Arkiverade artiklar om Katalonien

 

Separatistledare benådas av regeringen

Premiärminister Pedro Sánchez och hans regering benådade  nio  katalanska separatistledare. Mest känd av de nio separatisterna är Oriol Junqueras, på bilden här intill, som är ledare för katalanska vänsterrepublikanska ERC. Han var vice regionalpresident i Katalonien när han dömdes till 13 års fängelse för uppvigling.

Benådningen innebär att alla nio separatistledare som dömdes till långa fängelsestraff efter den olagliga folkomröstningen och självständighetsförklaringen hösten 2017 får sina straff reducerade med omedelbar verkan. Domarna för ämbetsförbud de fick samtidigt som fängelsestraffen ligger dock kvar. Regeringsbeslutet som var väntat väcker mycket skarp kritik från högern, som kräver Pedro Sánchez omedelbara avgång och nyval. Men även radikala katalanska separatister är missnöjda, då de vill ha fullständig amnesti för de dömda som de anser är att betrakta som politiska fångar. Den tidigare regionalpresidenten Carles Puigdemont som flydde efter självständighetsförklaringen för att undkomma straff är inte benådad. Om han och de andra katalanerna som flydde med honom återvänder till Spanien riskerar de att gripas och ställas inför rätta. De nio separatisterna har redan nu har fått permissioner och sitter på öppen anstalt. Men benådningarna kommer ändå att överlagas av högerpartierna Partido Popular, Ciudadanos och Vox. Beslutet kan ses som en kompromiss från Pedro Sánchez sida. Han är beroende av stöd från de katalanska separatistpartierna i parlamentet. Benådningen innebär att den katalanska frågan nu är tillbaka som den centrala frågan i spansk inrikespolitik. Högern rasar och anser att benådningarna kommer att leda till ett sönderfall av Spanien, medan vänstern anser att benådningen läker sår och därmed bidrar till minskade spänningar en normalisering mellan Spanien och Katalonien. Den senaste tiden har konfliktnivån inom den spanska politiken vuxit och den katalanska frågan har lyfts upp av framför allt konservativa. Men alla opinionsundersökningar visar att en majoritet av befolkningen i de helspanska delarna av landet är emot benådningarna, medan en majoritet av befolkningen i de katalanska delarna av landet stöder benådningarna. Mer om konflikten kring Katalonien längre ner i artikeln som handlar om manifestationerna mot benådningarna som arrangerades i mitten av juni.

Foto: Spanienportalen

 

Separatisterna vann regionalvalet i Katalonien

Separatisterna stärkte sin majoritet i det katalanska parlamentet och vann dessutom mer än hälften av rösterna. Socialistpartiet PSC fick flest röster men har ingen möjlighet att få ihop en majoritet. Coronapandemin gav ett ett valdeltgande på endast 53,6 procent vilket gynnade separatisterna. Regionalvalet har gett ytterligare splittring. Separatisterna kräver att få genomföra en laglig folkomröstning om Kataloniens framtida förhållande med Spanien.

För att kunna bilda regionalregering krävs stöd av 68 av de 135 ledamöterna i det katalanska parlamentet. Tillsammans fick de tre separatistpartierna 74 mandat och har nu alltså majoritet. Dessutom fick de tre partierna tillsammans 50,9 procent av rösterna, vilket betyder att de nu för första gången även är i majoritet i Katalonien. Omröstningen genomfördes mitt under Coronapandemin vilket gjorde att många valde att stanna hemma. För att kunna genomföras säkert med avstånd användes stora livsmedelmarknader som vallokaler. Valförrättarna bar skyddsmasker och smittsäkerhetsutrustning eller satt med ansiktsmasker skyddade bakom plexiglas. Väljare som hade symptom eller testat positivt för Covid19 fick rösta den sista timen. Spanienportalens redaktör har bevakat de senaste regionalvalen på plats i Barcelona, men stod över denna gång på grund av den höga smittrisken och den begränsade rörligheten. I stället följdes valvakan på direktsänd tv som denna gång kunde visa ett säkert resultat något senare än vanlig trots lägre valdeltagande. Bilden här intill kommer från TVE:s direktsändning från vallokal i Barcelona.

För de katalanska separatistpartierna var valet en framgång då de vann över rikspartierna. En betydande förändring av valet är att vänsterrepublikanska ERC blev störst både i antal röster och mandat. ERC fick 602.000 röster vilket gav 33 mandat i parlamentet medan Junts pel Catalunya JxCAT, som är liberala och populistiska separatister, fick 567 000 röster vilket gav 32 mandat. Därmed kan inte JxCAT kräva posten som regionalpresident. En annan faktor är att med 65 mandat blir de två större separatistpartierna ännu en gång beroende av stöd från det lilla vänsterradikala katalanska anarkistiska partiet CUP för att få en majoritet i parlamentet. CUP som fick 188000 röster vilket gav 9 mandat är hårda separatister och kommer att kräva att processen att lämna Spanien inte

Den katalanska separatisten Quim Torra, porträttbilden till höger, var regionalpresident fram till oktober 2020 då han tvingades avgå. Han tillhör valplattformen Junts pel Catalunya som bildades av hans landsflyktige företrädare Carles Puigdemont. Quim Torra har deklarerat att han vill att regionalvalet ska fungera som en kraftmätning för separatisterna. Han hade hoppas kunna få förnyat förtroende och kunna fortsätta processen mot självständighet. Men det blev nu alltså Vänsterrepublikanerna ERC som blir största separatistparti. Tidigare var ERC de mest hängivna separatisterna i Katalonien. Medan föregångaren till Junts pel Catalunya som då hette Convergencia y Unio var mer moderata och förhandlingsvilliga. Numera är situationen den omvända. Vänsterrepublikanerna har visat sin vara mer pragmatiska och villiga till förhandlingar vad gäller Kataloniens självstyre, medan Junts pel Catalunya stenhårt kräver allt eller inget. Medan ERC har anor sedan republikens dagar då partiet styre Katalonien, är Junts pel Catalunya svårt tyngt av den korruption som utvecklades av partiets grundare Jordi Pujol.  Under Carles Puigdemont har partiet dessutom utvecklats till att bli allt mer makthungrigt och populistiskt med en retorik som påminde om den som brexitörerna i Storbrittannien använde. Puigdemont lever nu under bekväma privilligerade förhållanden som en fri man i Belgien, medan vänsterrepublikanernas ledare Oriol Junqueras sitter i fängelse. Allt detta har gjort att en djup splittring uppstått medan de båda katalanska partierna. ERC är vänster. Junst pel Catalunya är höger. Frågan är om de ändå trots skilda politiska läger ännu en gång kan samsas. Alternativet för ERC  är att bilda en vänsterregering med Socialistpartiet och då nöja sig med ökat självstyre för Katalonien.

Opinionsundersökningarna före valet förutspådde att Socialistpartiet PSC skulle få flest röster och detta stämde. PSC fick 651 tusen röster eller 23,0 procent av rösterna. Men fördelningen av mandat gynnar partierna som är stora utanför Barcelona och när mandaden fördelats fick socialisterna endast 33 mandat vilket är detsamma som vänsterrepublikanska ERC som fick 602 tusen eller 21,3 procent. Det högerextrema populistiska partiet Vox gick starkt framåt i valet . För liberala Ciudadanos var resultatet en katastrof. Men även för konservativa Partido Popular (PP) var resultatet ett stort misslyckande, många av PP:s tidigare röster gick till Vox. Resultatet av regionalvalet till det katalanska parlamentet kommer att få en stor betydelse för Kataloniens framtida utveckling men också påverka rikspolitiken då det pekar på en maktförskjutning inom högern och det visar också att Socialistpartiet PSC klarat Coronakrisen bra. PSC är en avdelning inom Socialistpartiet PSOE och vill att Katalonien ska förbi en del av Spanien. För att ha bättre möjligheter att vinna röster ställde Socialistpartiet därför upp med Salvador Illa som huvudkandidat, porträttbilden till höger. Han har stort förtroende bland vänsterväljare och är välkänd för alla efter ett år som högsta ansvarige minister för pandeminbekämningen. Att Katalonien kan gå till val beror på att Katalonien redan har ett omfattande självstyre. Katalonien har sina egna valdagar där katalanerna väljer sitt egna parlament som i sin tur utser en regionalregering Generalitat. Det var inför det senaste regionalvalet i april 2019 som Quim Torra lät sätta upp politiskt propagandamaterial på den katalanska regeringsbyggnaden, vilket inte är tillåtet enligt den spanska vallagen. För brottet mot vallagen dömdes Torra till ämbetsförbud av högsta domstolen. Fram till regionalvalet satt Pere Aragonés från vänsterrepublikanska ERC som ställföreträdande regionalpresident. Pere Aragonès var i sin tur inhoppare för vänsterrepublikanernas ledare Oriol Junqueras, som avtjänar ett fängelsestraff i sin inblandning i den olagliga folkomröstningen och den efterföljande självständighetsförklaringen i oktober 2017.

 

 

Separatisterna förlorade EU-skydd

Den landsflyktige katalanska separatistledaren Carles Puigdemont har förlorat sin juridiska immunitet som EU-ledamot. Därmed kan den spanska högsta domstolen begära honom utlämnad till Spanien för att ställas inför rätta.

Även de två andra katalanska separatisterna Tony Comín och Clara Ponsatí som sitter i EU-parlamentet förlorade sin juridiska immunitet. Omröstning i EU-parlamentet genomfördes den 8 mars. En stor majoritet av ledamöterna röstade för förslaget att häva det juridiska skyddet för de tre katalanska separatisterna som är efterlysta i Spanien för sin inblandning i den olagliga självständighetsförklaringen oktober 2017. Separatistledarna som valde att stanna kvar i Spanien avtjänar i dag långa fängelsestraff. Formellt är det högsta domstolen som nu avgör om en begäran av utlämning ska ske. Bakgrundsartiklar på länken.

 

Foto: Generalitatet

Hårda fängelsedomar för separatister

Nio av de tolv åtalade katalanska separatistledarna dömdes till fängelse för uppvigling. Åtalet för uppror däremot ogillades av högsta domstolen. Hårdast straff fick Oriol Junqueras, på bilden här intill, som dömdes till 13 års fängelse. I Katalonien protesterar separatister mot de hårda fängelsedomarna. Men inte heller riksspanska nationalister gillar domen som de anser vara för mild.

Det uppmärksammade målet gäller den olagliga folkomröstningen som genomfördes den 1 oktober 2017 samt utropandet av självständighet för Katalonien. Hårdast straff får alltså partiledaren för vänsterrepublikanska partiet ERC, Oriol Junqueras, som vid tillfället var vice regionalpresident i den katalanska regionalregeringen. Domstolen dömer honom till tretton års fängelse. Raul Romeva och Jordi Turull som också ingick i den katalanska regeringen dömd till tolv år medan de övriga får mellan nio och elva års fängelse medan tre av de tolv slipper fängelse

Statsåklagaren ville ha flera av de åtalade separatistledarna fällda för uppror, vilket skulle ha gett dem upp mot 25 års fängelse. Domstolen finner dock att ingen av de åtalande förberett väpnat uppror. Domen är alltså mildare än separatisternas hårdaste kritiker velat se. Med de regler som finns kommer de dömda att kunna släppas på sina första persmissioner inom kort.

Den huvudåtalade Carles Puigdemont som var regionalpresident valde att fly från landet i stället för att låta sig gripas och ställas inför rätta. Han finns nu i Bryssel där han under de två år som gått blivit allt mer isolerad från den katalanska vardagen. För bakgrund gå till tidigare artiklar om Katalonien på länken.

Foto: Spanienportalen

 

Ny katalansk regionalpresident 

 Quim Torra vid den olagliga folkomröstningen den 1 oktober 2017. Han tillhör partibildningen Junts per Catalunya och har ett förflutet i separatiströrelsen Omnium Cultural som tagit denna pressbild.

Den katalanska separatisten Quim Torra utsågs till Kataloniens nya regionalpresident, efter att de katalanska separatisterna i sista stund kunnat enas om en efterträdare till landsflyktige Carles Puigdemont som kunde få tillräckligt stöd det katalanska parlamentet där separatisterna har majoritet. Quim Torra utsågs med minsta möjliga mariginal efter att ledamöterna från det antikapitalistiska och anarkistiska separatistpartiet CUP lagt ner sina röster, en protest mot att Torra inte kommer att driva frågan om en omedelbar Katalansk utbrytning från Spanien.  Quim Torra har dock som sitt yttersta mål att driva en politik som kommer att leda till att Katalonien i framtiden kan bli en egen republik. Konflikten mellan Spanien och Kataloniens separatister är alltså långt ifrån löst.Inledningsvis utsåg till exempel Torra presenterat sin regionalregering där fyra av ministarna var delaktiga i den illegala folkomröstningen oktober 2017 och den ensidiga självständighets-förklaringen som därefter gjordes. Två av dem sitter häktade och två befinner sig i landsflykt. Men sedan denna markering gjorts drog Torra i slutet av maj tillbaka utnämningen av de fyra kontroversiella regeringsråden och ersatte dem men andra personer vilket ledde till att centralregeringen lyfte bort paragraf 155 och lät den katalanska regeringen få tillbaka självstyret över Katalonien. 

 

Katalonien har blivit en ödesfråga

Carles Puigdemont. Foto Generalitat

Efter beslut från tysk domstol den 5 april 2018 släpptes den avsatte tidigare regionalpresidenten Carles Puigdemont som suttit häktad. Beslutet försvagades den spanska centralregeringens ställning i den katalanska frågan  ytterligare genom  Tysklands tydliga avvisande av Spaniens syn på den katalanska separatistledrens brottslighet. Den avsatte tidigare regionalpresidenten Carles Puigdemont hade gripits av tysk polis när han kom in i Tyskland den 26 mars. Han färdades i en personbil som var på väg mot Belgien där han levt i landsflykt sedan slutet av förra året.Puigdemont hade deltagit i en konferens i Finland och reste därefter med bilfärja och bil genom Sverige och Danmark. I Finland hade Puigdemonts bil fått en spårsändare  av spanska säkerhetstjänsten. Hans färd kunde därför följas. Så fort hans bil körde in i Tyskland greps han. Tillsammans med honom färdades en katalansk affärsman som stöder Puigdemont samt hans livvakter från den katalanska regionalpolisen. Puigdemont var vid gripandet efterlyst i Spanien för allvarliga brott som uppror mot den spanska staten som kan ge 25 års fängelse. Men då de nordiska länderna (liksom Belgien) inte har detta brott i sin brottsbalk och därför inte stöder den spanska efterlysningen väntade polisen till Puigdemont nådde fram till Tyskland innan han greps.

Men den 5 april kom alltså den tyska domstolen med sitt utslag som friade Carles Puigdemont från uppror och den tidigare regionalpresidenten släpptes fri mot borgen. Av de brott som Spanien ansett att Carles Puigdemont begått återsår nu enligt tysk domstol endast brotten vårdslöthet med allmänna medel och olydnad. Om dessa brott räcker för att Puigdemont ska utlämnas till Spanien återtstår att se. Det brott han i så fall kommer att ställas inför rätta är begatellartrade jämfört med de brott den spanska domaren velat fälla honom för. Att han inte kan återvända till Spanien innebär dock att han inte kommer att kunna bli ny regionalpresident.

Utvecklingen i Katalonien hade kunnat brytas om centralregeringen i Madrid hade lyssnat på signalerna från Katalonien. Det finns en djup känsla av att vara förfördelade i Katalonien. Speciellt bland unga generationer.

I grund och botten är visserligen de katalanska separatisterna  samma sorts populister som står bakom Brexit. Deras politik är helt omöjlig i det Europa som finns i dag. De har gett löften som inte kan infrias. Men mycket skickligt har de kunnat driva en politik som lett till att separatismen ökar i Katalonien, vilket leder till en spittring som är mycket olyckligt.

När den utveckling vi nu ser inleddes hade separatisterna stöd av tio procent av de katalanska väljarna. Fler var det inte som var beredda att vilja lämna Spanien.Nu har det som skett lett till att närmare häften av de katalanska väljarna vill lämna Spanien.

Samtidigt är PArtido Popular en stor förlorare då den katalanska krisen och regerigens oförmåga att stoppa utvecklingen lett till att allt fler borgerliga spanska väljare går till liberala Ciudadanos. Vid regionalvalen i december 2017 försvann en stor del av PP:s väljare och flykten till Ciudadanos fortsätter.

 

 Den fängslade separatistledaren Oriol Junqueras:

"Finns inget alternativ till självständighet"

   

Spanienportalens chefredaktrör intervjuar separatistledaren Oriol Junqueras.

Det var klockan 15.27 fredagen den 27 oktober 2017 som det katalanska parlamentet röstade för självständighet. Av parlamentets 135 ledamöter var det 70 som röstade för, 10 röstade mot, 2 röstade blankt medan 53 av ledamöterna i protest var frånvarande.

Kataloniens självständighet varade dock bara drygt fyra timmar. Klockan 20.15 på svarade den spanska premiärministern Mariano Rajoy självständighetsförklaringen med att förklara att det katalanska parlamentet upplöses med omedelbar verkan. Alla viktiga myndigheter och funktioner har förts till Madrids kontroll. Den katalanska polisens högsta ledning fick sparken liksom ledningen för den katalanska televisionen. Regionens ekonomi kontrollerades redan sedan en tid tillbaka från det spanska finansministeriet i Madrid.

Större delen av Kataloniens regionalregering fängslades och de avsatta politikerna riskerar nu långvariga fängelsestraff. Oriol Junqueras, tidigare vice regeringschef och ledare för vänsterrepublikanernas parti Esquerra Republicana de Catalunya (ERC) sitter nu i häkte i Madrid .

Nu har han blivit separatisternas främsta företrädare och står som första namn för partiet i den viktigaste valkretsen som är Barcelona. Hans isolering i fängelse har dock gjort att partiets generalsekreterare Marta Rovira fått stiga fram och ta över ansvaret för valkampanjen och det dagliga partiarbetet.

Esquerra Republicana de Catalunya väljer alltså att ställa upp under eget partinamn i regionalvalet den 21 december och lämnar därmed det tidigare samarbetet med de borgerliga separatisterna i Junts pel Si där Carles Puigdemont varit ledare.

Esquerra Republicana de Catalunya har gamla anor och var under republiken Kataloniens ledande parti. Vänsterrepublikanerna är betydligt mer kompromisslösa i sitt krav om självständighet än de borgerliga separatisterna som vill ha förhandling.

I samband med den illegala folkomröstningen den 1 oktober fick Spanienportalens chefredaktör Thomas Gustafsson en intervju med vänsterrepublikanernas ledare Oriol Junqueras, se bilden ovan. Under inervjun försäkrade Oriol Junqueras att det enda långvariga målet som gällde för hans parti var självständighet:

"Det finns inget alternativ," sa han.

Oriol Junqueras sa också att han var beredd att gå i fängelse för sin kamp. Nu sitter han i fängelse i Madrid och har därmed blivit martyr för sina anhängare, till skillnad från den avsatte reginlapresidenten Carles Puigdemont som befinner sin i landsflykt.

 

 

Den olagliga folkomröstningen i Katalonien:

Polisvåldet fick all uppmärksamhet

 

Väljare stoppas från att rösta vid Skolan Ramon Llull i Barcelona. Foto Spanienportalen.

Inför den olagligförklarade folkomröstningen som hölls den 1 oktober valde centralregeringen att sända kravallutrustade polisstyrkor från Spanien, med order om att stoppa omröstningen.

Nationalpolisens och Guardia Civils svar på det passiva motstånd de mötte vid vallokalerna var i flera fall chockerande grovt och resulterade i att många personer skadades, en av dem mycket allvarligt.

Premiärminister Mariano Rajoy försvarade våldet med att olagligheter måste stoppas. Men stora protester mot polisvåldet och en generalstrejk genomfördes i Katalonien.

Separatisterna utnyttjade sociala medier och det förekom en hel del propaganda från båda sidor, kunde Spanienportalens redaktör notera som fanns på plats. Den enda sidan förstorade polisvåldet, den andra negligerade det. Under det hänselserika dygnet söndagen den 1 oktober cirkulerade också många rykten och falska nyheter.

Detta påpekade Spanienportalens chefredaktör Thomas Gustafsson tidigt och intervjuades också om detta för Kulturnyheterna i SVT. Den spanska televisionen är inte oberoende. Detta är också anledningen till att cenralregeringen vill ta över kontrollen över den katanska regionala kanalen TV3.

Under de senaste tre åren har separatisterna hållit tre omröstningar. Om inte polisen ingripit hade säkerligen den internationella uppmärksamheten blivit liten. Men centralmaktens ingripande  och, framför allt, våldet från den utsända spanska polis satte press på Mariano Rajoy och centralregeringen . Att sända in kravallpolis mot röstande kan utan överdrift kallas ett självmål.
 

Katalanska separatister. FOTO: SPANIENPORTALEN

 

Folkomröstningen i Katalonien:

Ogiltigt resultat av omröstningen

Spanienportalen som fanns på plats under hela valdagen kunde notera en massiv uppslutning vid valokalerna som var öppna. I stället för att gå hem när valet vad gjort stannade människor kvar för att hindra att polisen skulle komma och besagta valurnorna.

Valdeltagandet blev dock lågt, endast 43 procent av väljarna röstade. Detta på grund av de stora problem som fanns runt valet och valets ifrågasättande vilket ledde till att många som var mot en separation inte deltog utan bojkottade omröstningen. Runt 400 av 2800 vallkolaler stängdes av polisen.

Osäkerheten runt folkomröstningen inebar att den inte uppfyllde kraven man kan ställa på ett demokratiskt val. Valhemligheten var begränsad. Kampanjerna innan bromsade. Rösträkning osäker. Endast en sida fanns till exempel representerad vid valräkningen. Det fanns ingen valsäkerhet.

Separatismen drivs fram av en grupp separatistiska regionalpoliker som för en politik som på många sätt påminner om den oansvariga populism som ledde fram till Brexit.

Samtidigt förvärras situationen av att centralregeringen i Madrid inte ens vill diskutera med separatisterna. Om detta samtalade Spanienportalens chefredaktör i Aktuellt den 9 oktober

 

Terrordåden i Barcelona används i debatten

Kung Felipe och drottning Letizia lägger blommor på Las Ramblas för att hedra dem som dödades vid bilattentatet. Foto Casa Real

Den sköna promenaden Las Ramblas som skär genom Barcelonas gamla stadskärna förvandlades till en dödlig attentatsplats när en vit skåpbil mejade ner flanörer. I Cambrils söder om Barcelona stoppades ytterligare ett bilattentat innan det blev några dödsoffer. Ett betydligt större attentat hade planerats av gruppen som låg bakom attentaten, har polisutredningen senare avslöjat.

Fjorton människor dog och ett hundratal blev allvarlig skadade när de kördes över av en skåpbil på Las Ramblas torsdagen den 17 augusti. Ytterligare en person knivdödades av den flyende terroristen som körde skåpbilen.

En intensiv polisinsats kunde snart leda till att en terroristerna bakom kunde inringas och nedkämpas eller gripas. Föraren av bilen spårades också och sköts till döds när han gjorde motstånd.

Totat ingick 12 personer i terrorgruppen, de flesta unga män med marockanskt ursprung. Gruppen leddes av en äldre jihadist som hade kontakt med ISIS. Den ursprungliga planen var att genomföra flera större sprängattentat i Barcelona. Men under tillverklingen av bomberna skedde en explosion som dödade ledaren och två av hans anhängare. De kvarvarande unga männen beslutade då att i stället genomföra dödliga attentat med fordon enligt mönster från Nice.

Det juridiska och politiska efterspelet återstår nu sedan attentatsmännen gripits eller nedkämpats. Attentatet har fått katalanerna att sluta sig samman och kraften i enighet är stor.  Den stora frågan är därför nu om händelsen också kommer att påverka katalanernas inställning till Spanien.

Den 1 oktober planeras en folkomröstning som ska ge svar på Kataloniens framtid. Det är ett känt faktum att människor söker sig till det gamla och tryggt invanda och ogärna bryter upp i oroliga tider. Från centralregeringen i Madrid har en kampanj inletts som ska få katalanerna att söka trygghet genom att förbli en del av Spanien. Men samtidigt har den katalanska regionalregeringen med sina myndigheter och inte minst den katalanska självständiga polisen visat sig vara mycket kompetent i ett svårt läge. Det var den katalanska polisen som mycket snabbt lyckades gripa och nedkämpa terroristerna.

Under minnesceremonierna i Barcelona deltog både Spaniens statschef kung Felipe och den spanska regeringschefen Mariano Rajoy, men också den katalanska regionalregeringens representanter. Stämningen mellan dem var frostig.

 

 

 

Katalonien:

Separatisterna vill folkomrösta om

självständighet 1 oktober 2017

 

Den 1 oktober 2017 kommer katalanerna att kallas till folkomröstning om Katalonien ska lämna eller stanna i Spanien, det lovar den katalanska regionalpresidenten Carles Puigdemont.

Efter en lång tids ordkrig mellan den katalanska separatistiska regionalregeringen och den konservativa centralregeringen i Madrid har nu alltså nedräkningen inletts. Den katalanska regionalregeringen Generalitat har under en längre tid förberett en folkomröstning som ska få avgöra Kataloniens framtid. Frågan som katalanerna ska få besvara är: "Vill du att Katalonien ska vara en självständig stat, i form av en republik?"

Samtidiga opinionsundersökningar som genomförts under senare år visar att de flesta katalaner vill hålla en folkomröstning för att få frågan avgjord en gång för alla. Däremot är det osäkert hur många som verkligen kommer att rösta "ja" på den ställda frågan.

Politiskt befinner sig Katalonien i en rörig situation. I det katalanska parlamentet finns en majoritet som vill llämna Spanien bestående av den breda separatistkoalitionen Junts pel Sí och vänsterradikala anarikistiska CUP. Men i procent lyckades dessa partibildningar inte få en majoritet av rösterna. Från centralregeringen i Madrid är förtåelsen för en katalansk folkomröstning obefintlig. Den konservativa regeringen med premiärminister Mariano Rajoy i spetsen har lovat att försöket att genomföra en folkomröstning kommer att stoppas. Socialistpartiet PSOE:s ledare Pedro Sánchez ställer sig bakom denna linje.

Separatisterna har svarat att denna gång kommer de inte att hindras av juridiska beslut från Madrid. Just nu aretar regionalregeringen därför intensivt med att förbereda folkomröstningen så det blir regelätt genomfört. Om det blir fler än 50 procent som röstar "ja" har den katalanska regionalregeringen förberett en plan som innebär att Katalonien direkt utropas självständigt.

Läget mellan Madrid och Katalonien är mycket spänt och det är ingen som kan förutsäga hur det kan gå. Klicka på länken så kommer du till en sida med tidigare texter som ger en bakgrund till den katalanska frågan.Läs mer

 

 

 

I artikeln ovan som publicerades i Sydsvenskan i september dagen efter det katalanska regionalvalet analyserade Thomas Gustafsson valet. En bakgrund till det som sker geranalysen som skrevs inför valet och som publicerades på valdagen i Sydsvenskan. 

 

Politiska fiender stårt enade:

Regering och opposition bildar front

Den 28 oktober möttes den spanska regeringschefen Mariano Rajoy och oppositionsledaren Pedro Sánchez för överläggningar. Vid en lunch på Moncloapalatset i Madrid kom de överens om att bilda gemensam front i försvar av konstititionen och den spanska enigheten. Utalandet kom samma dag de katalanska separatisterna släppte sin överenskommelse om att inleda en utbrytning från Spanien. På bilden nedan som togs vid mötet och som distrbuerades till alla ackrediderade korrespondenter i Madrid för fri publicering. Därefter har premiärministern haft möte med samtliga partiledare för att bilda gemensam front mot den katalanska utrbytningsprocessen. Det råder dock delade meningar mellan partierna om hur den katalanska frågan ska skötas.

 

Foto. Moncloa

 Rapport om valet september 2015:

Separatisterna inleder separation

Separatisterna vann regionalvalet i Katalonien den 27 september 2015. Separatisternas partibildning Junts pel Sí (som består av liberala CDC, vänsterrepublikanska ERC samt två organisationer som leder separatiströrelsen) fick ingen egen majoritet i parlamentet utan måste samarbeta med  vänsterradikala CUP som också vill bryta sig ur Spanien. Tillsammans fick de två partibildningarna 72 mandat och därmed majoritet i parlamentet.

Mandatfördelningen gynnar det största partiet i varje valkrets. Separatisterna kunde därför vinna majoritet trots att de när rösterna räknats tillsammans bara fick 47,8 procent av rösterna. Om det hade varit en folkomröstning i stället för ett regionalval hade det alltså varit ett nej till självständighet.

Men trots att resultatet inte riktigt blev som separatisterna hoppats har ändå vägen mot utropandet av den självständiga republiken Katalonien inletts. Den 27 oktober presenterade de båda partiformationerna Junts pel Si och CUP ett gemensamt beslut om att inleda processen som ska leda till en utbrytning ur Spanien.

Beslutet klubbades formellt  i det katalanska parlamentet den 9 november. Arbetet med att bygga upp egna institutioner och, framför allt, skriva en ny konstitution har därefter inletts. Enligt planerna ska detta vara klart inom 18 månader. Därefter ska en ny riktig folkomröstning genomföras där väljarna ska få säga ja eller nej till en utbrytning. 

Resultatet av den katalanska utbrytningsprocessen vet vi inte. De som röstade på något av partierna som inte tydligt hade en separation som högsta mål i regionalvalet kan vilja lämna Spanien men ansåg att i detta val fanns det annan sakfråga var viktigare. Det bästa hade förstås varit om en riktig folkomröstning hade fått genomföras som skedde i Skottland. Nu väntar en tid med osäkerhet.

Separatistparti i allvarlig korruptionsskandal

Just nu är det fortfarande osäkert om Artur Mas från det liberala separatistpartiet CDC får fortsatt förtroende att bilda regering och därmed leda processen mot en utbrytning från Spanien. Artur Mas har varit regionalpresident i Katalonien de senaste åren och då drivit en marknadsvänlig liberal politik. Artur Mas ställning har dessutom försvagats ytterligare de senaste åren då hans parti CDC blivit djupt indraget i en allvarlig bedrägeri och korruptionshärva. Anarkisterna i det vänserradikala separatistpartiet CUP har därför tydligt markerat att de inte vill ha kvar Artur Mas som ledare då de anser honom för marknadsvänlig och korrupt. Utan stöd från CUP kan Artur Mas inte sitta kvar. I början av november får vi se om den katalanska nationalismen kan förena två övrigt helt oförenliga politiska rörelser.

Centralregeringen vill stoppa den katalanska processen

Den spanska konservativa regeringschefen Mariano Rajoy har förkastat separatisternas beslut om att det katalanska parlamentet ska arbeta för en separation från Spanien. För att få stöd för sin sak har han kallat samtliga partiledare för Spaniens politika partier till möten.

Premiärminister Rajoy har lovat att göra allt han kan för att på juridisk väg hindra processen. Det kan innebära att Artur Mas och de andra ledarna grips och ställs inför rätta. Artur Mas har redan hunnit ställas inför domstol en gång. Målet pågår just nu. Brottet han anklagas för är att han strid mot Författningsdomstolen försökte genomföra en folkomröstning den 9 november 2014. Artur Mas kallades till domstolsförhandlingar i detta mål den 15 oktober, samma dag som den katalanska presidenten Lluis Companys arkebuserades fyrtio år tidigare på ordet av general Franco. Att centralmakten försöker ställa en katalansk president mot väggen ännu en gång och samma datum anser separatisterna som ytterligare ett bevis för centralmaktens arrogans mot Katalonien.

Parlamentsvalet i december avgörande för Kataloniens framtid

Hur relationen mellan Katalonien och Spanien ska utvecklas i framtiden avgörs i parlamentsvalet den 20 december. Brytningen mellan centralmakten i Madrid och Katalonien är total så länge den nuvarande konservativa centralregeringen sitter kvar. Innan parlamentsvalet den 20 december kommer det inte att finnas utrymme för någon förhandling.

Däremot finns en möjlighet för nästa regering att genom eftergifter och förhandlingar försöka få katalanerna att avbryta sin utbrytning.

Vem som än vinner kommer att tvingas genomföra en reformering av konstitutionen. Detta kan innebära att statuten för Katalonien förändras så att katalanerna får samma fiskala rättigheter som baskerna. Det kan också innebära att Spanien omförmas till någon form av fedreation mellan Spanien och Katalonien och Baskien.

Det enda vi vet nu är att inget är säkert för Katalonien, vilket också var rubriken på Thomas Gustafssons analys i Sydsvenskan efter regionalvalet den 27 september.

 

 

Omtvistad katalansk omröstning genomförd

Hög uppslutning för att inte vara ett riktigt val, 2,25 miljoner katalaner deltog i omröstningen den 9 november. Totalt hade 5,4 katalaner rösträtt då åldersgränsen var satt till 16 år. Valdeltagandet låg på runt 36 procent.

Frågorna på röstsedeln var två: 1) Vill du att Katalonien ska vara en stat?  2). Ska Katalonien i så fall bli en självständig stat? Av de röstande röstade 80,7 procent för total självständighet genom att säga ja, ja. 10,1 procent vill se en federal lösning genom att rösta ja, nej och 4,5 procent röstade nej, nej. Övriga röstade blankt. Drygt fyrtiotusen frivilliga valarbetare såg till att det fanns röstlängder, lokaler och valurnor.

På bilden här ovanför, som togs av Spanienportalens fotograf på plats i Barcelona, röstar 101-åriga Maria Dolors Majo. Hon väljer ”ja, ja” och förklarar detta med att hon anser att katalanerna ska få styra sig själva.

Centralregeringens försök att stoppa katalanerna från att genomföra sin omröstning misslyckades. Tvärt om hade alla utspel och hot gjort separatisterna ännu mer beslutsamma. I siffror var det 1,6 miljoner som visade med sin röst att de vill att Katalonien blir en självständig stat. Ingen vet nu hur det slutar. Centralregeringen i Madrid hävdar att omröstningen saknar värde den inte organiserades av oberoende valmyndigheter. Onelignen uppfylls inte kraven för ett riktigt val. Men omröstningen fungerar ändå som en massiv manifestation som sätter press på Madrid. Regionalpresidenten Artur Mas vill nu genomföra en riktig folkomröstning. Spaniens premiärminister kan tänka sig förhandlingar men inom ramen för konstitutionen. Socialistpartiet PSOE anser att det är tid att förhandla om förhållandet mellan Spanien och Katalonien och söka uppnå något som blir som en federal lösning men denna åsikt delas inte av regeringspartiet Partido Popular som vägrar ändra Kataloniens status. En lösning hade kanske varit att genom förhandling ge Katalonien samma status som Baskien. Men Partido Populars totala ovilja att ens öppna för större självstyre har lett till ökade klyftor mellan parnerna.

Det är nu mycket troligt att det inom en nära framtid blir regionalt nyval i Katalonien då detta är vänsterrepublikanernas krav.  Genom att det blir ett regionalval som uppfyller alla demokratiska krav räknar separatisterna med att detta val att i praktiken ska fungera som en folkomröstning. Det vill säga, om partierna som stöder en självständighet vinner kommer den nya katalanska regeringen att utropa självständighet. Men mycket är osäkert. Just nu skrivs historien som ingen vet hur den slutar. Under Arkiv i menyraden finns tidigare artiklar och länkar som ger en utförlig bakgrund. På läken nedan finns en analys om valet Thomas Gustafsson skrev den 8 november. På SVT Play kan man också se hans medverkan i SVT Gomorron fredagen 7 november före valet och måndagen 10 november dagen efter valet:

http://www.sydsvenskan.se/varlden/folkomrostningen-blev-radgivande-undersokning/

 

Katalonien framtid dominerar debatten

Även i år hölls en massiv manifestation på den katalanska nationaldagen, Diada, den 11 september. Minst en halv miljon ända upp till en och en halv miljon katalaner hade samlats för att bilda ett jättelikt V rakt igenom Barcelona. Samlingen skedde exakt klockan 17.14 för att anknyta till året 1714 då katalanerna definitivt och med våld tvingades in under Madrids kontroll.Kataloniens framtid dominerar just nu den spanska samhällsdebatten. Den spanska centralregeringen anser att en folkomröstning den 9 november är olaglig och kommer att försöka stoppa processen. Den katalanska regionalpresidenten Artur Mas och hans katalanska regering har deklarerat att en folkomröstning har stöd i katalansk lag. Frågan om det blir en folkomröstning har under senare tid överskuggats av avslöjandet att Artur Mas företrädare och partikamrat Jordi Pujol är djupt inblandad i en gigantisk korruptionshärva. Enligt spanska tidningsuppgifter verkar Pujol under sin tid som regionalpresident inte gjort något annat än att ta emot ”kommissioner” som förts till hemliga konton i skatteparadis där det nu uppges finnas närmare tjugo miljarder kronor. Men samtidigt står det allt klarare att den växande separatismen inte längre går att negligera, kan Spanienkännaren Thomas Gustafsson konstatera efter att ha följd manifestationen på plats i Barcelona. Hjulen är satta i rullning.

I Thomas Gustafssons senaste bok ges bakgrunden och en förklaring till allt det som nu sker i Katalonien.

I mitten av september skrev han en större analys från Barcelona som finns på denna länk. http://www.sydsvenskan.se/varlden/spaniens-splittring-ar-inledd/

På denna länk kommenterar Thomas Gustafsson utvecklingen i SVT Gomorron i oktober:
http://www.svtplay.se/klipp/2399319/kommer-katalonien-bli-sjalvstandigt

På denna länk analyserade Thomas Gustafsson valet dagen inna i Sydsvenskan:

http://www.sydsvenskan.se/varlden/folkomrostningen-blev-radgivande-undersokning/

 

 

 

 

Separatismen växer i Katalonien

Den 11 september 2014 klockan 17.14 exakt ställde sig fyrahundratusen katalaner hand i hand och bildade en mänsklig kedja som blev 460 kilometer lång och som gick rätt igenom hela Katalonien. Katalonien stod stilla när sammanlagt 1,6 miljoner katalaner gick ut på gator och torg för att genomföra den massiva demonstrationen för ett självständigt Katalonien.

Tidpunkten bildar årtalet 1714. Det var detta år den 11 september den katalanska självständigheten krossades och Katalonien med brutalt våld tvingades in under Madrids styre. Dagen högtidlighålls sedan dess som Diada Nacional de Catalunya, Kataloniens nationaldag. Manifestationen organiserades av Assemblea Nacional Catalana.

Med sin manifestation har separatisterna tagit ytterligare ett stort steg mot den folkomröstning för självständighet som de hoppas ska leda till att Katalonien ska kunna lämna Spanien och utropa sig som en självständig stat.

Foto av den kalatalanska organisationen och föreningen ANC