväljare. Men det kan också leda till att ovanligt många poströstar i förväg vilket brukar gynna Partido Popular. Sammanlagt fick Partido Popular 31,5 procent att rösterna medan PSOE fick 28,2 procent. För de vänsterpartierna var resultatet i flera regioner så svagt att de hamnade under spärren och forlorade alla sina mandat, vilket gav de andra partierna större utdelning för sina röster. Anledningen till vänsterpartiernas katastrofala resultat var framför allt deras spittring där framför allt Podemos har ett stort ansvar. Ledarna för Podemos och de andra 14 vänsterpartierna lyckades inte enas utan ställde upp på sina egna valsedlar vilket gjorde att de i många regioner hamnade under spärren och därmed förlorade alla sina tidigare mandat. Extremhögerpartiet Vox gick procentuellt bara svagt framåt men gynnades vid mandatfördelningen av att vänsterpartierna tappade mandat. För liberala partiet Cidadanos var regionalvalet en total katatrof och de är nu helt borta.

Alberto Núñez Feijóo. Foto: Partido Popular

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 TIDIGARE ARTIKLAR

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

HISTORIA/POLITIK

Fascistledarens grav har flyttats

Det stora monumentet vid Valle de Cuelgamuros, som tidigare kallades för Valle de los Caidos. Foto: Spanienportalen

Spanien fortsätter att göra upp med sitt mörka förflutna. Måndagen den 24 april 2023 förflyttades det spanska fascistpartiets grundare José Antonio Primo de Rivera. Förflyttningen som genomfördes på order av vänsterregeringen är ytterligare en kontroversiell uppgörelse med minnen från Francoregimen enligt den nya Lagen om det demokratiska minnet som förbjuder alla former av hyllningar av Francoregimen. Gravöppningen och transporten av Primo de Riveras kvarlevor till en familjegrav vid gravplatsen San Isidro inne i Madrid har mött skarpa protester från spanska extremhögergrupper. Men efter att gravplatsen inte längre räknas som en katolsk viloplats hade Primo de Riveras anhöriga frivilligt gått med på att att flytta graven. I samband med att Valle de los Caídos upphörde att vara katolsk har monumentet också bytt namn till Valle de Cuelgamuros. Förflyttningen av graven genomfördes den 24 april vilket är exakt på dagen 120 år efter José Antonio Primo de Riveras födelse. Hans far var den gamla diktatorn, general Miguel Primo de Rivera som tog makten i Spanien genom en statskupp 1923. Sonen José Antonio Primo de Rivera grundade det spanska fascistpartiet La Falange vars medlemmar stod bakom och stödde general Franco under inbördeskriget. José Antonio Primo de Rivera avrättades av republikanerna vid inledningen av kriget i november 1936.

Histporiskt porträtt på José Antonio Primo de Rivera.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––