Ett urval bakgrundsartiklar om Baskien
Terrorgruppen ETA har upplösts
ETA-medlemmar läser upp en kommuniké på video. Foto ETA.
Den baskiska terrorist och separatistorganisationen ETA finns inte mer. den 3 maj 2018 beslutade organisationen att upphöra.
Beslutet var väntat sedan organisationen redan några veckor tidigagre meddelat vad som skulle ske i ett pressmeddelande, tillsammans med en ursäkt för det lidande terrorn orsakat oskyldiga civila.
Det var redan den 20 oktober 2011 som den den baskiska separatistorganisationen ETA gav upp sin väpnade kamp. Efter 856 mord, runt nittio kortare och längre kidnappningar och över 700 bombattentat med tusentals skadade blev det då äntligen fred i Baskien.
Vägen mot ett definitivt eldupphör var blodig. Ända sedan Spanien demokratiserades har ETA:s terror varit ett mörkt moln som legat över Baskien. Flera vapenvilor har tidigare deklarerats. För att strax brytas med dödliga bombattentat eller mord. Men denna gång var det annorlunda.
När ETA slutligen upphörde genom ett dokument som undertecknades i Schweiz hade fredsprocessen pågått under flera år med hjälp av fredsmäklare från bland annat Irland, Norge och Schweiz. De senaste åren har vapengömmor lämnats över till polis.
Nyheten om att ETA upphör är en stor befrielse som tas emot med stor lättnad i Spanien och framför allt i Baskien. Men det finns också drabbade som inte kan förlåta ETA. Historien är mörk. Det som från början var en frihetsrörelse som föddes i motståndet mot en diktatur övergick snart till att bli en terrroriströrelse som ägnade sig åt mord, kidnappningar, hot och utpressning. Terrorn blev värre efter att diktauren fallit, de flesta mord (829) genomfördes efter att general Franco avlidit 1975. Slutligen var det effektiv polisbekämpning, samarbete med fransk polis och krossandet av organisationens infrastruktur och ekonomi som ledde till att ETA föll sönder. Men viktigast för ETA:s kollaps var samhällets utveckling. När det folkliga stödet försvann insåg till slut också ETA:s medlemmar att deras våldsamma metoder var omoderna och inte längre ledde någon stans.
I en kommunike som finns i slutet av denna artikel meddelar ETA sin beslut.
Nyheten om att ETA inte längre finns ledde genast till en uppblossad diskussion om vad som nu ska ske med ETA:s tidigare medlemmar. Runt trehundra personer som tidigare varit medlemmar i ETA och ett ungefär stort antal som tillhört deras stödtrupper sitter i dag i fängelse dömda för terrorism eller samröre med terrorgrupp. Enligt senaste siffrorna från spanska inrikesministeriet finns 243 av ETA fångarna i Spanien, 53 i Frankrike och en i Portugal. Många av dem är dömda till mycket långa fängelsetraff för mord.
I Baskien kräver mindre grupper med radikala separatister att de tidigare ETA-medlemmarna som de anser vara politiska fångar ska släppas. Däremot finns det större grupper basker som vill att ETA-fångarna ska få avtjäna straff i fängelse i Baskien, eller närmare Baskien, för att underlätta besök från deras familjer.
Samtidigt finns det stort grupper som drabbats av ETA:s våld och som inte är villiga att förlåta. De anser att ETA:s medlemmar ska ska behandlas som de mördare de är och inte får några som helst särbehandlingar bara för att det nu är fred.
Det finns en stor politisk enighet om att bekämpningen av ETA nu inte ska upphöra. Det finns närmare femtio ETA-medlemmar kvar i frihet, de flesta gömmer sig i utlandet, efterlysta för mord och attentat. Jakten på dem kommer att fortsätta.
Men det märks en stor skillnad i om man besöker Baskien. Den oro och rädsla man förr om åren alltid märkt när man rest runt i Baskien har sedan flera år tillbaka ersatts av en stark framtidstro. Ekonomin växer. Bostadspriserna går snabbt uppåt. Restaurangerna är fullbokade. Turismen boomar. Allt fler kvalitetsmedvetna besökare har upptäckt detta säregna hörn av Europa med sitt rika utbud. Alla vill numera åka till Baskien, eller Euskadi som baskerna själva säger, för att njuta av livet. Här finns historia och kultur, god mat och gott vin. Och fred.
