Kung Felipe räddar monarkin

Foto: Casa Real

Spaniens kung Felipe VI har högt förtroende bland spanjorerna. Sedan hans far Juan Carlos abdikerade 2014 har Felipe valt att hålla en mycket seriös och plikttrogen profil samtidigt som han tagit avstånd från sin pappa och pappans tvivelaktiga affärer. Det har varit en framgångsrik taktik. En färsk undersökning visar att tre av fyra spanjorer stöder monarkin. 

I slutet av 2020 var det nästan elva miljoner som såg kung Felipes årliga jultal i direktsändning, ett tittarrekord. Bilden ovan kommer från tv-sändningen. Många spanjorer var förstås nyfikna på vad deras regent skulle säga om sin pappa, kung emeritus Juan Carlos. Men Felipe nöjde sig med några allmänna meningar om att alla är likställda inför lagen, med hänvisning till att han sedan länge tillbaka sagt och gjort det som krävs vad gäller hans pappas tveksamma affärer. Felipe ser ut att ha säkrat monarkins framtid, i alla fall just nu, enligt opinionsistitutet Metroscopias stora opinionsundersökning som publicerades den 18 december har han stöd av 74 procent av spanjorerna. Stödet har ökat sedan förra året. Många spanjorer med uttalade vänstersympartier föredrar monarkin framför ett presidentskap liknande det i Frankrike som skulle gynna högern. I Katalonien och Baskien är dock förtroendet för monarkin svagt. Det ledande katalanska nationalistpartiet västerrepublikanska ERC har alltid haft en katalansk självständig republik som politiskt mål.

Samtidigt som Felipe fortsätter att arbeta för att stärka förtroendet för monarkin lever hans pappa Juan Carlos i landsflykt i diktaturen Förenade Arabemiratet. Den tidigare statschefen misstänks för korruption och skattebrott i mångmiljonklassen. Juan Carlos har nu alltså betala straffskatt för oredovisade pengar, men ännu har inte allt fiffel kommit upp till ytan. Genom att fly Spanien försökte Juan Carlos att rädda den spanska monarkin. En rättsprocess med allt som skulle komma fram i offentligheten skulle vara förödande för förtroendet för monarkin. Sedan många år tillbaka är Juan Carlos separerad från drottning Sofia som lever i London med sin syster. Corinna och han hade under många år ett förhållande, som dock är avslutat sedan länge. Corinna Larsen är född i Frankfurt men kommer från en dansk familj och dans medborgare. Genom ett tidigare äktenskap med prinsen Alexander från kungahuset zu Sayn-Wittgenstein fick hon prinsesstitel med efternamnet Corinna zu Sayn-Wittgenstein. Juan Carlos hade en huvudroll under Spaniens övergång till demokrati och för detta har han alltid mötts av en en djup respekt från alla politiska läger. Men med nya generationer nådde nya tider Spanien. Tidigare kunde de spanska monarkerna omge sig med älskarinnor, syssla med svarta affärer och rumla som de ville utan att någon reagerade. Men efter den stora krisen som spanjorerna gick igenom 2008-2014 förändrades allt. Det började med att kungens svärson, prinsessan Cristinas make Iñaki, drogs in i en omfattande korruptionshärva. Därefter började pressen intressera sig för Juan Carlos privatliv. Droppen som slutligen fick bägaren att rinna över var när Juan Carlos under 2012 åkte på lyxig storviltsjakt till Botswana tillsammans med sin älskarinna mitt under den värsta krisen. Bilden här ovan där Juan Carlos poserar framför en fälld elefant fick alla djurvänner att rasa, men också många tidigare vänner fick nog. I Spanien men framför allt i Katalonien och i Baskien föll respekten för monarkin. För att rädda monarkin såg slutligen Juan Carlos ingen annan utväg än att abrikera och överlåta tronen till sin son Felipe VI sommaren 2014, en bakgrundsartikel finns på länken. 

Foto: PSOE

 ———————————————————————————————————————

 

Samtidshistoria

Spanjorerna som dödades i Nazistyskland 

Den 5 maj är sedan 2019 officiell hyllningsdag för de närmare 7500 spanjorer som deporterades och dödades i nazisternas koncentrationsläger i Mauthausen under det andra världskriget. För att hedra minnet av dem har en film procucerats av RTVE som nu fått svensk textning. Klicka på bilden eller länken för att se filmen. https://youtu.be/6KPODiGCRbQ

__________________________________________________________________________

Samtidshistoria

Spanien firade demokratins årsdag

Kongressen i Madrid höll öppet hus för att fira demokratin. Foto Spanienportalen

Den 6 december firas traditionsenligt konstitutionens dag i Spanien. Under 2018 var firandet extra högtidligt med anledning av att det på dagen var fyrtio år sedan demokratin återinfördes.

Medan vanliga spanjorer kunde glödja sig åt en extra helgdag skedde det officiella firandet i kongressen i Madrid. Under två dagar höll kongressen öppna dörrar för allmänheten. Till firandet den 6 december kom inbjudna gäster och politiker från hela landet för att lyssna på högtidliga tal och mingla.

Just denna dag är alltid de politiska striderna lagda på is. Hedersgäster var två monarker (statschefen kung Felipe och tidigar statschefen kung emeritus Juan Carlos) och fem regeringschfer, Pedro Sánchez som är den nuvarande samt Mariano Rajoy, José Luis Rodríguez Zapatero, José María Aznar och Felipe González. För att uppmärksamma 40-årsdagen har en ny webbsida skapats som finns på länken.

Sánchez och hans ministrar på övre bänken, Rajoy, Zapatero, Aznar och González nedanför. Foto: Mincloa

 

Striden om Francos grav:

Nu har diktatorn flyttats

Diktatorns kista bärs av de närmaste släktningarna. Klockan är strax före två på eftermiddagen den 24 oktober. Pressbild: Moncoa

En lång och bitter strid om Francos gravplats har nu nått slutet. Torsdag den 24 oktober öppnades diktatorns grav och kistan flyttades från Valle de los Caídos till den familjegrav där Francos hustru vilar.

Redan för drygt ett år sedan, den 24 augusti 2018, beslutade den då nytillträdda Socialistregeringen, med premiärminister Pedro Sánchez i spetsen, att den gamle diktatorn grav skulle flyttas. Regeringsbeslutet klubbades igenom i parlamentet med stor majoritet. Ledamöterna från konservativa Partido Popular och liberala Ciudadanos valde dock att lägga ner sina röster då de ansåg att det var bäst att låta saken vara. Högerpopulistiska Vox fanns inte i parlamentet vid denna tid men är hårda motståndare mot planerna.

Efter att den spanska katolska kyrkan gått med på att graven öppnas och kistan flyttas återstod bara juridiska hinder. Den spanska katolska kyrkan har numera en mindre konservativ linje än förr och vill inte längre förknippas med Franco.

I främsta ledet bland dem som motsatte sig en förflyttning stod general Francos barnbarn. De har under de senaste åren drivit en bitter juridisk strid mot en förflyttning genom att hänvisa till gravfriden. De anser att deras morfar är en hjälte Om Francos kista skulle flyttas så krävde barnbarnen slutligen att den i så fall placerades i katedalen i Madrid.

Men varken regeringen eller kyrkan ville ha Franco begravd i katedralen. Redan från början ansåg regeringen att bästa platsen för Franco vore begravningsplatsen i El Pardo utanför Madrid där Francos hustru redan har sin grav.

Utöver Francofamiljen finns starka reaktionära Francovänliga krafter som gjort allt för att försöka hindra en förflyttning. Hit hör falangister och hit hör föreningen Francos vänner samt ett antal andra ärkekonservativa grupperingar samt det populistiska extremhögerpartiet Vox.  Men även konservativa Partido Popular anser att ett förflyttning var onödig.

Efter att kyrkan gått med på en förflyttning inledde motståndarana en bitter juridsk strid där regeringsbeslutet överklagades till alla instanser. När allt såg slutligen såg ut att vara klart för en förflyttning i våras lyckades motståndarna till och med driva igenom ett arbetsmiljöstopp genom att hänvisa till faran för klämskador under arbetet med att lyfta den tunga gravstenen i granit som ligger ovanpå graven. Därmed kunde inte kistan flyttas före valet som hölls i april i år.

När arbetsmiljöstoppet avvärjts hamnade fallet slutligen hos Högsta domstolen. Handläggningen drog ut på tiden. Men den 24 september i år kom domstolens utfall. Franco fick flyttas. Dessutom skrev domstolen att han inte skulle flyttas till katedralen utan till familjegraven på begravningsplatsen vid El Pardo där Francos hustru redan vilar.

Det sista steget itogs vid regeringssammanträdet fredagen den 11 oktober. Därefter ständes alla entreer till Valle de los Caidos. Närvarande vid akten var Francos närmaste anhöriga och deras respektive. När kistan lyfts upp ur graven bars den ut ur basilikan av åtta manliga släktingar. Totalt deltog 22 medlemmar från Francos familj vid akten. Ingen tilläts ha med sig kamera eller mobiltelefon för att filma förflyttningen. Öppnandet av graven genomfördes bakom ett skydd för insyn.

För att inte flytten skulle hindras av Francovänner utanför Valle de Los Caídos flögs kistan i en helikopter de cirka fem milen till den nya begravningsplatsen vid El Padro. Där placeras den det pampiga gravmonument där Francos hustru är begravd. Vid Francos nya begravningsplats väntade Francoanhängare.
 

Det väldiga monumentet Valle de los Caídos, strax norr om Madrid. Här hade Franco sin grav. Foto: Spanienportalen

Striden om Francos grav har pågått länge

Valle de los Caídos är en unik minnesplats som började byggas efter spanska inbördeskrigets slut på direkt order av general Francisco Franco. Arbetet pågick från 1940 till 1958 och utfördes av republikanska krigsfångar. Tjugotusen fångar slet dygnet runt för att få den väldiga konstruktionen klar. Ett jättelikt 150 meter högt kors reser sig över monumentet som är hugget ur granitberget.

General Franco hade sin grav längst in i den väldiga kyrkosalen. I gravkammrarna innanför basilikans väggar finns kvarlevorna från 33 872 stupade soldater från båda sidor i inbördeskriget. Kropparna fördes hit från slagfältens massgravar.

Anhöriga till republikaner som vilar i monumentets gravkammare hade under lång tid krävt att Franco flyttas. De anser att Franco är en mördare och ville inte se sina ahöriga vila nära sin bödel. Om inte Franco flyttades kvävde de att deras anhöriga flyttades.

Foto: Spanienportalen

 

 

Spanien 40 år efter Franco:

Ännu vilar diktatorns skugga över Spanien

Den 20 november 2015 var det exakt 40 år sedan diktatorn general Franscisco Franco avled och Spaniens demokratisering kunde inledas.

I Spanien är numera uppmärksamheten av Francos dödsdag den 20 november mycket liten. En mindre grupp med drygt hundra frankister brukar samlas på Plaza de Oriente i Madrid för att högtidlighålla hans minne, fler är de inte. Motdemonstranterna är betydligt fler. Inför 40-årsdagen av Francos död har det däremot getts ut flera böcker som handlat om Franco och det har visats dokumentärer och publicerats artikelserier i alla tidningar som behandlat Franco.

Diktatorn själv har sin grav strax norr om Madrid, längst in i den väldiga kyrkosalen i Valle de los Caídos, De fallnas dal. Valle de los Caídos är en unik minnesplats som började byggas efter spanska inbördeskrigets slut på order av general Francisco Franco. Arbetet pågick från 1940 till 1958 och utfördes av republikanska krigsfångar. Tjugotusen fångar slet dygnet runt för att få den väldiga konstruktionen klar. Ett jättelikt 150 meter högt kors reser sig över monumentet som är hugget ur granitberget. I gravkamrarna innanför basilikans väggar finns kvarlevorna från 33 872 stupade soldater från båda sidor i inbördeskriget. Kropparna fördes hit från slagfältens massgravar.

På Francos gravsten ligger en blomsterkrans. Varje dag året om placeras en ny bloma på graven av stiftelsen Fundacion Nacional Fransisco Franco som är en sammanslutning för gamla Francoanhängare. Länge fick stiftelsen statliga pengar för sina utgifter för blomman, anslagen stoppades dock av socialisten José Luis Rodríguez Zapatero 2004 när Socialistpartiet PSOE då kom till makten. Föreningen klarar sedan dess blomsterkostnaderna på donationer.

Spanienkänaren Thomas Gustafssons berättat mycket utförligt om Franco och hans gärning i sina böcker om Spanien. För den som vill läsa mer om Franco, diktaturen och dagens konflikt runt minnet av Franco hänvisas till böckerna.

Den 21 november deltog Thomas Gustafsson i radioprogrammet Morgonpasset i Sveriges Radios P3 där han under en timme mellan 9 och 10 intervjades om Francos gärning. En länk till programmet finns här. Inslaget börjar en timme in i programmet.

 

____________________________________________________________________________________

 

Historiskt jubileum 2019

Inbördeskriget slut för 80 år sedan

 

Den första april 2019 var det 80 år sedan inbördeskriget tog slut. Årsdagen uppmärksammades med artiklar och filmer, utställningar och debatter.

Bilden här intill är tagen vid gränsen till Frankrike och visar spanska flyktingar undan kriget.

Tidningen El País har publicerat delar av en fotoutställning som visar ett antal kända platser i Madrid under kriget och i dag. Fotoutställningen ligger på länken

 

 

 

 

 

Gibraltar öppnas mot Spanien

I sista stund lyckades regeringarna i Madrid och London komma överens i Gibraltarfrågan. Bara några timmar innan Storbritannien tog det sista steget bort från EU fastslogs att Gibraltar blir en del av Schengen-zonen. Därmed blir det nu en öppen gräns mellan Spanien och Gibraltar.

Foto Spanienportalen