POLITIK & SAMHÄLLE:

Protester mot bostadskris

generalstrejk och nyval

Tusentals missnöjda samlades på Puerta del Sol i Madrid där de övernattade i tältläger i protest mot Spaniens bostadskris. Protesterna spreds över hela Spanien och ledde till en regeringskris som slutade med att att valet tidigareläggs till den 29 november. Redan den 11 november har fackföreningarna och hyresgästföreningen kallat till generalstrejk. På bilden här intill går Pedro Sánchez ut och deklarerar att han tidigarelägger valet till den 29 november. Den spanska politiken kastas därmed in i en intetensiv period fram till valet som ska genomföras med minsta möjliga förberedelsetid. I Spanien är det den sittande regeringchfen som fattar beslut om när val ska hållas. Detta måste dock ske inom mandatperiodens maximala längd på fyra år. I stället för att avvakta till i början av nästa år som många räknat med valde alltså Pedro Sánchez att  upplösa parlamentet och kalla till val för att kunna dra nytta av den vänsterväg som sveper över landet som en följd av bostadssituationen. Upprinnelsen till de omfattande protesterna mot bostadsbristen var fallet María del Carmen Abascal, kallad Maricarmen, som vräktes i september från lägenheten där hon bott större delen av sitt liv. Behandlingen av den äldre kvinnan väckte starka reaktioner och fick bostadslösa undomar att agera. Natten mot den 27 september dök tusentals missnöjda upp på Puerta del Sol i Madrid och de protesterande fick snart stöd över hela landet. Manifestanterna och hyresgästorganisationen kräver starkare skydd mot vräkningar och politiska åtgärder för att göra bostäder mer överkomliga. För Maricamen innebar vräkningen att hon insjunknade och hennes hälsa blev sedan snabbt sämre för att slutligen avlida på sjukhus. Tältlägren blev en symbol för den alltmer akuta frågan om hur vanliga löntagare och pensionärer ska ha råd att bo kvar i storstäderna när allt fler vanliga lägenheter köps upp och används för korttidsuthyrning och spekulation. Många ungdomar tvingas i dag bo kvar hemma hos sina föräldrar långt upp trettioårsåldern, vilket är en bidragande anledning till att det föds förre barn. Den politiska krisen ledde till att den sittande vänsterregeringen ansåg att de hade stöd för att få igenom en ny skärpt bostadslagstiftning men reformerna röstades ner i parlamentet av högerpartierna vilket gjorde att Pedro Sánchez såg en möjlighet att dra nytta av vänstervägen och samla opinion bakom sig vid ett nyval. Opinionsundersökningar som gjorts inför valet pekar på att konservativa Partido Popular tillsammans med ytterhögerpartiet Vox vinner en stor egen majoritet i parlamentet. Men inget är säkert förrän väljarna sagt sitt. Om vänsterpartierna lyckas samla sig i en valallians och de regionala partierna gör ett bra val kan allt hända. Pedro Sánchez har vid flera tillfällen tidigare visat att han är en slug och skicklig maktspelare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilden visar tältläger och protester på Puerta del Sol. Foto: SPANIENPORTALEN

UPPDATERAD 5 OKTOBER, PUBLICERAD 29 OKTOBER 2026

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 

SAMHÄLLE:

Rekordhet sommar med

våldsamma naturbränder

I somras drabbades Spanien av många allvarliga naturbränder som tvingade tiotusentals människor att evakureras. Aldrig tidigare sedan väderstatistik började samlas in 1943 har sommrarna varit så heta i Spanien som de senaste året, visar väderstatistik från den spanska meterologiska myndigheten Aemet. Under senare år har klimatförändringarna gjort att Spanien fått ett allt mer extremt väder med rekordhetta under somrarna och skyfall och översvämningar under vinter och vår. Regnovädren som numera blivit allt mer intensiva under vintern får sly och gräs att växa över stora områden. Hettan och torkan leder sedan till att det fattar eld och bränderna får då en sådan snabb spridning. Eftersom stora delar av det spanska inlandet är avfolkade upptäcks många av naturbränderna inte förren de spridit sig rejält. Förr när det levde människor överallt på landsbygden hölls växligheten efter av betande getter, men nu får slyn och gräset växa fritt och förvandlats till fnöske när hettan kommer. I delar av Spanien har man börjat släppa ut åsnor för att beta och på så sätt återskapa brandgator.

UPPDATERAD 20 SEPTEMBER, PUBLICERAD SOM KORT NOTIS 27 JULI 2026

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

SAMHÄLLE:

Spanien har snart

femtio miljoner invånare

Den spanska tjuren står stark. Foto: SPANIENPORTALEN.

Spanien närmar sig snabbt 50 miljoner invånare. Redan under slutet av 2026 beräknas den magiska befolkningsiffran passeras. Trots att födelsetalen har minskat kraftigt de senaste åren fortsätter folkmängden att öka, enligt statistik från myndigheten Instituto Nacional de Estadística (INE). Befolkningsökningen drivs i första hand fram av invandring från Spaniens gamla kolonier i Latinamerika. Antalet personer födda utomlands som lever i Spanien uppgår nu till över tio miljoner. Eftersom de flesta invandrare är spansktalande kan de snabbt etablera sig på arbetsmarknaden, vilket gynnar den ekonomiska tillväxten. Den relativt unga åldersstrukturen bland utrikesfödda bidrar också till att en växande andel av nyfödda barn har en mor med utländsk bakgrund. I dag har ungefär vart tredje nyfödd en mamma som kommer från de tidigre kolonierna och de blir snabbt fler. En stor tillväxt av befolkningen kommer från beslutet att tillåta spanjorer som flydde från Spanien vid inbördeskrigets slut, och även deras barn och barnbarn, att kunna återvända till Spanien och återfå sitt spanska medborgarskap. När de flydde från Francodiktaturen till Latinamerika blev de av med sitt medborgasrskap. Totalt är det cirka fyrahundra tusen personer som på detta sätt kommer att kunna återvända till Spanien, de flesta är barnbarn till republikaner som en gång flydde. Efter beslut av högsta domstolen kommer dock dessa nya spanska medborgare inte att få rösta i nästa val. Den sittande vänsterregeringen har en positiv inställning till arbetskraftsinvandring från Latinamerika och det hade tidigare också konservativa Partido Popular som redan under den konservativa regeringen med José María Aznar som premiärminister öppnade för möjligheten för latinamerikaner att enkelt få komma till Spanien att jobba. Arbetsgivarna är beroende av mer okvalificerad arbetskraft som dessutom är spansktalande. Regeringen planerar också att genomföra en massreglering av runt en halv miljon papperslösa migranter som levt underjordiskt i landet och ge dem uppehållstillstånd. Regleringen gäller dock bara dem som inte begått något brott och har befunnit sig i landet under minst ett halvår. Sedan 1980-talet har Spanien genomfört liknande processer nio gånger tidigare av både vänsterregeringar och högerregeringar. Denna gång finns dock ett motstånd som inte fanns tidigare, speciellt inom grupper som står nära ytterhögerpartiet Vox. Samtidigt som befolkningen växer åldras den inrikesfödda befolkningen. Medellivslängden i Spanien ligger nu på 84 år, vilket gör att behovet av arbetskraftsinvandring är stort för att säkra landets fortsatta tillväxt och behov inom åldringsvården och för att bidra till landets tillväxt och skatteinkomster. Sedan en tid tillbaka har många länder börjat oroa sig för sjunkande befolkningar. Allt färre i arbetsför ålder kommer att tvingas försörja allt fler invånare i mycket hög ålder vilket kommer att leda till minskad tillväxt och stora svårigheter för välförden. Spanien tillhör de som ser ut att klara sig. Fortsätter invandrigen från Latinamerika till Spanien att hålla samma nivå kommer Spanien i stället att enligt beräkningar att ha runt 55 miljoner invånare runt 2050. Det betyder att Spanien i så fall kommer att gå om Italien i folkmängdredan under 2040-talet eftersom Italien får en allt äldre befolkning och ånga födelsetal och minimal invandring. Spanien kommer därmed bli EU:s tredje folkrikasye stat efter Tyskland och Frankrike enligt de senaste demografiska prognoserna från Eurostat och FN. 

UPPDATERAD 20 SEPT, PUBLICERAD 18 FEBRUARI 2026

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

SAMHÄLLE:

Massiv migrantvåg

drabbade Ceuta och

skakade om hela EU

En omfattande flyktingvåg drabbade den spanska exklaven Ceuta i slutet av juli då tiotusentals migranter plötsligt vällde in över gränsen. Tidigare har migranter stoppats av marockansk gränspolis. Nu kunde de simmande lämna Marocko och ta sig runt stängslet utan att marockansk gränsbevakning ingrep. Bilden här intill visar Ceutas gräns mot Marocko, ett kraftigt stängsel som går rakt över halvön ner i havet på båda sidor om den spanska exklaven. Bilden togs av Spanienportalens medarbetare vid ett tillfälle när gränsbevakningen var intakt på den marockanska sidan och inga människor kunde komma fram och ta sig över gränsen. De spanska exklaverna Ceuta och Melilla har varit spanska sedan medeltiden, långt innan Marocko fanns. De är spanska städer med spansk befolkning, men de ingår inte i EU:s tullområde vilket är viktigt att påpeka. Människor som illegalt tar sig in i Ceuta har alltså inte möjlighet att direkt resa vidare till Spanien och vidare in i Schengenområdet. Det krävs pass och inresetillstånd för att bli insläppt till spanska fastlandet vilket gör att migranterna stoppas vid pass- och dokumentkontrollen vid färjeterminalen. Ingen utomstående kan förstås veta säkert varför den marockanska regimen valde att starta denna flyktingkris som kan ses en sorts hybridattack. Tidigare gånger likande hänt har det varit Västsahara-frågan och troligen är det samma denna gång. Spanien har närmat sig Algeriet och därmed också Västsahara igen, vilket inte Marocko gillar. De flesta migranter flydde från hopplöshet och desinformationskampanjer fick dem att hoppas att de skulle kunna få en ny framtid om de tog sig till Ceuta. Men när de insåg att de blivit brickor i ett större politiskt spel och inte hade en möjlighet att få stanna valde de flesta av de drygt sjutttio tusen migranterna att återvända direkt. Mer än åttio människor omkom i vågorna när de försökte ta sig över, många av dem barn. I efterhand har Interpol och europeiska underrättelsetjänster slagit fast att en massiv dessinformationskampanj från Marocko men också från Ryssland spelade en stor roll vid att få igång ryktesspridnigen som satte igång massflykten. Syfte är att så spittring inom EU vilket lyckades. Efter att EU-ledarna i efterhand fått ta del av underrättelsetjänsternas information var det flera politiker som tvingades dra tillbaka sina tidigare fördömanden av Spanien, för att i stället beröma Spanien för det snabba ingripandet. Men i Spanien fortsätter händelsen att så spittring. Vänsterregeringen kritiseras från högeroppositionen för att vara för eftergivna mot Marocko, medan vänstern kritiserar regeringen för att få för brutat fram vid avvisandet av migranterna. Över tusen ungdomar som vägrade lämna Ceuta har tvångsplacera dem på ett inhägnat område nere vid hamnen. 

UPPDATERAD 20 SEPTEMBER, PUBLICERAD 31 JULI 2026

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

INRIKESPOLITIK:

Tidigare PSOE minister

dömd till 24 års fängelse

Spaniens högsta domstol dömt den tidigare transportministern José Luis Ábalos (PSOE) till 24 år och 3 månaders fängelse i den så kallade Koldo-affären, som rör korruption vid upphandling av munskydd under Coronapandemin. Skandalen kastar en djup skugga över den spanska premiärministern Pedro Sánchez som drabbats av flera allvarliga skandaler den senaste tiden. Domen i Koldo-affären som avkunnades i slutet av juli slår domstolen fast att Ábalos tillsammans med sin tidigare rådgivare Koldo García och affärsmannen Víctor de Aldama bildade en kriminell organisation för att utnyttja ministerposten för egen ekonomisk vinning. Ábalos dömdes bland annat för organiserad brottslighet, mutbrott och förskingring. Koldo García dömdes till 19 år och 8 månaders fängelse, medan Aldama fick 4,5 års fängelse. Tack vare sitt samarbete med utredningen kan Aldama dock undvika att avtjäna straffet om han uppfyller domstolens villkor. Enligt domen tog Ábalos och García emot månatliga betalningar på 10 000 euro under flera års tid. Aldama ska även ha finansierat bostäder och andra förmåner kopplade till Ábalos närstående. Målet är det första som avgjorts inom den så kallade Koldo-affären. Flera andra utredningar om misstänkt korruption med höga företrädare för PSOE pågår, bland dem den tidigare partiordföranden och tidigare regeringschefen Zapatero och den tidigare partisekreteraren i PSOE Santos Cerdán. 

Korruption och skandaler 

präglar spansk politik 

Under 2026 eskalerade de politiska skandalerna i Spanien med allvarliga anklagelser och rättsfall riktade mot högt uppsatta politiker. Den senaste tiden har allvarliga korruptionsmisstankar också riktats mot José Luis Zapatero, tidigare premiärminister och tidigare ledare för PSOE. Inrikespolitiskt befinner sig Spanien sedan en tid tillbaka i en hätsk valkampanj. Under 2026 har fyra viktiga regionalval genomförts varav det senaste i Andalusien i maj. I samtloga val har regeringspartiet PSOE förlorat mycket stöd vilket till viss del kopplas till de senaste tidens skandaler. I början av nästa år väntar parlamentsval om inte Pedro Sánchez ger upp innan dess. HELA TEXTEN HÄR.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

POLITIK:

Sánchez kritiserar USA:s krig

Konflikt med Trump fördjupas

Spaniens regeringschef Pedro Sánchez riktar skarp kritik mot USA:s president Donald Trump och kräver att bombningarna mot Iran omedelbart upphör. Sánchez vägrar låta USA:s bombplan använda flygbaser i Spanien och passera genom spanskt luftrum, vilket har retat upp Donald Trump. Den spanska premiärministern är den europeiska politiker som varit mest kritisk mot Donald Trumps utrikespolitik. Fler länder har därefter valt att följa Spaniens exempel. Den amerikanske presidenten har hotat Spanien med hårda sanktioner om Sánchez inte backar och ställer sig bakom honom. Men det verkar inte bekymra Pedro Sánchez, som enligt opinionsundersökningar har starkt stöd hos den spanska befolkningen för sin hårda hållning mot Trump. Genom att använda det gamla slagordet “No a la guerra” – nej till kriget när Sánchez kritiserar attacken mot Iran, har Sánchez också påmint spanjorerna om tiden då USA, under president George W. Bush, attackerade Irak. Trots ett starkt motstånd från den spanska befolkningen fick invasionen då stöd av den dåvarande spanske premiärministern José María Aznar från konservativa Partido Popular. I Spanien finns sedan inbördeskriget ett djupt förankrat motstånd mot krig. Det finns också en grundmurad misstänksamhet mot USA, inte minst eftersom USA för drygt hundra år sedan tog kontroll över Kuba, Puerto Rico och Filippinerna som tillhört Spanien. Spanien har också varit mycket kritiska till Donald Trumps hot att ta Grönland, attacken mot Venezuela och den hårda blockaden mot Kuba. Utan att vara medveten om det har Donald Trump med sin kritik alltså hjälpt Pedro Sánchez att samla spanjorerna bakom sig. Det är välkommet för Sánchez och Socialistpartiet PSOE befinner sig i ett pressat läge. Från högerdebattörer kritiseras han hårt för sin politik samtidgt som partiet har dragits in i flera korruptionsskandaler. Samtidgt finns en stor grupp väljare som stödjer honom tack vare den reformpolitik han genomfört under sin tid i regeringsställning. Med tanke detta den utmanande socialdemokratiska vänsterpolitiken, kritiken mot USA:s krigsföring och hur internationell han är kan man till och med säga att Pedro Sánchez på flera sätt påminner om Olof Palme. För bakgrundsartikel om spansk inrikespolitik gå till ARKIVSIDAN.

Pedro Sánchez hotas av sanktioner av Donald Trump. Foto: PSOE 

UPPDATERAD 31 MARS, PUBLICERAD 6 MARS 2026

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR:

Spansk skulptör har gjort 

konstverk på Djurgården

Den spanska skulptören Cristina Iglesias har utsetts till årets konstnär av Prinsessan Estelles Kulturstiftelse. Den 2 juni invigdes ett nytt permanent verk som hon skapat som nu ingår i Prinsessan Estelles Skulpturpark på Djurgården i Stockholm. Cristina Iglesias är internationellt erkänd för sina monumentala installationer där natur, arkitektur och rum möts. Hennes nya verk, Aurora Borealis Star Dome, blir en kupolformad skulptur i aluminium och färgat glas, placerad vid Rosendalsområdets högsta punkt. Skulpturen ska fungera som en plats för stillhet och reflektion, där besökare kan uppleva ljusets skiftningar och omgivande natur. Skulpturen är det sjunde konstverket i friluftsmuseet som alltid är öppet och gratis att besöka.

Spanjorskan Cristina Iglesias, vid en av sina skulpturer. Foto: Àlex Iturralde.

UPPDATERAD 3 JUNI 2026, PUBLICERAD 24 MARS 2026

 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

INRIKESPOLITIK:

Regeringen förbjuder

sociala medier för barn 

Spaniens regeringschef Pedro Sánchez väckte stor uppmärksamhet när han offentliggjorde att hans regering kommer att förbjuda sociala medier för barn. Utöver åldersgränsen på 16 år vill regeringen också införa skärpta krav på digitala plattformar när det gäller att stoppa hatretorik, desinformation och annat olagligt innehåll. Regeringen hotar till och med att helt förbjuda den sociala plattformen X som anses kränka grundläggande rättigheter och stödja övergrepp genom  sitt verktyg Grok . Företag som inte följer de planerade begränsningarna riskerar rättsliga och ekonomiska sanktioner. Regeringen vill också ta fram effektiva system för åldersverifiering samt verktyg för att mäta hat och polarisering på nätet. Flera stora sociala plattformar som TikTok, Instagram, X och Facebook kritiseras för bristande ansvar. Enligt den spanska regeringschfen agerar Spanien tillsammans med fem andra europeiska länder för att stärka regleringen av den digitala sfären. Liknande begränsningar har redan genomförs i Australien. I Frankrike införs också en åldersgräns för barn. Förslagen som gäller Spanien presenterades i början av februari vid World Governments Summit i Dubai och väckte då starka reaktioner och kritiseras från såväl ungdomar som oppositionen. Hårdast i sitt fördömande är Elon Musk, ägare från plattförmen X som kallat Pedro Sánchez för en ”smutsig tyrann” och en ”förrädare mot det spanska folket”.

PUBLICERAD 6 FEBRUARI 2026

Slutsurfat för spanska barn. Bilden är AI-genererad av Spanienportalen. 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

EKONOMI:

Turistnäringen kan snart ta

emot 100 miljoner besökare

Aldrig tidigare har Spanien fått ta emot så många utländska turister som under de senaste åren. Kriget i mellanöstern har fått ökningen att accelerera mot den magiska siffran 100 miljoner besökare om året, enligt turistbranchens beräkningar. Turistnäringen har alltså återhämtat sig efter Coronapandemin och det rejält. Var åttonde löntagare arbetar i dag inom turistnäringen. Turismen ger intäkter motsvarade  12,7 procent av BNP. Den spanska solen och stränderna lockar besökarna, liksom gastronomin, kulturen och nöjeslivet. Men också säkerhet spelar en viktig roll för europeiska besökare visar undersökningar. Kriget i mellanöstern innebär också svåriheter att flyga österut för europeer vilket ökat intesset för sydvästra Europa och men också Sydamerika och Mexiko har mött ett växande intresse. Den stora efterfrågan på hotell och ökade oljepriser har gjort att priserna gått upp rejält. Den senaste tiden har också centralregeringen infört regleringar som ska öka tillgången på vanliga bostäder genom att begränsa korttidsuthyrningen.

Stranden Las Canteras i Las Palmas, Gran Canaria. FOTO: SPANIEPORTALEN

PUBLICERAD 30 MARS 2026

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

UTRIKESPOLITIK:

Gränsen mellan Spanien

och Gibraltar upphör i juli

Så länge aporna finns kvar på klippan förblir Gibraltar brittiskt, enligt Winston Churchill. Foto: SPANIENPORTALEN.

Den 15 juli upphör gränskontrollerna mellan Spanien och Gibraltar. Efter långdragna förhandlingar lyckades Spanien och Storbritannien tillsammans med EU komma överens förra sommaren. Den 1 april i år godkändes slutligen avtalet av samtiga EU:s medlemsländer och kommer nu att träda i kraft i sommar. Den brittiska kronkolonin Gibraltar blir genom avtalet en del av Schengenområdet och EU:s inre marknad, trots att Storbritannien står utanför EU. Förhandlingarna har pågått under många år och avtal har vid flera gånger synts nära för att sedan läggas på is. En förutsättning för att avtalet till slut kunde skrivas under var att regeringarna i de båda länderna står betydligt närmare varandra i internationella frågor än tidigare konservativa regeringar. I avtalet som som undertecknades i Bryssel den 11 juni 2025 finns en överenskommelse om att ta bort den fysiska gränsdragningen mellan Gibraltar och den spanska gränskommunen La Línea de la Concepción samtidigt som passkontroller och tull försvinner och det blir fri rörlighet. Istället kommer gemensamma pass- och tullkontroller att genomföras vid Gibraltars flygplats och hamn. Enligt senaste meddelande från myndigheterna i de båda länderna ska staketet som skiljer Gibraltar från Spanien minteras ner redan under början av 2026. Exakta datum när allt ska vara borta finns dock ännu inte. Storbritannien erövrade Gibraltar för mer än trehundra år efter det har de styrande i Madrid försökt få bort britterna från klippan vid flera tillfällen. General Franco försökte på sin tid svälta ut Gibraltar med en stenhård gräns som ingen kunde passera. Inte ens vatten fick tas från Spanien. Resultatet blev dock  tvärt om vad Franco hade räknat med. Isoleringen gjorde att en mycket stark identitet växte fram hos gibraltarborna. Under senare år har världen förändrats och många spanjorer arbetar numera i Gibraltar. Gränsen har dock funnits kvar. Emellanåt har också konflikten mellan London och Madrid blossat upp. Speciellt när det suttit en konservativ nationalistisk regering i Madrid. Det finns förstås olika syn på avtalet. Spanska nationalister är kritiska till att den spanska vänsterregeringen gett upp tanken på att infoga Gibraltar i Spanien. Spanska internationalister välkomnar avtalet då de anser att Spanien är vinnare då det i praktiken innebär att Gibraltar nu kommer närmare Spanien än Storbritannien. Brittiska nationalister är samtidigt upprörda över att brittiska medborgare nu måste visa passet när de kommer till Gibraltar. Äldre gibraltabor är oroliga för att kriminalitet och osäkerhet kan öka när gränden försvinner, medan yngre gibraltarbor gillar friheten- Storbrittanien fortsätter dock att ensam svara för Gibraltars polis och rättsväsende och Storbritannien behåller den militära kontrollen över Gibraltar där det finns viktiga brittiska militärbaser. 

UPPDATERAD 2 APRIL 2026, PUBLICERAD 15 JUNI 2025

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KLIMATKRISEN

RekordhettaN 2025

orsakade många dödsfall 

Över 2 600 personer avled till följd av sommarens extrema värme, visar den senaste sammanställningen från spanska myndigheter. Naturbränderna slukade närmare 400.000 hektar mark. Sommarens värmebölja är den värsta som registrerats i Spanien sedan centrala mätningar inleddes för tjugofem år sedan. De senaste årens klimatförändringar har slagit hårt mot södra Europa och Spanien har drabbats hårt. Vädret har blivit extremare med längre heta perioder med torka och däremellan intensivare skyfall. I sommar har det varit värre än någonsin med långa perioder av extrem värme och torka då temperaturen inte gått ner under natten vilket drabbar sårbara personer hårt. Naturbränderna har varit flera. Eftersom stora delar av landsbygden är glest befolkade finns enorma arealer med obrukad mark med torrt sly vilket gör att när en brand bryter ut sprider sig elden mycket snabbt över ett stort område.

UPPDATERAD 20 NOVEMBER, PUBLICERAD 29 SEPTEMBER, 2025

Foto: SPANIENPORTALEN

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

EKONOMI

Spanien leder Europas tillväxt

arbetslösheten på rekordlåg nivå

Spanien är just nu Europas ekonomiska överraskning. Enligt statistikbyrån INE ligger tillväxten på närmare 3,5 procent  vilket placerar Spanien bland de länder med starkaste utveckling i Europa. Turismen är en viktig motor, men det finns flera faktorer som gett Spanien den snabba uppgången. Oron är fortfarande inflationen. Prognosen för 2025 pekar på att tillväxten är fortsatt stark, i skarp kontrast till de flesta andra europeiska länder. Tysklands ekonomi krympte till exempel med 0,2 procent förra året medan Storbritannien bara växte med 0,9 procent och Sverige med bara 1 procent. Utvecklingen att vända Spanien har gått snabbt. För tio år sedan hade Spanien fortfarande ekonomiska problem efter fastighetskraschen och finanskrisen och under coronapandemin som sedan drabbade världen föll BNP ytterligare. Nu ser bilden annorlunda ut, tack vare politiska beslut och goda omständigheter. När priserna accelererade på grund av Rysslands attack mot Ukraina valde den spanska regeringen att lägga ett tak för priserna på energi vilket ökade investeringarna inom i industrin. Regeringen förde samtal med livsmedelskedjorna om att hålla igen med prisökningar och sänktes också momsen på mat. En annan faktor som ökat tillväxten efter coronapandemins svacka har varit EU:s återhämtningsfond som gett stora belopp till Spanien, sammanlagt har landet fått ta emot omkring 140 miljarder euro som främst investerats i den gröna omställningen och digitalisering vilket sedan i sin tur gett tillväxten en rejl knuff. Migrationen till Spanien med en stor arbetskraftsinvandring från de tidigare kolonierna har också varit en viktig motor för tillväxten, som annars hade riskerat att stagneras på grund av brist på billig arbetskraft. Att de flesta invandare som kommer till Spanien talar dessutom spanska har gjort att de kan gå direkt in på arbetsmarknaden. En annan faktor är de senaste årens höjda minimilöner och reformer som gett ökad trygghet på arbetsmarknaden, vilket lett till ökad konsumion. Den snabbt växande turistnäringen har också lyft tillväxten. Under förra året kom 94 miljoner besökare till Spanien, och mycket pekar nu på att den magiska gränsen 100 miljoner ligger mycket nära. Det som hotar uppgången är inflationen påeldad av krig och oroligheter samt risken för en ny global lågkonjuktur på grund av en punkterad AI-bubla, Donald Trumps handelskrig och allt större kostnader för naturkatastrofer som är ett resultat av klimatförändringarna.

PUBLICERAD 1 OKTOBER, 2025

Foto: SPANIENPORTALEN

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

LITTERATUR:

Höst med bokmässor i

Göteborg och Madrid

Årets bokmässa i Göteborg i slutet av september blev en kraftfull manifestation för litteraturen, totalt kom 95 706 besökare. Den viktiga spanska bokmässa LIBER hölls i Madrid mellan 7 och 9 oktober och samlade hundratals spanskspråkiga bokförlag.  Bland utställarna i Göteborg fanns spanska Instituto Cervantes som tillsammans med flera latinamerikanska ambassader var på bokmässan för att presentera spanskspråkig litteratur från Spanien och Latinamerika. I vimlet syntes också Spanienkännaren Thomas Gustafsson som var på plats för att presentera sina böcker om Spaniens historia och om Spaniens matkultur. Vid mässan i Madrid som hölls mässområdet Ifema var Chile årets temaland, totalt deltog bokförlag från 13 spanskspråkiga länder och hundratals förlag. Bokmässan LIBER alternerar mellan MAdrid och Barcelona och hålls därför 2026 Barcelona mellan den 29 september till den 1 oktober. Varje år arrangeras också en bokmässa i Retiroparken i Madrid under våren som vänder sig till den läsande spanska allmänheten.

UPPDATERAD 12 OKTOBER, PUBLICERAD 29 SEPTEMBER, 2025

Foto: SPANIENPORTALEN

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Juan Carlos ger ut bok

slipper åtal för skattebrott

nu vill han återvända  

I november var det femtio år sedan Juan Carlos kröntes till Spaniens kung. Inför jubileet publiceraders Juan Carlos memoarer. Juan Carlos fick en möjlighet att träffa sin familj vid en middag, men det officiella firandet den 22 november 2025 tvingades han stå utanför. Tidigare i år har rättsprocesserna mot Juan Carlos avslutats. Men hans son son är statschef håller fortfarande en hård linje mot sin far som tvingats lämna alla offentliga uppdrag. Det var efter en utdragen process som Högsta domstolen tidigare i år beslutade att Juan Carlos slipper att ställas inför rätta för misstänkta skattebrott. Anledningen till det friande utslaget är att Juan Carlos redan betalt in det han var skyldig, dessutom är de misstänkta brotten preskriberade.  Juan Carlos svindlande affärer har varit en följetong i spansk press de senaste åren och var en av anledningarna till att han avgick som regent. Stora summor betalades har betalats ut till honom som "kommissioner" via skatteparadis utan att redovisas i Spanien. Innan misstankarna om skattebrott utreddes betalade dock Juan Carlos in fem miljoner euro till spanska skattemyndigheten i en skattereglering efter att han och hans rådgivare informerats informellt att en granskning skulle inledas. Därmed kunde brottet inte längre kan åtalas. Som regent hade Juan Carlos dessutom speciella regler vad gällde brottmisstankar. Kritiker har dock hävdat att skattebrotten var så allvariga att det inte skulle ha preskriberats så snabbt då det dessutom handlat om erättningar som kan ha varit misstänkta mutor. 

UPPDATERAD 24 NOVEMBER, PUBLICERAD 15 Maj 2025

Foto: Spanienportalen

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

FÖRSVARSPOLITIK:

Spaniens ovilja att satsa

på vapen historisk orsak

Vid Nato-toppmötet i Haag som hölls under sommaren 2025 uppmärksammades Spaniens ovilja att lägga 5 procent av BNP på försvaret. I år hamnar Spaniens försvarskostnader på 2,1 procent av BNP vilket är en rejäl ökning. Under de närmaste tio åren ska ännu mer pengar satsas för att leva upp till Natos försvarsåtaganden, lovade premiärminister Pedro Sánchez. USAS. Donald Trump är kritisk till Spaniens inställning. Ryssland ligger långt från Spanien och risken för att bli anfallen av ryssarna känns avlägsen. Inom vänstern och socialdemokratiska PSOE, och i Baskien och i Katalonien, finns också en grundmurad antimilitarism sedanFrancotiden. General Franco kom till makten genom ett militäruppror som ledde till ett blodigt inbördeskrig, vilket ingen har glömt. Inom Francoregimen hade militären en statsbärande roll. Spanien var en militärdiktatur. Som alla högernationalister älskade Franco militärparader. På det historiska fotografiet här intill som togs vid nationalisternas segerparad efter inbördeskriget står general Franco på podiet och hälsar på trupperna. Efter demokratiseringen ville vänstern och de spanska socialdemokraterna avväpna militären. PSOE var även motståndrare till Nato och ville stänga USA:s militärbaser som funnits i Spanien sedan Francotiden. Vändningen kom efter kuppförsöket i februari 1981 då synen på Nato förändrades. Ledningen inom PSOE, med Felipe González i spetsen, insåg att en anslutning till Nato skulle tvinga militären till modernisering. Och att rikta sina vapen utåt i stället för som tidigare mot det egna folket. Spanien blev Natomedlem redan i maj 1982. USA fick ha kvar sina militärbaser. Inom vänstern finns dock det historiska motståndet kvar. Spanien har sedan många år tillbaka ett yrkesförsvar och det finns inga planer på att återinföra värnplikten. Motsåndet mot värnplikt är för stort. Hoten för Spanien kommer från Nordafrika och därför finns den spanska yrkesarméns insatsstyrkor stationerade i södra Spanien och exklaverna Ceuta och Melilla. Spanien har också en stående trupp som deltar i internationella insatser. Redan i år kommer dock Spanien att tvingas öka sina militära utgifter med 10,4 miljarder euro (120 miljarder kronor) vilket höjer Spaniens försvarsutgifter till 2,1 procent av BNP. Premiärminister Pedro Sánchez, som egentligen anser att det räcker, har motvilligt gått med på att fortsätta satsningen men han har inte uttalat någon garanti om att Spanien ska nå 5 procent av BNP fram till år 2035. Enligt den uppgörelse som gjordes i Haag ska 3,5 procent av BNP gå till rena militära kostnader och 1,5 procent försvarsrelaterade kostnader som civilförsvar och infratruktur och liknande. De spanska civilförsvarets kostnader för de massiva flyktingströmmarna från Nordafrika kommer Spanien därmed försöka räkna in, liksom de växande kostnader för att bekämpa naturkatastrofer som numera allt mer regelbundet drabbar Spanien på grund av klimatförändringarna. Stora satsningar ska också göra på cyberförsvar. En stor del av pengarna som satsas i år kommer att användas till bättre villkor för militär civil personal och yrkessoldater som länge varit underbetalda. Stora satsningar görs också på att stärka cybersäkerheten. Under senare år har Spanien utsatts för flera allvarliga desinformationskampanjer från Ryssland som vill öka misstron mot myndigheterna och splittringen inom Västeuropa. Vid såväl sjävständighetsvågen i Katalonien för tio år sedan som senare naturkatastrofer och elavbrott har det förekommit ryska påverkanskampanjer, enligt spanska underrättelsetjänsten.

PUBLICERAD 30 AUGUSTI, 2025

_______________________________________________________KUNGLIGT:

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

EKONOMI:

Manifestationer mot

massturismens baksida

De senaste åren har flera demonstrationer genomförts för att protestera mot massturismens negativa effekter. Protesterna har tvingat den spanska centralregeringen att genomföra skärpa regler kring korttidsuthyrningen av lägenheter. Under sommaren 2025 har trots detta flera protester genomförts i framför allt Palma och Kanarieöarna där invånarna drabbats speciellt hårt av bostadsbrist på grund av att privatuthyrningen slår extra hårt på en ö där utrymmet är begränsat. Liknande demonstrationer har också genomförts i hela Medelhavsregionen och i Malaga och Alicante. Läs en utförlig analys som ligger i arkivet.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

INRIKESPOLITIK:

Regeringen tvingad att

fortsätta utan budget 

Pedro Sanchez väljer att regera vidare på gammal budget. FOTO: PSOE

Pedro Sánchez fortsätter att regera på den gamla statsbudgeten från 2023. Regeringen har avstått från att lägga en ny budgetproposition för att slippa ett nederlag vid en omröstning i kongressen. Men den riktigt stora prövningen för Pedro Sánchez är att få vänstern att gå med på att ge mer pengar till försvaret.  I det parlamentariskt jämna läget som råder i kongressen har det katalanska separatistpartiet Junts fått rollen som tungan på vågen. Att få igenom en ny statsbudget skulle därför kosta stora eftergifter som regeringen vill slippa. Därför väljer Pedro Sánchez att  förlänga de nuvarande budgetramarna, som i sin tur är baserade på den gamla statsbudgeten för 2023.  Pedro Sanchéz anser att det är meningslöst att ens lägga fram en ny budget om den ändå blir nedröstad. Redan tidigare har dock förhandingar mellan regeringen de katalanska separatisterna lett fram till att delar av regeringens ekonomiska reformer röstats igenom, bland annat om höjda pensioner. Finansieringen av regionernas styre återstår fortfarande att komma överens om. Att det inte blir någon omröstning om en ny budgetproposition kritiseras skarpt från oppositionen då det betyder att väljarna inte får veta vad som är alternativet.

PUBLICERAD 27 MARS 2025

_______________________________________________________

EKONOMI:

Stark återhämtning för

den spanska ekonomin

utnyttjas till reformer

Spaniens ekonomi har återhämtat sig starkt efter Coronapandemin. Bruttonationalprodukten ökade med 3,2 procent under 2024 vilket placeras Spanien i eurozonens topp, visar nya siffror. Samtidigt minskar arbetslösheten och är nu nere i 10,6 procent vilket är lägsta siffran sedan 2008. Pedro Sánchez vänsteregering utnyttjar den starka ekonomin till att höja pensionerna och kompensera för prishöjningarna. Därför höjs även den lagstadgade minimilönen med 50 euro i månaden, vilket motsvarar 4,4 procent. Den lägsta lagstadgade årslönen hamnar därmed på 16.576 euro, vilket blir 1184 euro i månaden samt två extra månadsutbetalningar, vid jul och vid semestern. Den lagstadgade minimilönen har höjts i flera omgångar sedan Pedro Sánchez tog över regeringsmakten. Socialdemokraten Pedro Sánchez regerar i koalition med vänsterpartibildningen Sumar, och vänstern kräver de kostsamma reformerna.  Högeroppositionen är mycket kritiska till de stora höjningarna som gör det dyrare för arbetsgivarna och riskerar att bromsa tillväxten. Högern anser också att den starka återhämtningen av ekonimin inte är ett resultat av Pedro Sánchez ekonomiska politik, utan att den kan ske nu tack vare de nedskärningar som genomfördes av Mariano Rajoy och Partido Popular åren innan Pedro Sánchez kom till makten. Trots att arbetslösheten nu är nere i samma nivå som innan krisen 2008-2014 ligger Spanien fortfarande under genomsnittet för sysselsättningsgraden inom Eurozonen. Spaniens ekonomi kännetecknas dock av att många som är registrerade som arbetslösa, försörjer sig som säsongsarbetare och/eller inom den informella sektorn.

Bilden från en arbetsförmedling i Madrid. FOTO: Spanienportalen

PUBLICERAD 4 FEBRUARI 2025

 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

GASTRONOMI:

Rödvin bra för

hjärtats hälsa

visar ny studie

Att dricka rödvin i måttlig mängd leder till färre hjärt- kärlsjukdomar. Det framgår av en ny spansk vetenskaplig studie. Men alkoholens skadliga effekter gör att man ska dricka högst ett glas om dagen. För första gången kan en hållbar vetenskaplig studie slå fast att rödvin i måttliga mängder visserligen ökar risken för vissa typer av cancer, men de positiva effekten överväger. Den positiva effekten kommer inte från alkoholen utan från andra ämnen som finns i rödvin. Det är därför konsumtionen inte ska överskrida ett eller högst två glas om dagen då alkohol i större doser har många negativa effekter för kroppen och hjärnan. Studien genomfördes av forskare knutna till universitetet i Barcelona. Deras rapport publicerades i den vetenskapliga tidskriften tidskriften European Heart Journal

Två glas vin hälls upp i en bar i Valladolid. FOTO: Spanienportalen

PUBLICERAD 4 FEBRUARI 2025

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

POLITIK:

General Francos

minne splittrar

dagens Spanien

I år är det 50 år sedan general Francisco Franco avled. Under 2025 kommer därför ett hundratal evenemang och seminarier att genomföras för att sätta fokus på Francodiktaturen övergrepp och förtryck, har den sittande vänsterregeringen beslutat. Firandet av Francos dödsdag har som väntat blivit en stridsfråga mellan vänstern och högern. Hårdast motstånd kommer från det populistiska ytterhögerpartiet Vox, som samlar många Francoanhängare, och som inte ser någon som helst anledning att använda Francos död för att smutskasta Francoregimen. Men även det ledande oppositionspartiet konservativa Partido Popular har tagit avstånd och vill inte medverka i minnesprogrammet. Diktatorns död den 20 november 1975 innebar att Spaniens övergång från centralstyrd diktatur till modern europeisk demokrati kunde inledas. Men politiskt skulle demokratiseringen inte vara genomförd förrän den 6 december 1978, i och med att den nya demokratiska grundlagen då antogs i en folkomröstning. Partido Popular anser därför att man ska dröja tre år med firandet. Pedro Sánchez och hans vänsterregering vill inte vänta. Precis som i övriga Europa finns en stark politisk högervåg också i Spanien. Förr eller senare är det parlamentsval igen och genom att uppmärksamma Francodiktaturens förtryck hoppas regeringen kunna bromsa högerns växande stöd och skönmålningen av Francotiden. Bilden på Franco i denna artikel är regimens officiella porträtt.

PUBLICERAD 15 JANUARI 2025

_______________________________________________________

 

_______________________________________________________

SAMHÄLLE:

Flyktingvåg från Afrika till

Spanien trots livsfara

Minst 10.457 migranter avled under 2024 när de försökte ta sig över havet sig till Spanien. Flyktingvågen från Afrika till Kanarieöarna fortsätter med oförminskad kraft. Aldrig tidigare i modern tid har lika många migranter kommit till Spanien över havet från Afrika. Redan under förra året var flyktingströmmen till Spanien 82,1 procent större jämfört med 2022, vilket då gjorde Spanien till Europas näst största flyktingmottagare efter Italien. Flyktingströmmen har därefter tilltagit ytterligare i styrka. Under 2024 anlände 46.843 migranter till Kanarieöarna. Den stora mängden migranter, varav många är minderåriga, har blivit en stor utmaning för Kanarieöarna. Speciellt krävande har det blivit för Kanarieöarna att ta emot  tusentals barn som kommit ensamma och som nu sitter fast på Kanarieöarna. Efter att Spanien/EU och Marocko kommit överens om att Marocko ska försöka stoppa flyktingarna från att passera har flyktingsmugglarna hittat andra vägar och båtarna lämnar nu Mauretanien och Senegal. De flesta som kommer är afrikaner. Men under senare året har även många migranter från främre Asien kommit med båtarna. Alla är på flykt undan hopplöshet, hunger, klimatförändringar, oroligheter oh krig men deras framtid är osäker då de flesta saknar skäl för asyl. Transporten över Atlanten är mycket riskabel då den sker med överlastade båtar som inte är sjödugliga. Enligt beräkningar av organisationen Caminando Fronteras dog minst 20 personer varje dag under flykten till Europa, vilket innebar att 2024 blev det dödligaste året sedan organisationen började föra register för sexton år sedan. Av de döda var minst 1.538 barn.

Båtflyktingar på väg mot Spanien. FOTO: SPANIEPORTALEN

UPPDATERAD 15 JANUARI 2025, PUBLICERAD 30 DECEMBER 2024

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

MATKULTUR

Äldsta krogen

fyller 300 år

Restaurante Botín i Madrid är världens äldsta restaurang, enligt Guiness rekordbok. Nu fyller krogen 300 år. Det finns visserligen krogar som är inhysta i äldre lokaler, men ingen annan restaurang i hela världen har varit verksam lika länge som Botín som öppnade redan år 1725. Det kastilianska världshuset ligger på Calle Cuchilleros som är känd för den goda grillade lammsteken och helstekta spädgrisen har tagit emot en rad celibriteter genom åren.

Grillmästaren på Botin grillar spädgris. Foto: SPANIENPORTALEN

PUBLICERAD 1 JANUARI 2025

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

LITTERATUR:

Pris till bok

om Spaniens

matkultur

Spanienkännaren Thomas Gustafssons bok ”Spaniens sju kök” (Carlssons bokförlag) som handlar om Spaniens matkultur och gastronomi tog hem första priset i sin kategori när Svenska Måltidsakademien utsåg Årets bästa svenska Måltidslitteratur i slutet av 2024. Det var 24:e året i rad som Måltidsakademien utsåg de bästa av de hundratals matböcker som getts ut i Sverige under året. Juryn bedömer all måltidsrelaterad litteratur på svenska, inte bara renodlade kokböcker. Det finaste priset som heter ”Bäst alla kategorier”, gick till konditorn Jan Hedhs för hans bok ”Glass på riktigt”. Vinnaren i kategorin Resehandböcker som är böcker om matupplevelser i andra länder blev alltså Thomas Gustafssons bok "Spaniens sju kök". I motiveringen skriver Måltidsakademien: Ingen svensk har så noggrant som Thomas Gustafsson kartlagt den spanska gastronomin i relation till dess historia, geografi, klimat och kultur. I denna bok har landets explosiva återfödelse strukturerats efter sina sju kök, och man vill dit så fort som möjligt!

När Thomas  Gustafsson tar emot nyheten befinner han sig i Andalusien: ”Jag är väldig hedrad och tacksam för att ha fått det här priset", säger han. ”Under en stor del av min yrkesbana som journalist och författare har jag ägnat mig åt att sprida kunskap om Spanien. Att min nya bok vunnit den här fina utmärkelsen är ett bevis på att det jag gör uppskattas. Med tanke på att det ges ut hundratals böcker om mat i Sverige under ett år är det fantastiskt att vara en av vinnarna. Extra roligt är att det är jag, som har en bakgrund som fotograf, som har tagit alla bilder i boken vilket också uppmärksammats och prisas av juryn.”

TEXT: JAKOB BOLIN (Carlsson förlag)

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

INRIKESPOLITIK:

Sanchéz vägrar ge upp

regeringsmakten trots

hård oppositionen

La crispación, det spända tillståndet mellan högern och vänstern, har blossat upp med full kraft i Spanien under den pågående regeringsprioden.  Även domstolarna har dragits in i politiken. På bilden här intill som är från en tv-sändning meddelar Pedro Sanchéz att han kommer att fortsätta som partiledare och premiärminister för att kunna driva den politik han anser att en majoritet av spanjorerna står bakom, trots alla personliga påhopp från ytterhögerpartiet Vox och deras allierade. Det är i och för sig ingen nyhet att motsättningen mellan vänstern och högern är hård i Spanien. Det har den alltid varit. Men under de senaste åren har stämningen försämrats dramatiskt. En anledning till den hårda tonen är att det nu finns två populistiska ytterlighetspartier på den politiska scenen som driver de två stora partierna att bli mer kompromisslösa. Längst ut till vänster om om socialdemokratiska Socialistpartiet PSOE finns det vänsterradikala yttervänsterpartiet Podemos, längst ut till höger om det kristdemokratiska Partido Popular finns det främlingsfientliga ytterhögerpartiet Vox. Båda dessa partier är ett resultat av de stora nedskärningarna som genomfördes i Spanien under fastighetskrisen 2007-2014. De nedskärningar som då gjordes i den offentliga sektorn och de besparingar som gjordes innebar att en stor grupp väljare hamnade i utanförskap. I denna grupp spreds en djup misstro mot det politiska systemet  vilket senare har gjort det möjligt för populistiska extremistpartier att få stöd för sina idéer. De gamla partierna har efter detta tvingas bli mer populistiska för att stå emot utmaningen från ytterlighetspartierna vilket lett till den växande polatiseringen. Trenden är internationell. Populismen och spittringen drivs på av ryktesspridning och desinformation.

UPPDATERAD 1 FEBRUARI 2025, PUBLICERAD 1 MAJ 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

BAKGRUND INRIKESPOLITIK

Djup splittring mellan

högern och vänstern

När Pedro Sanchéz nygamla vänsterregering lyckades få stöd i parlamentet för ytterligare en mandatperiod efter valet sommaren 2023 skärpte den gamla konflikten mellan vänstern och högern. Det internationellt mest uppäksammade resultatet av motsättningarna är att Partido Popular och Vox i  regionerna Kastilien & Léon, Aragonien och Valenciaregionen, där de styr med egen majoritet, har rivit upp lagen om det historiska minnet för att hindra fördömanden av Francodiktaturen.  Allt började med regional- och kommunalvalet den 28 maj 2023 där Partido Popular blev den stora segraren. Men i stället för att kunna fira sin seger tvingades Partido Popular kasta sig in i en ny valrörelse efter att premiärminster Pedro Sánchez direkt beslutat sig för att tidigarelägga parlamentsvalet till den 23 juli 2023. Pedro Sanchéz lyckades genom sin sluga manöver få vänsterpartierna att enas och samlas i valalliansen Sumar vilket gav vänstern fler mandat. Konservativa Partido Popular blev visserligen största parti i parlamentsvalet vilket alla prognoser visat. Men PP:s partiledare Alberto Núñez Fejóo lyckades inte få stöd av en majoritet i parlamentet för att bilda regering. För de katalanska och baskiska nationalistpartierna var det omöjligt att släppa fram Alberto Núñez Fejóo, då han samarbetade med extremhögerpartiet Vox. Tillslut blev det alltså PSOE:s ledare Pedro Sanchéz som genom att bilda en koalitionsregering med Sumar samlat tillräckligt stort stöd i parlamentet för att kunna behålla regeringmakten. Det innebar kostsamma eftergifter till de katalanska och baskiska separatisterna men också till vänstern. Kompromisser och uppgörelser tillhör förstås den parlamentariska demokratins spelregler. Det är aldrig självskrivet att det största partiet också kan bilda regering, jämför med Sverige. Men Pedro Sanchéz uppgörelser med de katalanska och baskiska separatisterna väckte skarpa protester från högern som räknat med att ta över regeringsmakten. Man kan förstås tycka att Pedro Sanchéz borde ha utlyst nyval i stället för att ge de katalanska separatisterna så stora eftergifter. Kritikerna anser att Pedro Sanchéz är beredd att göra allt för att behålla makten. Men man kan förstås också ha förståelse för att Pedro Sanchéz är villig att kompromissa med katalanerna om han anser att det viktigaste av allt är att hans regering kan fortsätta att driva sin vänsterpolitik och hålla borta Vox från makten. Hur som helst. I stället för att acceptera förlusten och börja ägna sig åt en konstruktiv opposition har Partido Populars ledning gjort allt de kunnat för att motarbeta västerregeringen och försöka tvinga fram ett nyval. Vox går ännu längre och anklagar till och med Pedro Sánchez för att ha genomfört en statskupp och vill ha honom avsatt och fängslad. Vox har också uppmuntrat till våldsamma protester utanför PSOE:s partihögkvarter. Regionalvalet i Galicien i februari och regionalvalet i Baskien i april skärpte motsättningarna ytterligare. Splittringen mellan vänstern och höger är nu total. Läget förvärras av att det hela tiden är nya val. Den 12 maj det regionalval i Katalonien och den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Inrikespolitiken har redan innan dessa två viktiga val förvandlats till en enda stor valrörelse som saknar lugn och sans. För Pedro Sanchéz kommer det att bli en besvärlig mandatperiod. Ännu har han inte lyckats få igenom en ny budget. Eftersom Sanchéz är helt beroende av att få stöd i parlamentet från de sex katalanska seperatisterna från Junts per Catalunya kommer han dessutom att tvingas göra fler utmanande eftergifter för att få igenom sin politik.

Spaniens parlament i Madrid, kongressen, vaktas av lejon. FOTO: SPANIENPORTALEN

UPPDATERAT 5 MAJ, GRUNDARTIKEL PUBLICERAD 19 MARS 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA:

Regionalpresident var på

middag när människor

omkom i regnoväder 

Hård kritik riktas mot regionen Valencias regionalpresidenten Carlos Mazón (PP) som hade gjort sig oanträffbar för att gå på en privat middag med en kvinnlig journalist i stället för att leda räddningsarbetet. För att slippa lämna ut notan från middagen och få den granskad har Mazón i efterhand meddelat att mötet skedde i hans egenskap av partiledare för Partido popular. Därmed kan inte pressen begära ut notan och publicera exakta uppgifter om vad som konsumerades och vilken tid räkningen betalades. Kraven på hans avgång har han valt att inte ens besvara. Det är dock ett faktum att följden av översvämningarna förvärrades av att den regionala myndigheten fördröjdes vilket gjorde att många människor inte hann undan. 229 personer omkom i katastrofen. I Spanien ligger det politiska ansvaret för civilförsvar och samhällsbärande funktioner på det autonoma politiska styret i regionerna. I Valenciaregionen är det Carlos Mazón från Partido Popular som är regeringschef för regionalregeringen. När varningarna från väderlekstjänsten nådde de regionala myndigheterna i Valencia var det ingen som lyckades få tag på honom. Det dröjde ändra till 19.30 på kvällen innan Carlos Mazón dök upp. Därmed kunde ingen allmän mobilvarning skickas ut till alla som befann sig i katastrofområdet förrän klockan 20:12, då redan översvämningen var ett faktum och många människor redan hade svepts bort av vattenmassorna.  Läs hela artikeln.

UPPDATERAD SENAST 10 JANUARI 2024, PUBLICERAD 30 OKTOBER 2024

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

GASTRONOMI:

Världens bästa krog 2024

är Disfrutar i Barcelona

Världens bästa restaurang är Disfrutar i Barceona, enligt den inflytelserika krogguiden "The World´s 50 best restaurants". De tre kockarna bakom restaurangen som gemensamt äger Distrutar arbetade en gång på den katalanska stjärnkrogen El Bulli, vilket visar vilket inflytande El Bulli och mästerkocken Ferran Adrià har haft på den spanska gastronomin. Även på andraplatsen i guiden finns en spansk krog, baskiska Asador Etxebarri. Madridkrogen Diverxo kom på fjärde plats. Spanien befäster alltså sin ställning som gastronomisk stormakt. Bästa svensk denna gång blev Restaurang Frantzén i Stockholm som kom på plats trettiofem.

UPPDATERAD 20 OKTOBER, PUBLICERAD 24 JULI 2024

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KATALONIEN:

Vänsterkoalition bakom

icke separatistiskt

regionalstyre i Katalonien

Salvador Illa i talarstolen i Kataloniens parlament inför omröstningen 8 augusti. Foto: PSC

Socialdemokraten Salvador Illa utsågs slutligen till regionalpresident i Katalonien efter de katalanska regionalvalen i början av sommaren. Den landsflyktige separatistledaren Carles Puigdemont lyckades inte stoppa utnämningen. De katalanska separatisternas inflytande i Katalonien har minskats genom att att många från den yngre generationen tappat intresse för självständighet. Regeringsbidningen i Katalonien drog ut på tiden, men efter månaders förhandlingar kunde slutligen det katalanska regionalparlamentets nyvalda ledamöter samlas till omröstning i det katalanska parlamentet i Barcelona torsdagen den 8 augusti. Samtidigt som omröstningen genomfördes dök plötsligt den efterlyste katalanska separatistledaren Carles Puigdemont upp precis i närheten av parlamentet. Omringad av ett tusental nära anhängare steg Puigdemont upp på en tillfällig scen vid Triumfbågen. Puigdemint höll ett kort tal till de samlade och försvann sedan snabbt från platsen. Tilltaget var ett våghalsigt försök av Puigdemnt att väcka uppmärksamhet. Men även om han lyckades hamna i rampljuset för en stund visade hans desperata tilltag att hans tid är passerad. Under de sju år som passerat sedan Piigdemont flydde från Spanien han han förvandlats till en populist som allt färre katalaner bryr sig om.  Puigdemont är fortfarande efterlyst av spanskt rättväsende och riskerar att dömas till ett långvarit fängelsestraff om han grips av spansk polis. Men trots detta lyckades han lämna Spanien utan att den katalanska polisen ingrep, vilket nu väcker stor ilska hos i Spanien. Högeroppositionen kräver att ansvariga inom den katalanska polisen ska ställas till svars. De kräver också att inrikesministen i centralregeringen ska avgå för att han saknat kontroll över den katalanska polisen. Detta kommer förstås inte att ske. Det intressanta är att nu kan Katalonien gå in i en ny fas där den så kallade processen för självständighet tappat mark. Regionalvalet i maj visade tdligt att det är det en majoritet av katalanerna önskar. Regionalvalets vinnare blev det katalanska Socialistpartiet PSC som är ett systerparti till PSOE. Partiet fick 42 av det katalanska parlamentets 135 mandat. Resultatet var en stor framgång för premiärminister Pedro Sánchez som står bakom den regionala partiledaren Salvador Illa som tidigare varit minister i centralregeringen. För att Salvador Illa skulle kunna bilda regionalregering och bli regionalpresident har han dock förutom stödet från dert egna partiets ledamöterna också fått stöd av vänsterpartisterna i  Comun och ledamöterna från vänsterrepublikanska ERC. Det är stödet från Vänsterrepublikanerna som tagit tid att säkta. ERC backade från 33 mandat till 20 mandat. Den spanska premiärministern Pedro Sánchez deltar i förhandlingarna och gav ERC stora eftergifter  för deras stöd till Salvador Illa.

PUBLICERAD 9 AUGUSTI 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 

SAMHÄLLE:

Spanien bäst i Europa på fotboll när det blir allvar

Spanien vann finalen i EM i fotboll mot England den 14 juli. När det blev allvar hvar alla andra lag chanslösa. Mycket har sagt och skrivits efter finalen. Det räcker med att konstatera att det spanska landslaget helt enkelt var bäst och kunde vinna genom att segra i samtliga sju matcher som laget spelade under slutspelet. Segern i finalen betyder att Spanien har vunnit fyra EM-guld i fotboll, det har inget annat landslag lyckats med. Segern för det gemensamma landslaget anses ha påverkat spänningarna mellan Spanien och Katalonien.  Speciellt intressant är att en av matchhjältarna var den 17-årige Barcelonaspelaren Lamine Yamal, som är född och uppväxt i en förort till Barcelona med föräldrar som invandrat från Afrika.

PUBLICERAD 14 JULI 2024

 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KATALONIEN:

Amnestin gäller inte

för separatistledare

enligt högsta domstolen

Spaniens högsta domstol vill inte upphäva efterlysningen av den katalanska separatistledaren Carles Puigdemont. Enligt domstolen gjorde Carles Puigdemont egen vinning när han drev igenom den illegala folkomröstningen i oktober 2017. Därför begick han brottet förskringring som inte omfattas av den nya amnestilagen. Domstolen upphäver inte heller efterlysningen för de två andra separatistledarna som håller sig undan den spanska rättvisan i Belgien. Inte heller går domstolen med på att upphäva ämbetsförbudet för separatistledaren Oriol Jonqueras. De stora kostnaderna för folkomröstningen i oktober 2017 skulle separatisterna betalat själva i stället för att använda offentliga medel, anser rätten som dock var oenig i sitt beslut. Brott som gett egen vinning omfattas inte av den nya amnestilagen enligt högsta domstolens tolkning. Den omdebatterade amnestilagen som skulle frikänna alla som begick ett brott i samband med det katalanska utbrytningsförsöket för drygt sex år sedan klubbades i slutet av våren igenom i parlamentet. Med 177 röster för och 172 röster mot godkändes lagen efter att ha fördröjts i senaten av oppositionen. Men nu när den nya lagen nu trätt i kraft visar det sig alltså att en majoritet av domarna i Högsta domstolen vägrar att ge amnesti till Carles Puigdemont. Bilden här ovanför är det officiella porträttet när han var regionalpresident för Katalonien och begick brottet. Om dombeslutet sitter fast kommer han inte att kunna återvända till Katalonien och försöka bli regionalpresident igen, vilket han hade planerat. Likaså kommer inte heller Oriol Junqueras, den tidigare partiledaren för Esquerra Republicana som var vice regionalpresident vid tiden för folkomröstningen, att slippa det ämbetsförbud han haft kvar sedan han släpptes från sitt fängelsestraff, vilket innebär att han inte kan återfå en ledande roll i sitt parti. Amnestilagen är en del av en den överenskommelse som den socialdemokratiske premiärministern Pedro Sánchez (PSOE) gjorde i höstas med det katalanska separatistpartiet Junts efter flera månaders förhandlingar. Att Pedro Sánchez tack vare överenskommelsen kunde få stöd av en majoritet i parlamentet och fortsätta regera har dock aldrig accepterats av oppositionen och konservativa domare. Att amnesin skulle fördröjas ytterligare var därför väntat, likaså att det kommer att ske nya vändningar i målet mot den kontroversielle Carles Puigdemont. Samtidigt som separatisterna tappade röster i regionalvalet i Kataonien den 12 maj gjorde högerpartierna, konservativa Partido Popular (PP) och extremhögerpartiet Vox, bra resultat i valet. Speciellt PP gick starkt framåt på bekostnad av liberala Ciudadanos som utplånades.

Vägg i Katalonien med propaganda mot Spanien. FOTO: SPANIENPORTALEN

UPPDATERAD 20 JULI, PUBLICERAD 3 JULI 2024

 Separatistpartiet Junts vill se Carles Puigdemont som regionalpresident. Foto: Spanienportalen.

Högerseparatistpartiet Junts blev näst största parti. Partiledaren, tidigare katalanske regeringschefen Carles Puigdemont som lever i exil, kommer nu att göra allt för att kunna ta över regeringsmakten och fortsätta att driva frågan om separation från Spanien. För första gången sedan 1980 har dock separatistera inte längre majoriteten i det katalanska parlamentet, vilket innebär att Socialistpartiet i så fall måste släppa fram Puigdemont. Högeroppositionen fruktar att de kommer att vara beredda att göra detta i utbyte mot att Pedro Sanchéz får stöd av Junts i parlamentet i Madrid. De katalanska partierna som driver frågan om att lämna Spanien fick nästan 44 procent av rösterna vilket gav dem tillsammans 61 mandat. De fyra separatistpartierna är dock spittrade och de står mycket långt ifrån varandra ideologiskt. Längst till höger står det högerextrema och främlingsfientligt populistiska katalanska separatistpartiet Aliança catalana som fick 3,8 procent av rösterna och två mandat i regionalparlanentet. Längst till vänster står det vänsterradikala anaristiska separatistpartiet CUP. I mitten står ERC och till höger står Junts. Majoriteten av de fyra separatistpartiernas väljare tillhör de äldre generationera och lever i de norra delarna av Katalonien, medan storstadsbor och yngre katalaner i högre utsträckning vill vara kvar i Spanien och därför röstar på något av rikspartierna.

Katalanska valet den 12 maj genomfördes utan störningar från radikala separatister. Foto Spanienportalen.

PUBLICERAD 14 MAJ 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

INRIKESPOLITIK:

Debatten överhettas av

munskyddsskandaler

Alberto Núñez Fejóo, ledaren för konservativa Partido Popular, stärkte sin ställning inom partiet efter regionalvalet i Galicien som hölls den 18 februari. Högeroppositionens motstånd mot regeringens uppgörelse med de katalanska separatisterna kommer inte att avta. Dessutom inriktar sig det stora oppositionspartiet på att anklaga ministrar i regeringen för inblandade i misstänkta bedrägerier kring försäljningen av munskydd och anklaga Pedro Sánchez för politisk korruption. Partido Popular behöll egen majoritet i det regionala parlamentet i Galicien. PP:s lokala partiledare Alfonso Rueda kan därmed fortsätta som regionalpresident för La Xunta, som regionalregeringen heter, utan att behöva söka stöd från Vox som tappade allt inflytande. Resultatet var ett efterlängtat lyft för Alberto Núñez Fejóo som varit ifrågasatt inom Partido Popular efter parlamentsvalet i somras. Samtidigt PP behöll sin majoritet gjorde centralregeringens båda koalitionspartier ett dåligt resultat. Pedro Sanchez PSOE tappade fem mandat medan vänsterpartiet Sumar inte ens kom in i det galiciska parlamentet. Som en följd av att Sumar och Podemos hade ställt upp med var sin valsedel utplånades i praktiken Podemos. Det regionala galiciska BNG gick starkt framåt bland vänsteranhängarna på bekostnad av PSOE. Pedro Sanchéz eftergifter till de katalanska högerseparatisterna i Junts pel Catalunya ogillas skarpt av galicierna. Den lilla regionen Galicien har visserligen alltid varit ett konservativt fäste. Liksom flera av Partido Popular tidigare partiledare kommer även Alberto Núñez Fejóo från Galicien där han under många år var en omtyckt regionalpresident. Men resultatet kan framför allt ses som en markering mot Pedro Sánchez eftergifter mot landsflyktige separatistldaren Carles Puigdemont. Spaniens fem historiska landskap dit Galicien tillhör har separata valdagar för sina regionalval. Den 21 april är det val i Baskien vilket kan rubba balansen mellan de baskiska partierna vilket kan försvåra för centralregeringen. Den senaste tiden har PSOE dragits in en korruptionsskandal där flera personer med kopplingar till PSOE anklagas för att ha berikat sig på försäljning av munskydd under inledningen till Coronapandemin. Krav på avgång av ansvarig minister har riktats från högern. men samtidigt har det också framkommit att den regionala ledaren för Partido Popular i Madrid, Isabel Díaz Auyso, misstänks för liknande ogentligheter kring munskydd. För några år sedan var det hennes bror som misstänktes ha skott sig på försäljning av munskydd, men han kunde inte ställas till svars, nu är det hennes sambo som tjänade stora pengar på att importera och sälja munskydd utan att skatta för vinsten. För att rikta väljarnas uppmärksamhet från skandalen anklagar Partido Popular Pedro Sánchez för att vara jävig vid ett regeringsbeslut och krävt hans avgång. Det gäller ett stöd till flygbolaget Air Europa där Pedro Sánchez hustru har en tung post. Anklagelsen har dock efter granskning avslagits som grundlös av tillsyningsmyndigheten. PSOE kontrar anklagelserna med att peka på alla tidigare korruptionsskandaler som Partido Popular varit inblandad i.

Portträtt på Pedro Sanchéz (PSOE) och Alberto Núñez Fejóo (PP) under kampanjmöten. FOTO SPANIENPORTALEN

Spaniens regering utanför regeringspalatset Moncloa i Madrid. FOTO: MONCLOA

UPPDATERAT SENAST 18 MARS, PUBLICERAT 24 FEBRUARI 2024

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR:

Våren är högtid

för Andalusiens

alla folkfester

De andalusiska vårfesterna inleds med Feria de Abril i Sevilla och därefter följer varenda by och stad efter genom att arrangera sin egen feria. Inte en dag utan att det är en fiesta någonstans. Kvinnorna klär sig i sina traditionella färgrika klänningar, på festivalområdet rider stolta kavaljerer fram på andalusiska hästar och sevillanamusik dånar från högtalarna. Det serveras fino och friterad fisk och från nöjesfälten hörs vilda tjut. Dansen verkar aldrig ta slut.

Festivaldeltagare i Sevilla. Foto: SPANIENPORTALEN

PUBLICERAD 15 APRIL 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 

SAMHÄLLE:

Kris i befolkningsfrågan

med färre spanska barn

I genomsnitt föddes endast 1,16 barn per kvinna i Spanien under 2023. Totalt var det 322.075 barn som föddes under förra året, vilket är den lägsta siffran sedan befolkningsstatistik började föras efter inbördeskrigets slut. Men samtidigt som födelsetalen sjunkit till en rekordlåg nivå växer befolkningen snabbt, tack vare stor arbetskraftsinvandring från Spaniens forna kolonier och för att befolkningen lever allt längre. Att födelsetalen nu är låga kommer framför allt att få stor betydelse för samhället längre fram. I framtiden kommer färre i arbetsför ålder tvingas försörja fler pensionärer. Spanien delar detta problem med de flesta västerländska stater och Japan. I Sverige är födelsesiffran i snitt 1,52 barn per kvinna, vilket tillhör de högsta i Europa. Födelsetalen bör dock ligga på i snitt 2,1 barn per kvinna för att den så kallade befolkningspyramiden ska vara jämn. Utan Spaniens arbetskraftsinvandrare från de forna kolonierna i Latinamerika och Marocko skulle befolkningskrisen vara akut. Men trots de låga födelsetalen växer alltså den totala befolkningen. Vid årsskiftet hade Spanien 48.592.000 invånare vilket är ett nytt regkord, visar den senaste statistiken från Spaniens statistiska centralbyrå INE. Det finns förstås flera anledningar till att många spanska kvinnor stuntar i att skaffa barn, men de ekonomiska svårigheterna betyder mycket. Det saknas barnbidrag, barnledigheten är kort och barnomsorgen obefintlig eller otillräcklig. Samtidigt är det mycket svårt för ungdomar att ha råd att skaffa sig en egen bostad och flytta hemifrån vilket är en förutsättning för att kunna bilda en egen familj. I genomsnitt flyttar EU-medborgare hemifrån vid drygt 26 års ålder, i Spanien först vid drygt 30 års ålder. Många kvinnor skjuter därför upp beslutet med barn in i det längsta för att till slut välja bort barn.

Lekplats i Spanien. Att skaffa barn i Spanien kräver stora uppoffringar från föräldrarna då samhällets stöd är begränsat. Att ha barn har blivit en klassfråga där det främst är de priviligerade som har råd att leva på bara en inkomst som skaffar flera barn samt invandrarfamiljer som nyligen kommit från Latinamerika och därmed har kvar hemlandets traditonella familjebildningsmönster. Just nu växer totalbefolkningen snabbt tack vare stor arbetskraftsinvandring från länder som Colombia, Venezuela, Marocko, Peru och Argentina. Spanien har nu över 48,5 miljoner invånare.

FOTO: SPANIENPORTALEN

PUBLICERAT 23 FEBRUARI 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

GASTRONOMI:

Stjärnregn över spanska krogar

Återigen befäster Spanien sin ställning som gastronomisk stormakt. Femton krogar får tre stjärnor i 2024 års upplaga av restaurangguiden Michelin. Sammanlagt är det nu 271 restauranger i Spanien som har minst en stjärna i den prestigefyllda matbibeln. Två nya krogar tilldelades tre stjärnor detta år samtigt som alla tidigare fick behålla sina, vilket gör att det nu alltså är femton restauranger som har tre stjärnor i Guía Michelin España 2024. En av dem som behöll sina tre stjärnor är legendariska Arzak i San Sebastian, därifrån bilden här ovanför togs av Spanienportalens redaktör i samband med en intervju för något år sedan. Elena Arzak som står till vänster på bilden brukar kallas för världens bästa kvinnliga kock, hon har tagit över huvudansvaret för restaurangen efter sin far Juan Mari Arzak till höger på bilden. Övriga restauanger med tre stjärnor är Lasarte (Barcelona); Martín Berasategui (Lasarte-Oria, Gipuzkoa); El Celler de Can Roca (Girona); ABaC (Barcelona); Cenador de Amós (Villaverde de Pontones, Cantabria); Akelarre (San Sebastián, Gipuzkoa); Aponiente (El Puerto de Santa María, Cádiz); Quique Dacosta (Denia, Alicante); DiverXO (Madrid), Azurmendi (Larrabetzu, Bizkaia), Cocina Hermanos Torres (Barcelona), Atrio (Cáceres) samt de två nya Disfrutar (Barcelona) och Noor (Córdoba). 32 restauranger har fått två stjärnor, 224 har fått en stjärna och dessutom fick 229 utmärkelsen Big Gourmand, vilket visar på hög nivå på köket.

Bild från restaurang Arzaks kök. Foto: Spanienportalen

UPPDATERAD 15 JANUARI 2024, PUBLICERAD 29 NOVEMBER 2023

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR

Rekord för Picassos museum

Málagas Museo Picasso tog emot rekordmånga besökare under förra året i samband med att museet uppmärksammade femtioårsminnet av den andalusiske konstnärens död. Totalt kom 779 279 personer till museet under 2023, fler än något tidigare av de tjugo år museet varit öppet. Picasso föddes i Málaga men det dröjde innan hans hemstad kunde öppna ett museum. Konstverken som visas i museet har donerats av Picassos arvingar, flera av verken var Picassos egna favoritmålningar. I samband med jubileumsåret förra året arrangerade Picassomuseet flera temporära utställningar, bland annat "El eco de Picasso” som finns kvar till slutet av mars 2024. Bilden längs upp till höger är från den fasta utställningen, på bilden nedan beskådar två barn en foto på Picasso som håller upp en kruka han gjort, krukan finns också på museet.

Foton från Picassomuseet av Spanienportalens utsända.

PUBLICERAD 8 JANUARI 2024

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

EKONOMI:

Spanien får fortsatt tillväxt

Spaniens ekonomi går bra även under 2024, enligt nya beräkningar från internationella organisationen OECD blir tillväxten 1,4 procent. Tillväxten för i år beräknas landas på 2,4 procent vilket är betydligt högre än Europas genomsnitt. Inflationen har tryckts tillbaka och beräknas hamna under 4 procent, enligt EU-kommisionen. Spanien kommer dessutom att få ett stort EU-stöd utbetalat under året. Till skillnad mot Sverige som ser ut att gå in i en lågkunjunktur 2024 kommer alltså Spaniens ekonomi fortsätta växa. Även under 2025 spås tillväxten enligt OECD fortsätta för att hamna på 2 procent. En rad radikala ekonomiska åtgärder, i kombination med lågt beroende av rysk gas är förklaringen till den lyckade inflationsbekämpningen. Bland de mest uppmärksammade reformerna som påverkat ekonomin finns  en tillfällig vinstskatt på banker och energibolag. Dessutom har skatten på energi sänkts och gaspriset fryst vilket hållit nere prisökningarna. Ett tillfälligt stopp på hyreshöjningar gynnade dem som inte äger sina egna bostäder. Även biljettpriserna på kollektivtrafiken har blivit billigare, i många fall har till och med gratis resor införts. Det är främst kostnaderna för vardagens nödvändiga köp av färskvaror som ökat i pris. Momsen för en serie basvaror sänktes dock vid årsskiftet för att inte de fattigaste familjerna inte ska ha råd med mat. Regeringen har även haft flera möten med livsmedelshandelns största företag, vilket kan ha påverkat dem att hålla nere matpriserna. De flesta kostsamma och radikala reformerna har mött motstånd av högeroppositionen men kunnat drivas igenom med stöd av baskiska och katalanska regionalistpartier som i utbyte kunnat räkna hem politiska eftergifter.

Sötsura limefrukter på en marknad i Barcelona. Foto: Spanienportalen.

 UPPDATERAD 2 JANUARI 2024, PUBLICERAD 8 DECEMBER 2023

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

INRIKESPOLITIK:

Pedro Sanchéz vann majoritet 

Torsdagen den 16 november valdes Pedro Sánchez till regeringschef för en ny mandatperiod. Spanien får därmed en koalitionsregering bestående av ministrar från socialdemokratiska PSOE och vänsterpartibildningen Sumar. Pedro Sanchéz fick 179 ja-röster av kongressens 350 ledamöter, vilket innebär att Pedro Sanchéz blev vald med absolut majoritet. En brokig skara partier röstade fram Pedro Sanchéz. På bilden här intill håller Pedro Sanchéz sitt tal i kongressen under debatten inför omröstningen. Nu väntar en komplicerad mandatperiod för Pedro Sanchéz. Förutom en stenhård opposition från Partido Popular och en allt mer aggresiv fientlighet från extremhögerpartiet Vox kommer han också att utmanas av vänstern som vill ha mer kostsamma reformer och katalanska separatister som kräver ännu mer eftergifter. I början av december förra året ledde osämjan mellan vänsterpartiet Podemos och den samlade vänsteralliansen Sumar till att Podemos fem parlamentsledamöter lämnade regeringssamarbetet. Det kommer att bli en mycket spännande vår för den som är intresserad av spansk inrikespolitik. Risken är stor att det blir nyval innan mandatperioden är slut.

Bakgrundartiklar om valet i somras och regeringsförhandlingarna finns i arkivet på denna länk.

Pedro Sanchéz talar i kongressen inför omröstningen den 16 november. FOTO: PSOE

PUBLICERAD 16 NOVEMBER 2023

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Omfattande protester mot

amnesti för separatister

Puerta del Sol i Madrid , den 12 november. Foto: Partido Popular

Söndagen den 12 november samlades tusentals demonstranter i Madrid och flera andra städer för att protestera mot Pedro Sanchéz överenskommelse med de katalanska separatistpartierna för att han ska kunna behålla regeringsmakten. Bakom manifestationen stod konservativa Partido Popular, som anser att den utlovade amnestin är politisk korruption och ett brott mot konstitutionen. Enligt Partido Popular hade två miljoner av slutit upp på demonstrationerna, enligt lokala myndigheters beräkningar strax under en halv miljon. Partiledaren Alberto Núñez Feijóo (på bilden här ovan) höll ett tal där han krävde nyval och lovade att protesterna inte ska upphöra förrrän Pedro Sánchez avgår. Att PSOE:s partiledare Pedro Sánchez har lyckats förhandla till sig stöd från de katalanska separatisterna genom att lova dem amnesi väcker stor ilska hos Partido Populars ledning och medlemmar. PSOE anser å sin sida att Partido Popular genom sitt agerande vägar acceptera demokratins spelregler där regeringsdugliga majoriteter bildas genom koalitioner och förhandlingar mellan olika partier. Konservativa Partido Popular blev största parti i valet i somras men partiledaren Alberto Núñez Feijóo lyckade inte få ihop en majoritet i parlamentet. Precis som i många andra länder kännetecknas spansk inrikespolitik av en hård polarisering mellan vänstern och högern där det bara skiljer några mandat mellan blocken. Endast högerpopulistiska partiet Vox ville stödja Alberto Núñez Feijóo och med detta parti vill ingen av de andra partierna ha med att göra. Vox anser att Pedro Sanchéz är en landsförrädare som samarbetar med katalaner, basker och kommunister. Vox partiledare anklagar Pedro Sánchés för att han genomfört en statskupp. Vox hårdaste partimedlemmar har under senaste tiden genomfört våldsamma protester utanför PSOE:s högkvarter i Madrid. I ett pressuttalande säger Pedro Sánchéz att han respekterar de fredliga demonstrationerna men han fördömer våldet. Han säger också att han har stöd i parlamentet för att bilda en regering för ytterligare en mandatperiod. Alberto Núñez Feijóo anser han vara en dålig förlorare som inte kan göra annat än att kräva nyval.  sitt tal inför omröstningen i kongressen  lovade  Pedro Sanchéz fortsätta att föra en progressiv politik.

Foton från Partido Populars video från på Puerta del Sol i Madrid: Foto Partido Popular

UPPDATERAD 16 NOV, PUBLICERAD 12 NOVEMBER 2023

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

TIDIGARE ARTIKLAR ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KUNGLIGT:

Prinsessa Leonor nu tronarvinge

Med anledning av kronprinsessan Leonors 18-årsdag den 31 oktober utsågs hon formellt till tronarvinge vid en ceremioni. På fotot som kommer från Spanska hovet Casa real svär hon eden inför parlamentet. Under ceremonin deltog inte den tidigare statschefen, kung emeritus Juan Carlos. Han var dock inbjuden till den interna familjemiddagen som hölls efteråt. Dit kom också drottning Sofia som sedan länge är separerad från Juan Carlos. Även drottningen var frånvarande under ceremonin för att inte sätta fokus på att Juan Carlos inte var inbjuden.

Foto: Casa Real

PUBLICERAD 1 NOVEMBER 2023

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KUNGLIGT:

Juan Carlos redo att återvända?

Spaniens tidigare statschef, kung emeritus Juan Carlos, uppges enligt flera källor vara på väg att återvända till Spanien efter att den sista rättsprocessen mot honom avskrivits. Den senaste tiden har Juan Carlos besökt Spanien vid flera tillfällen. Hans senaste besök genomfördes i slutet av oktober då han deltog i en familjemiddag på slottet vid kronprinsessan Leonors 18-årsdag då hon utnämdes till tronarvinge. Ända sedan augusti 2020 har Juan Carlos levt i exil i Förenade Arabemiraten dit han flyttade för att hålla sig undan eventuella åtal om skattebrott och korruption. Det är sedan länge känt att Juan Carlos längtar hem. På bilden här intill, som togs av Spanienportalens redaktör för flera år sedan, är Juan Carlos full av kraft. Numera är han en bruten man som drabbats av flera motgångar och sviktande hälsa. Det spanska rättväsendet har dock redan avskrivit samtliga mål och misstankar mot Juan Carlos. Dels för att han har betalat in stora summor i straffskatt. Men andra misstankar har också avskrivts efter att de preskriberats eller för att de misstänkta oegentligheterna skett då Juan Carlos var statschef och hade straffimmunitet. Kvar fanns dock ett mål som gällde olaga hot som lämnats in av hans tidigare älskarinna Corinna Larsen till en domstol i Storbrittannien. Enligt Corinna Larsen ska Juan Carlos ha hotat henne och hennes familj för att få tillbaka de 65 miljoner euro som Juan Carlos enligt uppgift tillfälligt skulle ha överfört till Larsen för tio år sedan och som aldrig lämnades tillbaka. Men nu har också domstolen i Storbrittannien beslutat att lägga ner målet mot Juan Carlos.

Foto: Spanienportalen

UPPDATERAD 1 NOVEMBER, PUBLICERAD 18 OKTOBER 2023.

 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Fotbolls-VM i Spanien 2030

Spanien kommer att tillsammans med Portugal och Marocko samt Argentina, Uruguay och Paraguay vara värd för fotbolls-VM sommaren 2030. Matcherna ska fördelas mellan länderna. Sommarens skandal kring det spanska damlandslaget, som slutade med att den spanske fotbollsordföranden Luis Rubiales (som hade en tung post inom FIFA) tvingades bort efter anklagelser om sexuella trakaserier påverkade alltså inte Spaniens chanser att vara med och arrangera fotbolls-VM. För att ena världen och uppmärksamma att det var hundra år sedan fotbolls-VM spelades första gången har FIFA bestämt att de inledande matcherna ska spelas i Sydamerika; i Argentina, Paraguay och Uraguay medan slutspelen förläggs till Europa. Avspark för invigningsmachen sker i Montevideo för att uppmärksamma att det var där för 100 år sedan den första fotbolls-VM-matchen spelades. Matchfördelningen är inte klar mellan Spanien, Portugal och Marocko. Men troligen spelas finalen i Madrid på den då ombygda fotbollsarenan Bernabéu, samma fotbollsstadium där finalen spelades 1982 när Spanien senast var värdnation för fotbolls-VM. Loggan på bilden från FIFAS pressarkiv.

Bild: FIFA

PUBLICERAT 13 OKTOBER 2023

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

HISTORIA/POLITIK

Fascistledarens grav har flyttats

Det stora monumentet vid Valle de Cuelgamuros, som tidigare kallades för Valle de los Caidos. Foto: Spanienportalen

Spanien fortsätter att göra upp med sitt mörka förflutna. Måndagen den 24 april 2023 förflyttades det spanska fascistpartiets grundare José Antonio Primo de Rivera. Förflyttningen som genomfördes på order av vänsterregeringen är ytterligare en kontroversiell uppgörelse med minnen från Francoregimen enligt den nya Lagen om det demokratiska minnet som förbjuder alla former av hyllningar av Francoregimen. Gravöppningen och transporten av Primo de Riveras kvarlevor till en familjegrav vid gravplatsen San Isidro inne i Madrid har mött skarpa protester från spanska extremhögergrupper. Men efter att gravplatsen inte längre räknas som en katolsk viloplats hade Primo de Riveras anhöriga frivilligt gått med på att att flytta graven. I samband med att Valle de los Caídos upphörde att vara katolsk har monumentet också bytt namn till Valle de Cuelgamuros. Förflyttningen av graven genomfördes den 24 april vilket är exakt på dagen 120 år efter José Antonio Primo de Riveras födelse. Hans far var den gamla diktatorn, general Miguel Primo de Rivera som tog makten i Spanien genom en statskupp 1923. Sonen José Antonio Primo de Rivera grundade det spanska fascistpartiet La Falange vars medlemmar stod bakom och stödde general Franco under inbördeskriget. José Antonio Primo de Rivera avrättades av republikanerna vid inledningen av kriget i november 1936.

Histporiskt porträtt på José Antonio Primo de Rivera.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

EKONOMI:

Turistsektorn är starkt tillbaka

Turisterna har nu återvänt till Spanien efter  coronapandemin. Under 2022 svarade turistsektorn för inkomster värda cirka 160 miljarder euro, vilket motsvarar över tolv procent av landets bruttonationalprodukt. Totalt registrerades 71,6 miljoner utländska besökare, dubbelt så många som under Coronaåret 2021. De flesta besökare kommer för semester med sol och bad men nu växer också kulturturismen och mötesturismen. Trots lågkonjunktur och krigstider är alltså den spanska turistsektorn stark i jämförelse på den internationella arenan. Många européer föredrar att lägga semestern på ett säkert och närliggande europeiskt resmål som de vet håller hög kvalitet. Klassiska spanska semestermål som Kanarieöarna och Barcelona är fortfarande attraktiva, men allt fler konferensbesökare upptäcker nu också städer som Madrid som för femte året i rad utsågs till Europas bästa konferensstad av den internationella turistorganisationen World Travel Award.

Bilder från Madrid och Gran Canaria. Foto: Spanienportalen

 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

SAMHÄLLE:

Spanien gör upp med Francotiden

Flera personer riskerar dryga böter efter att ha högtidlighållit minnet av general Franco med anledning av av hans dödsdag 20 november 2022. På bilden här intill hyllas Franco av sina trupper efter segern i inbördeskriget. Hyllningar av general Franco och Francoregimen har varit förbjudet sedan 2007, då den dåvarande Socialistregeringen med premiärminister Zapatero i spetsen drev igenom Lagen om det historiska minnet. Statyrer har tagits bort, gatunamn har ändrats och till slut kunde även general Francos kista flyttas från Valle de los Caidos. Men vissa hyllningar har varit svårt att komma åt med den lagstiftning som fanns. I oktober 2022 infördes därför en skärpning av lagen som då även bytte namn till Lagen om det demokratiska minnet. I den nya lagtexten förbjuds alla former av hyllningar av Francoregimen. Under hösten har flera myndighetsingripanden kunnat genomföras med stöd av den nya lagen. Under högtidlighållandet av Francos dödsdag i slutet av november 2022 i Madrid greps dessutom för första gången flera falangister som samlats i centrala Madrid för att genomföra en manifestation, precis som falangister gjort varje år  sedan Franco dog. De gripna de riskerar nu dryga bötesstraff. Lagstiftninen har tidigare under hösten även gjort det möjligt att flytta fler av Francoregimens krigsförbrytare från de kyrkor där de vilat. Bland annat har den ökände brigadgeneralen Gonzalo Queipo de Llano plockats bort från sitt pampiga grav i basilikan La Macarena i Sevilla. Likaså har det spanska fascistpartiet Falangens grundare Antonio Primo de Riveras kista nu också fyttats från Valle de los Caidos, De fallnas dal, som nu omformas till en minnesplats för alla. Lagen om det historiska minnet drevs igenom av Pedro Sánchez vänsterregering i höstas med stöd av det katalanska vänsterrepublikanska ERC och det baskiska nationalistpartiet PNV under skarpa protester från högern.

Historisk bild från Francoregimens presstjänst, utan copyright

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR:

Nytt museum om Spanska inbördeskriget

Det är först under senare år som det spanska inbördeskriget kan diskuteras i Spanien. Men fortfarande väcker kriget starka reaktioner och är svårt att hantera. Därför är det ett unikt initiativ när det under hösten 2022 öppnades ett museum i Kanada som enbart ägnar sig åt att presentera historiska fakta och forskning om kriget. Museet är digitalt och ligger öppet och gratis på nätet. Bland sponsorerna finns spanska kulturministeriet. Klicka på bilden så kommer du till museet som är det första i sitt slag, här är också länken till museet: https://www.vscw.ca/

Foto: Länk till museum.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KATALONIEN:

Motsättningar mellan separatisterna

Spaniens regeringschef tar emot katalanernas politiske ledare. Foto: Pressbild från Moncloa/Spaniens regering.

Koalitionen mellan de två största katalanska partierna, vänsterrepublikanska ERC och borgerliga separatistpartiet Junts pel Cat sprack i början av oktober 2022 efter en lång period av osänja. TAck vare stöd från den katalanska avdelningen av Socialistpariet fortsätter ERC att regera i minoritet.  I vanliga fall brukar firandet av den katalanska nationaldagen, La Diada den 11 september, kännetecknas av gemensam uppslutning av alla katalanska separatister, men detta år var sprickan mellan partierna öppen och manifestationerna blev inte så stora som arrangörerna hoppats. Efter det senaste regionalvalet är det Pere Aragonès som kommer från ERC som är regionalpresident. Junts pel Cat som backade i valet fick nöja sig med mindre viktiga poster i regionalregeringen. Det var förstås ett stort bakslag för Junts pel Cat att de förlorade sin ledande position i det senaste valet. Men många väljare har tröttnat på den  stenhårda separatistiska linje Junts pel Cat förespråkar och på den före detta regionpresidenten Carles Puigdemont som trots att han befinner sig i landsflykt dirigerar partiet. ERC:s partiledare Oriol Junqueras vägrade fly och har däfför suttit i fängelse under flera år, nu har han ämbetsförbud och därför är det hans andraman Pere Aragonès som är katalansk regionalpresident. Förutom de djupa ideologiska höger-vänster-skillnaderna som finns mellan partierna är Junts pel Cat kritiska till att ERC har en dialog med centralregeringen i Madrid. På bilden här ovan, som är en officiell pressbild, möter den katalanska ledaren Pere Aragonés den spanska regeringschefen Pedro Sánchez på trappan till regeringspalatser Moncloa i Madrid. Sánchez saknar egen majoritet i kongressen i Madrid och är därför beroende av stöd av ERC. Kataloniens framtida status och förhållande till centralregeringen i Madrid har varit en ständigt pågående nyhet under många år och en lösning ser ut att vara avlägsen.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

SAMHÄLLE:

Hetare och torrare klimat

Aldrig tidigare sedan väderstatistik började samlas in 1943 har sommrarna varit så heta i Spanien som de senaste året, visar väderstatistik från den spanska meterologiska myndigheten Aemet. Flera rekordtemeraturer har uppmätt och antalet skogsbränder är rekordmånga på grund av torkan. Under senare år har Spanien allt mer drabbats av rekordhetta under somrarna och skyfall och översvämningar under vintrarna. Vädret blir allt mer extremt på grund av klimatförändringarna. Hettan och torkan är orsaken till att skogsbränderna uppkommer och elden får en sådan snabb spridning. Eftersom stora delar av det spanska inlandet är avfolkade upptäcks många skogsbränderna inte i tid för att förhindra en större spridning. Förr när det fanns människor överallt på landsbygden hölls också växligheten efter av betande getter och får. Bristen på vatten har gjort att på stora områden där det tidigare fanns grönska och betande djur nu endast växer sly och torrt buskage vilket gör att skogsbränder får ett snabbt förlopp.

Skogsbrand i Spanien. Foto: Spanienportalen

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

LITTERATUR

Madrid firade sin bokmässa igen

Madrids stora bokmässa Feria del Libro arrangerades för 82:a gången i år. Totalt deltog 423 utställare vid mässan. Spanienportalens redaktör imponerades av utbudet under sitt besök på mässan i början av juni. På utställningsområdet i Retiroparken i centrala Madrid hade nästan fyrahundra bokstånd slagits upp som alla var fyllda med böcker. Barnlitteraturen väckte som alltid ett stort intresse, på bilden ovan presenterade bokförläggare Arianna Squilloni utbudet hos det pigga barnboksförlaget Editorial Abuenpaso.

Bild från Litteraturfestivalen i Madrid. Foto: Spanienportalen

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

BAKTRUND INRIKESPOLITIK:

Partido Populars lyfts av ledarbyte

Sedan galiciern Alberto Núñez Feijóo​ tog över som partiledare för kristdemokratiska Partido Popular den 2 april 2022 har partiets stöd lyfts i opinionsmätningarna. I stället för att alltid söka konflikt som sin företrädare gjorde är Feijóo mer öppen för konstruktiv politik vilket gillas av väljarna.​  Feijóo​ tillhör partiets kristdemokratiska mittenfalang där också den tidigare partiledaren och regeringschefen Mariano Rajoy kan placeras. Feijóo har länge varit en av partiets mest populära profiler och har ett stort förtroende bland väljare. Politiskt står han för en mer nedtonad och konstruktiv opposition än föregångaren Pablo Casado som hela tiden sökte konfrontation för att försöka vinna tillbaka väljarna som som sökt sig till Vox. Feijóos väg där till och med kompromisser med Socialistpartiet kan övervägas attraherar mittenväljarna och PP är nu åter en utmaning för PSOE. Efter en rad felbedömningar som gjordes under Casados tid föll Partido Populars väljarstöd, med undantag för i Madrid där partiets regionalpresident Isabel Díaz Ayuso lyfte partiet tack vare sin popularitet. Men i stället för att försöka locka tillbaka väljarna genom att lyfta fram Díaz Ayuso försökte partiledaren Pablo Casado tillsammans med partiets generalsekreterare García Egea, som ingick i hans team, få bort Isabel Díaz Ayuso. Hon sågs som ett hot av Casado. När partiledningens smutskastingskampanj mot Ayuso, som bland annat innebar spioneri och en privat brottsutredning, blev känd vände dock partiets gräsrötter sin ilska mot Pablo Casado och hans generalsekreterare. Missnöjet blev till slut så starkt att generalsekreterren Teodoro García Egea tvingades avgå. Strax därefter meddelades också att Pablio Casado fick gå. Det dröjde sedan inte länge innan PP:s starka man i Galicien, Alberto Núñez Feijóo​ utsågs som efterträdare.

 Foto: Partido Popular

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Coronapandemin är slut

Tisdagen den 4 juli 2023 avslutades officiellt nödläget som gällt i Spanien på grund av Covid-19 och coronapandemin.  Därmed upphävdes de sista restriktionerna som var obligatoriskt munskydd vid besök till hälsovård och apotek.

 

BAKGRUNDSARTIKLAR OM CORONAPANDEMIN:

Spanien och munskydden

Kravet på att bära munskydd i kollektivtrafik avskaffades den 8 februari 2023 men då hade redan många resenärer stuntat i reglerna som hängt kvar sedan våren 2020. Ända sedan våren 2022 har man inte behövt ha munskydd inomhus. Men i tunnelbanan och på stadsbussar fanns kravet att bära munskydd kvar till början av 2023, trots att det enligt de flesta experter är helt meningslöst. Speciellt eftersom skydden har åkt på och av hela tiden och att man tagit i dem med orena händer. Kraven på munskydd fanns sedan kvar för vårdinrättningar ända till sommaren 2023.

Bild på torg i Tarragona i skönt soligt väder. Foto: Spanienportalen

 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Vaccionationer stoppade Covid

Nationellt nödläge infördes i Spanien i oktober 2020 för att bromsa spridningen av Coronaviruset. Nödläget gällde sedan ända fram till den 9 maj 2021. Den spanska grundlagen kräver att nödläge godkänns av en majoritet i parlamentet då det begränsar många friheter. Den som var viktigast var att nödläget möjliggjorde införande av utegångsförbud under natten vilket enligt studier hade störst effekt på smittan och var samtidigt enkelt för poisen att kontrollera. Människor umgås annorlunda under natten. Däremot är det inte säkert att reseförbundet mellan regioner och kommmuner gav någon effekt. Det som verligen sprider smitta är täta sociala kontakter utanför den närmaste kretse

Efter sommaren 2020 accelererade smittan dramatiskt. Trots det gjorde motståndet från näringslivet och önskan om bättre ekonomi till att regeringen dröjde ända till den 29 oktober med att införa det nödläge som krävs för att kunna införa tvångsåtgärder. Då genomfördes en omröstningen i parlamentet som ledde till skärpta restriktionern För att slippa samla parlamentet varje vecka gäller nu nödläget ända fram till den 9 maj 2021, men troligen kommer det att hävas tidigare om situationen förändras. Nödläget innebär att polisen kan gripa in och tvinga alla att följa de regionala bestämmelser som gäller. Överträdelse bestraffas med böter. I varje region får det regionala styret besluta vilka ytterligare restriktioner som gäller

Precis som i övriga världen finns det också vaccionationsskeptiska grupper i Spanien. Analyser från flera europeiska säkerhetstjänster visar att det sprids falska uppgifter på sociala medier som ska få människor att bli rädda för att vaccinera sig vilket leder till att pandemin inte upphör. Att riskerna är betydligt större för dem som inte vaccinerar sig än de som vaccineras är inget som nämns. Bakom kampanjerna ligger utländska intressen som vill se ett försvagat och splittrat Västeuropa. Att tvinga människor att vaccinera sig går lika lite i Spanien som i Sverige.

Foton: Pressbild från Moncloa

———————————————————————————————————————

Täta sociala kontakter spred smittan

Vid inledningen av Coronapandemin gjordes många jämförelser med Spanska sjukan som liksom den nya Coronainfuensan orsakades av ett virus som hoppat från djur till människa. Spanska sjukan uppkom dock inte i Spanien, de första smittfallen skedde i USA. Men eftersom Spanien var neutralt under första världeskriget och därmed saknade censur kunde den spanska pressen rapportera om farsoten. Utomlands började smittan därför snart kallas Spanska sjukan. För hundra år sedan saknades mediciner och människorna var utmattade efter kriget vilket gjorde att det blev extremt många som dog i Spanska sjukan. Denna gång finns det nu ett vaccin som kan stoppa smittan.

I Spanien umgås man mycket över generationsgränserna och många lever i traditionella storfamiljer. Detta är en anledning till att spridningen till riskgrupperna skedde så snabbt när SPanien drabbades av Coronapandemin under våren 2020. Ingen insåg allvaret förrän det var för sent. När myndigheterna reagerade och skäpte restriktionerna hade smittspridningen redan accelererat. Smittan kom tidigt till Spanien från resenärer som besökt norra Italien och Kina och USA. De fåtaliga spanjorer som kom direkt från Kina undersöktes av läkare vid ankomsten till Spanien och de som var sjuka sattes i karantän och kunde inte sprida smittan vidare. Men däremot genomfördes ingen smittkontroll spanjorer och turister som kom till Spanien från Italien eller USA. Inte heller kontrollerades spanjorer som kom hem från Italien när hårda restriktioner infördes där. Hundratals spanska ungdomar som studerat i Italien och fått sina universitet där stängda kunde därför åka direkt hem till sina familjer i Spanien utan kontroll. Huvudsakligen kom dessa från storstäder som Madrid och Barcelona.

Flera stora internationella fotbollsmatcher som spelades har också i efterhand visat sig fungerat som enorma smittspridare när fansen återvände hem. I efterhand visar också analyser att viruset lämnat Kina tidigare än man trott och att det fanns en stor okänd spridning i såväl USA som Storbrittannien innan krisen accelererade.

Eftersom ungdomar som smittats oftast inte får några allvarliga symptom spred spanska ungdomar som varit utomlands smittan vidare till familjen och äldre släktingar i Spanien.

I Baskien och i storstäderna Madrid och Barcelona började tidigt många äldre bli allvarlig sjuka. Men det skulle dröja ytterligare några dagar innan myndigheterna reagerade och då med att stänga alla skolor.  Att stänga lågstadieskolor och förskolor i ett tidigt skede innebar dock ingen förändring för smittspridningen. Tvärt om kan det har gjort att smittan accelererade ytterligare. Eftersom allmänheten ännu inte insåg allvaret fick många far- och morförädrar ta över ansvaret som barnvakt när skolorna stängde. En hel del familjer passade också på att åka till fritidshuset vid Medelhavet när skolorna ändå var stängda. Barerna och restaurangerna fylldes som vanligt. Ingen insåg allvaret.

Inte heller myndigheterna eller politikerna insåg allvaret. När regeringen slutligen reagerade var smittkurva redan brant accelererande. Stora delar av Spaniens politiska etablisemang var då också själva smittade. Så sent som den 8 mars, på kvinnodagen, genomfördes stora manifestationer runt om i landet. I samband med detta smittades vice premiärministern Carmen Calvo och jämstäldhetsminister Irene Montero och flera andra tongivande socialistpolitiker och vänsterpolitiker, bland dem premiärminister Pedro Sánchez hustru. Ungefär samtidigt speds smittan till partimedlemmar från det högerpopulistiska Vox av partisekretararen Javier Ortega Smith som var sjuk i Covid-19 men som ändå deltog i partets stora kongressmöte där han flitigt skakade hand med partikollegor samtidigt som han däremellan hostade i handen.  Även konservativa Partido Populars inte krets drabades av viruset vid denna tid, som Isabel Díaz Ayusu som är regionalpresident i Madridregionen och den  tidigare partisekreteraren María Dolores Cospedal tillhör de smittade.

När myndigheterna och den spanska regeringen slutligen insåg allvaret infördes dramatiska och hårda åtgärder för att stoppa spridningen. Läget förvärras av alla nedskärningar och privatiseringar av vården som gjorts under senare år. Liksom i de flesta länder har dessutom lagerhållningen dragits ner samtidigt som underbemanningen är stor. Att det var Partido Popular som genomförde nedskärningarna i den offentliga sektorn på riksnivå och i regionerna där de styrde sjukvården som till exempel i Madridregionen ser inte partiet i dag som en anledning till att vara självkritiska. Nu befinner sig Partido Popular i opposition och lägger därför stor kraft på att kritisera den sittande regeringen. Mycket kunde förstås ha gjorts annorlunda. Åtgärderna dröjde allt för länge. Sjukvården borde ha rustas upp tidigare för att klara det dramatiskt ökade behovet av intensivvårdsplater och smittskyddsutrustning. Men samtidigt hade Spanien oturen att drabbas tidigt av massiv smittspridning och de sociala strukturerna med täta kontakter mellan familjerna gjorde att viruset snabbt spreds till riskgrup

_________________________________________________________________

För spanska regeringens information om läget klicka rutan nedan

 

_________________________________________________________________

FAKTA CORONA

Det nya coronaviruset som har namnet SARS-CoV-2 orsakar influensan Covid-19 som kan ge dödliga komplikationer för framför allt äldre och kronisakt sjuka. Viruset är nytt för människan och därför saknas imunitet. Medelåldern för alla som avlidit i spanien är över 80 år, de flesta har sedan tidigare har en försvagad motståndskraft på grund av någon sjukdom. Speciellt allvarligt drabbas de som har nedsatt lungkapacitet, lider av någon hjärt-kärlsjukdom. Äldre män som är överviktiga drabbas hårt. Men det finns också en risk för yngre personer som är friska att bli mycket allvarligt sjuka, har det visat sig. Storstäderna med mycket luftföroreningar och tätt mellan människor har också visat sig vara smittspridare.

Tillhör du någon riskgrupp som får allvarliga symptom av den nya influensan, isolera dig. Tillhör du dem som tror att du inte blir sjuk gör ändå allt du kan för att inte sprida smittan vidare. Begränsa de sociala kontakterna. Håll distans. Tvätta händerna och undvik att röra ansiktet. Inse att även om du själv inte tillhör en riskgrupp och saknar symptom så kan du vara bärare av virus och därmed smitta andra. Därför ska alla utgå från att de kan föra smittan vidare.

 _________________________________________________________________