LITTERATUR:

Ny historisk serieroman

Andra delen i den spanske författaren och tecknaren Alfonso Zapicos historiska serieroman Balladen från norr finns nu utgiven på svenska.  Boken som skildrar de omstörtande händelserna i Asturien strax före inbördeskrigets utbrott ges ut av Palabra förlag.

 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

TV-KULTUR:

Spanien trea i Melodifestivalen

Spanien kom på tredje plats i årets final av Eurovision Song Contest. Med sin sång SloMo och en vågad dansshow lyckades artisten Chanel ge Spanien det bästa resultatet i tävlingen på 27 år. På första plats kom Ukraina. För att se uppträdet klicka bilden eller på länken. Foto: Eurovision Song Contest

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

CORONAPANDEMIN I SPANIEN

Inga munskydd inomhus

Den 20 april slopades det generella kravet på att bära munskydd inomhus i Spanien efter onödigt lång och utragen tvekan. Störst lättnad över de nya besämmelserna finns på skolorna, där många barn fick vänta under två år innan de fick se ansiktet på sina lärare. Tack vare vaccinationerna och den mildare mutationen omikron blir numera endast ett litet fåtal så allvarligt sjuka av enbart Covid att de måste få sjukhusvård. Covid kan alltså egentligen inte länge betraktas som samhällsfarlig. Men det finns förstås ändå många som har fått en fixering vid munskydden efter två års pandemi. Trots att kravet på att ha munskydd utomhus varit slopat sedan lång tid tillbaka kan man därför fortfarande se personer som är ute på promenad ensamma som bär skydd. Fortfarande måste man också bära munskydd vid vårdbesök och inom kollektivtrafiken.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

ENKLARE ATT RESA:

Spanien öppet som semestermål

Svenskar som kan visa upp EU:s Covidbevis slipper numera registera sin hälsostatus innan de åker till Spanien. Tack vare hög andel vacinerade och acceptabel belastning på sjukvården är Spanien nu helt öppet för vaccinerade turister från EU. För svenskar har det tidigare kravet att registrera sin hälsostatus hos de spanska myndigheterna alltså slopats. Vuxna måste dock kunna visa upp EU:s Covidbevis vid inresa till Spanien, precis som i många andra längder. Ett giltigt Covidbevis får man hos svenska myndigheter om man har vaccinerat sig. Barn under tolv år behöver inte Covidbevis.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

INRIKESPOLITIK:

Partido Popular har ny partiledare

Galiciern Alberto Núñez Feijóo​ är ny ledare för kristdemokratiska Partido Popular. Han valdes som väntat den 2 april vid PP:s partistämma. Feijóo​ tillhör partiets kristdemokratiska mittenfalang där också den tidigare partiledaren och regeringschefen Mariano Rajoy finns. Feijóo har länge varit en av partiets mest populära profiler och har ett stort förtroende bland väljare. Politiskt står han för en mer konstruktiv opposition än föregångaren Pablo Casado som hela tiden sökte konfrontation för att försöka vinna tillbaka väljarna som som sökt sig till Vox. Feijóo kommer i stället med sin politik mer kunna attrahera mittenväljarna. Inom Partido Popular finns en stor förhoppning om att partibytet ska lyfta partiet igen. Efter en rad felbedömningar som gjordes under Casados tid har Partido Populars väljarstöd stadigt fallit under senaste tiden, med undantag för i Madrid där partiets regionalpresident Isabel Díaz Ayuso behåller sin popularitet. I stället för att försöka locka tillbaka väljarna genom att lyfta fram Díaz Ayuso försökte partiledaren Pablo Casado tillsammans med partiets generalsekreterare García Egea, som ingick i hans team, få bort Isabel Díaz Ayuso. Hon sågs som ett hot av Casado. När partiledningens smutskastingskampanj mot Ayuso, som bland annat innebar spioneri och en privat brottsutredning, blev känd vände dock partiets gräsrötter sin ilska mot Pablo Casado och hans generalsekreterare. Söndagen den 20 februari demonstrerade flera tusen partimedlemmar utanför Partido Populars huvudkontor på Calle Génova i Madrid med krav om partiledningens avgång. Missnöjet blev till slut så starkt att generalsekreterren Teodoro García Egea tvingades avgå den 21 februari. Strax därefter meddelades också att Pablio Casado skulle gå. Det dröjde sedan inte länge innan PP:s starka man i Galicien, Alberto Núñez Feijóo​ utsågs som efterträdare. Formellt dröjde det dock till den 2 april innan han valdes vid kongressen. Stödet för honom var massivt, 98 procent av rösterna.

Pablo Casado tillhör partiets högerfalang dit också den gamla partiledaren José María Aznar tillhör. På bilden här intill, som nyligen togs av Spanienportalen vid ett partimöte, höll Pablo Casado ett tal där han försökte vinna partimedlemmarnas förtroende. Det lyckades inte.

 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KRIG I EUROPA

¡No Pasarán!

Ukraina väcker minnen från det spanska inbördeskriget. Bakom den spanska republikens gamla slagord "No Pasarán!" samlas det internationella motståndet mot Putins angrepp. Spanien är medlem i Nato och ställer sig helt bakom alla restriktioner och fördömanden som EU riktar mot Ryssland och har även skickat vapen. Att Ukraina kunnat bilda en internationell brigad av alla de tusentals frivilliga som kommit till Ukraina väcker minnen från Spanska inbördeskriget. Historien upprepar sig inte, det gör den aldrig, men det finns onekligen många paralleller. På bilden här ovanför som är från 1936 marcherar brigadister mot fronten. Då kom femtiotusen frivilliga från hela världen till Spanien för att slåss mot aggresiva nationalister som ville störta den folkvalda regeringen och krossa demokratin. I dag har tiotusentals frivilliga tagit kontakt med Ukrainas ambassader runt om i världen och förklarat att de är villiga att försvara Ukraina från en aggresiv nationalist som vill störta den folkvalda regeringen och krossa demokratin. Exakt hur många utländska medborgare som deltar i Ukrainas försvar är inte offentligt. Men det är tillräckligt många för att bilda en internationell brigad. Ukraina har framför allt behov av välutbildade militärer med erfarenhet och sjukvårdare med erfarenhet av arbete i konfliktzoner. Vid spanska inbördeskriget var det mer än 500 svenskar som kom till Spanien för att delta i försvaret mot Francos trupper. De spanienfrivilliga var övertygade om att om de inte lyckades stoppa nationalisterna från att vinna i Spanien skulle kriget fortsätta i Europa. Skillnaden då mot nu var att inga västländer ställde upp på Spanien sida med hjälp eller vapen. De spanska nationalsterna fick däremot hjälp av Hitler och Musolini.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR:

Pedro Almodóvar är tillbaka med stor filmen Parallella mödrar. Den nya filmen är ett starkt familjedrama men som bakgrund till handlingen finns också sökandet efter sanningen om vad som hände vid utrensningarna under Francodiktaturen. Den hyllade spanske regissören är känd för sina träffande skildringar av det spanska samhället.Nu för första gången har han tagit tag i det mörka kapitlet i spansk modern historia. Filmen visades första gången offentligt på filmfestivalen i San Sebastian i mitten av september förra året och fick då en enorm uppmärksamhet i Spanien. Vid filmfestivalen i Venedig vann Penélope Cruz pris som bästa kvinnliga skådespelare och publiken stod upp och applåderade under nio minuter. Vid Stockholms filmfestival den 9 november var Parallella mödrar öppningsfilm. Den 4 februari 2022 gick filmen upp på svensks biografer med svensk texning. Länk till den officiella trailern.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR

Ny spansk historisk serieroman på svenska

Början av 1930-talet var en orolig tid i Spanien som skulle leda fram mot ett inbördeskrig. En avgörande händelse som skärpte konflikten var arbetarrevolten i Asturien. I serieroman Balladen från norr berättar den den spanske författaren och tecknaren Alfonso Zapico en gripande historia där han låter miljöer och stämningar bilda bagrund. En fyllig introduktion av den svenske Spanienkännaren Thomas Gustafsson inleder boken som ges ut av Palabra förlag.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

SVERIGE-SPANIEN

Första statsbesöket på över fyrtio år

Spanien och Sverige står närmare varandra än på många år. I båda länderna har västern majoritetstyre. Näringsliv och kulturliv har täta ontakter. De goda relationerna befästes av det spanska statsbesöket i slutet av november. Statsbesöket inleddes traditionsenligt med att de båda ländernas kungapar åkte häst och vagn i kortege till Slottet där Livgardet, kungliga högvakten samt riksdagens talman och den svenska regeringen radat upp sig för välkomstceremonin på slottsgården. Trots regeringskrisen lyckades de svenska ministrarna sedan samla sig igen på kvällen för den traditionsenliga galamidagen på slottet. Vid middagen deltog även den svenska kronprinsessan Victoria och prins Daniel samt prins Carl Philip och prinsessan Sofia samt några partiledare och andra celebra gäster. Cononapandemins restriktioner innebär att det spanska statsbesöket blev det första statsbesöket på flera år. Det var dessutom det första från Spanien sedan 1979. Tajmingen kunde dock knappast varit sämre då det skedde mitt under den mest turbulenta perioden i svensk inrikespolitik på mycket länge. På bilden här ovanför hälsar avgående statsminister Stefan Löfven på kung Felipe och bakom honom står miljöpartisten och vice statsministern Per Bolund som några timmar senare ska lämna regeringen. En stor delegation följde med den spanska statschefen. Syftet med besöket var att främja den goda relationen mellan de båda länderna och knyta nya kontakter för utbyte inom teknologi, medicin, näringsliv och kultur. En promenad genom julmarknaden i Gamla Stan fick också kungaparen uppleva på väg mot Nobelprismuseet.

Foto: SPANIENPORTALEN

”Vi är medvetna om den speciella politiska situationen i Sverige just nu och vi uppskattar ansträngningen att trots det upprätthålla detta besök", säger kung Felipe under sitt anförande på Slottet.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR:

Om litteraturutbyte mellan Sverige och Spanien

Spanska är det näst största främmande språket som studeras på skolorna i Sverige efter engelskan. Trots det innebär det stora utmaningar och svårigheter för den spanskpråkiga litteraturen att spridas i Sverige, liksom för den svenskspråkiga litteraturen att spridas i Spanien. Litteraturen är universell. Översättarna har därför en enormt viktig roll för utbyte och sridning av kultur, för att vi ska förstå varandra, för framtiden, för freden. Många tänkvärda och intressanta synpunkter och fakta förmedlades vid det seminarium om översättning av litteratur som arrangerades den 24 november av Svenska institutet och Cervantesinstitutet i samband med statsbesöket från Spanien till Sverige. Vid mötet som hölls på Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet i Stockholm, omgivet av fyrtiotusen böcker, deltog drottning Letizia och drottning Silvia. Drottning Silvia höll ett inledningsanförande och därefter talade Madeleine Sjöstedt, Svenska institutet, Carmen Noguero Galilea, Instituto Cervantes. Vid paneldiskussionen deltog Javier Cercas, författare, Ken Benson, professor i spanska och Carmen Montes Cano, översättare. Moderator var författaren Oscar Hemer. Foto: Spanienportalen.

 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Juan Carlos kunde inte fira julen i Spanien

Det blir nog inget julfirande hemma i Spanien för landets tidigare statschef, kung emeritus Juan Carlos. Riksåklagaren har nu meddelat att han begär förlängning av utredningstiden med ytterligare sex månader vilket betyder att Juan Carlos riskerar att gripas om han kommer hem. Tidigare har Juan Carlos betalat restskatt och avgifter motsvarande drygt 50 miljoner kronor för att slippa åtal för skattebrott. I höstas meddelades sedan att utredningarna de brott Juan Carlos misstänks för troligen skulle läggas ned, då inga skatteskulder fanns kvar och brotten antingen hunnit bli preskriberade eller utfördes då Juan Carlos hade immunitet i egenskap av statschef. Medan brottsutredningen pågår riskerar han att gripas om han kommer till Spanien. Den gamle monarkens affärer har fått såväl nuvarande kungen som regeringen att skarpt ta avstånd från hans agerande. Sedan augusti förra året gömmer Juan Carlos sig i diktaturen Förenade Arabemiraten.

 

POLITIK

Regeringen utmanar med reformer

Den senaste tiden har regeringen genomfört flera radikala reformer som utmanar oppositionen och skärper debatten.  Premiärminister Pedro Sanchéz (PSOE), som syns på bilden intill under en debatt i parlamentet, tillhör Socialistpartiets vänsterfalang och är dessutom beroende av vänsterpartiet Podemos som ingår i hans koalitionsregering. Detta har resulterat i att hans politik är radikalare än tidigare perioder då socialdemokratiska PSOE haft makten. Flera klassiska vänsterreformer som höjd minimilön och bidrag för barnfamiljer har genomförts vilket välkomnas av partiets traditionella väljargrupper. Likaså en höjning av arbetsgivarnas sociala avgifter. Nyligen revs också arbetsmarknadsreformen upp, den drevs igenom av Partido Popular 2012 och gjorde arbetsmarknaden mer rörlig och modern samtidigt som den också innebar att det blev enklare och dyrare att säga upp anställda. Nu förbereder regeringen också en förändring av den omdebatterade munkavlelagen som Partido Popular införde 2015 och som innebär att spontana protester och fotografering av poliser vid demonstrationer är förbjudet.

Stämningen mellan högern och vänstern är spänd. Spansk inrikespolitik har visserligen alltid kännetecknats av en hård polarisering mellan högern och vänstern. La crispación som den politiska spänningen kallas sedan republikens dagar då konflikten mellan högern och vänstern ledde till ett inbördeskrig. Regeringens katalonienpolitik utmanar förstås högern. Partido Popular pressas också att gå åt höger av högerpopulistiska Vox. Men också PSOE:s sociala politik och familjepolitik utmanar Partido Popular. För samtidigt som PSOE gått åt vänster med Pedro Sánchez som partiledare har det stora oppositionspartiet Partido Popular rört sig åt höger med Pablo Casado som partiledare. Partido Popular är försvagat av inre strider och skandaler. Men Pablo Casado som tillhör partiets högerfalang försöker hålla samman partiet genom hårda attacker på regeringen. Casado har lovat att riva upp flera av vänstrregeringens reformer om det blir regeringsskifte. Han kommer också, har han lovat, riva upp den nuvarande abortlagstiftningen som genomfördes under förra PSOE-regeringen och skriva om den så den blir mer restriktiv.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

EKONOMI

JUlhandeln ska lyfta ekonomin

Fredag den 26 november tändes julbelysningen på offentliga platser runt om i Spanien. Trots att många Coronarestriktioner finns kvar hoppas handeln att årets jul ska rädda ekonomin. Den spanska julhandeln inleds ungefär samtidigt i Spanien som i Sverige, men pågår i Spanien ända till Trettonhelgen som är den stora familjehögtiden i Spanien. Det är då spanska barn får sina julpresenter av de tre vise männen. De tre kungarna från fjärran land gav Jesusbarnet presenter på Trettondagen. Under senare år har det dock blivit vanligt bland många familjer att också låta Papa Noel (jultomten) komma förbi och ge barnen en julklapp redan på juldagen. På grund av Coronakrisens nedstängningar är resultatet av årets julhandel avgörande för många butikers överlevnad. Tillväxten har inte blivit så hög som beräknat och för samhällsekonomin är det därför viktgt att försöka få igång konsumtionen. I Madrid, Barclona och alla andra storstäder är belsningen extra stor i år. I Málaga som är närmaste storstad för den stora svenska kolonin vid Costa del Sol har till exempel julbelysningen utökats till flera gator än tidigare. På bilden som togs redan i oktober av Spanienportalens redaktör finns belysningen på plats vid den stora promenadgatan Calle Larios.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

TIDIGARE NYHETER  TIDIGARE NYHETER TIDIGARE NYHETER

Regeringsombildningen stärkte Sánchez

Efter en politiskt omtumlande inledning av sommaren överraskade Spaniens premiärminister Pedro Sánchez såväl opposition som sina egna anhängare genom att presentera en helt ny regering. Precis innan Spanien gick på semester sparkades flera av regeringens tyngsta ministrar och ersattes med nya namn.

Man kan tycka vad man vill om Pedro Sánchez, men det går inte att förneka att han är en slug politisk maktspelare. Med ommöbleringen stärkte Pedro Sánchez sin ställning inom Socialistpartiets gräsrötter och gjorde sig samtidigt av med flera impopulära medarbetare, samtidigt som hans egna makt och kontroll stärktes. Den nya regeringen består av fler kvinnor än män. Han lät också vänsterradikala Podemos ministrar behålla sina portföljer vilket innebär att han slipper spänningar med koalitionspartnern. Ingen förhansinformation läckte ut vilket är ovanligt när det handlar om så stora politiska omdaningar som den genomförda. Överraskningarna var flera: Förste vice premiärminister Carmen Calvo som varit nummer två i regeringen tvingades bort, efter att hon och Sánchez kommit i kollitionskurs i familjefrågor. En lika stor överrasking var att utrikesminister María González Laya tvingades gå, men hon har misskött relationen med Marocko. En mycket stor överraskning var att kabinettschefen Iván Redondo också fick sparken. Han har varit Sánchez förtrogne "spinndoktor" som haft en viktig roll i flera stora politiska manövrar den senaste tiden. Under sommaren kommer många politiska reportrar ägna muycket tid åt att diskutera och analysera olika förklaringar till att han tvingades gå. Bland de nya ministrarna finns flera kvinnliga PSOE-politiker med stark regional förankring.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

TIDIGARE OM CORONAPANDEMIN:

Munsydd utomhus slopat

Midsommardagen den 26 juni hävdes det generella kravet på att bära munskydd utomhus i Spanien efter att trycket på vården avtagit. Men festande bland ungdomar har lett till att smittan blossat upp bland yngre vilket fått flera regioner att återgå till att stänga ner nattlivet tidigare för att stoppa spridningen av viruset. Trycket mot sjukvården liksom antalet allvarigt sjuka är dock lågt tack vare hög vaccinationsgrad bland äldre.

Det är inom gruppen unga vuxna och ungomar som ännu inte hunnit vaccinerats som spridningen av viruset sker. Ungdomar som inte har symptom sprider smittan vidare till andra ungdomar. De flesta drabbas inte alla medan andra får influensa, men yngre som har underligande sjukdomar och de fåtalet äldre som struntat i att vaccinera sig riskerar att bli så sjuka att de behöver vård. Speciellt är det inom nattlivet spridningen nu sker. Ungefär samtidigt som skolorna stängde släpptes restriktionerna vilket allt för många ungdomar tog som en signal för att det nu var fritt fram för party. Diskotek och nattklubbar fylldes. Och med berusning och fest försvann omdömet vilket i kombination med alla nya möten vilket fick smittsridningen att stiga. Man ska alltså komma ihåg att bakom de alarmerade siffrorna som nu noteras finns det ungdomar och unga vuxna som drabbas av mildare symptom eller är helt symptomfria. Primärvården dit alla smittade yngre söker sig får ta smällen, medan sjukhusens intensvvård inte märker av ökningen. Dödstalen är fortfaranse låga och antalet inlagda likaså. Vilket visar att massvaccineringen har effekt. Spanjorer har visat sig ha stor vilja till vaccinering. Mer än hälften av befolkningen är redan fullvaccinerad  och redan i slutet av augusti ska runt 70 procent av befolkningen ha fått två doser. Bestämmelsen om munskydd utomhus fanns i en lag som upphävdes den 26 juni. Med denna lag hade också statsmakten möjlighet att instifta ett hårt generellt utegångsförbud. Men med lagens upphävande släppte staten möjligheten till central reglering. Nu är det i stället de självstyrande regionererna som har ansvaret för att kontrollera spridningen av Coronavirusets. Det innebär att alla regioner kan välja olika strategier beroende på smittspridningen. Flera regioner valde att öppna upp nattklubbar och diskotek direkt och många av dem har nu tvingats stänga diskoteken klockan ett igen. Några regioner har infört förbud för större fester hemma och infört regionella utegångsförbud mellan klockan 01 och 06 för att hindra ungdomar från att samlas och festa.

Stora EU-satsningar för att få igång ekonomin

Spanien har nu fått de första utbetalningarna från den gemensamma EU-budgeten för återhämtning efter Corona.

Den stora utmaningen är att få igång ekonomin och det är därför det år så enormt viktigt att få igång turistnäringen och restauranger och barer där många arbetar. Genom att förlänga turistsäsongen hoppas turistbranchen på en snabb återväxt med 45 miljoner turister under 2021, vilket är hälften så många som under 2019 men betydligt bättre än det förlorade året 2020.

Under fastigheteskrisen som drabbade Spanien i början av 2008 valde den dåvarande konservativa regeringen att spara sig ur krisen vilket innebar nedskärningar och besparingar av den offentliga sektorn. Resultatet blev en rekordhög arbetslöshet på 26 procent när den var som värst. Den sittande vänsterregeringen har i stället valt att satsa sig igenom Coronakrisen vilket skapat ett rekordstort underskott i BNP och ett stort hål i statens finanser. Men arbetslösheten hållits under kontroll och tillväxtens fall har kunnat bromsats. Möjligheten att få ekonomiskt bidrag för dem som blivit tillfälligt permitterade, så kallat ERTE, samt möjligheten till ekonomiskt stöd till egenföretagare, så kallade autónomos, som drabbats av Coronakrisen har förlängts i omgångar, senast i slutet av maj i år. Strategin för att ta sig igenom Coronakrisen ser alltså annorlunda ut jämfört med tidigare ekonomiska kriser. I stället för att spara vill regringen satsa för att hålla igång konsumtionen och förhindra att alla egenföretagare går i konkurs. De fattigaste familjerna får bidrag för att klara sig.

Sedan krisen inleddes har hundratals stödåtgärder lanserats vilket innebär att budgetunderskottet växer. Men Spanien kommer nu att kunna ta del av EU:s enorma stödpaket. Pengarna ska framför allt användas till att göra satsningar som långsiktigt leder till en breddad och mer konkurrenskraftig samhällsekonomi. Den ekonomiska statistiken för 2020 visar att den spanska tillväxten föll med 11 procent under detta år som präglades av Coronapandemin, vilket är bättre än prognoserna som varit mer pessimistiska. Speciellt hårt har Coronakrisen slagit mot turistsektorn som svarar för 12 procent av landets BNP och 14 procent av arbetsmarknaden. Besöksnäringen hoppas nu att säsongen kan förlängas för att kompensera tappet som var under påsk och vår. Den försenade återhämtningen och att ekonomin inte kan sparka igång förrän i slutet av sommaren har gjort att tillväxten kommer igång sernarer. Men under 2021 beräknas den landa på 6,6 procent.

Pandemin har sänkt medellivslängden

Spanien har en åldrad befolkning, tack vara god hälsa och kost i kombination med modern sjunkvård har den förväntade livslängden tillhört de längsta i världen. Men hög ålder har inneburit högre risk för allvarliga koplikationer av Covid 19. Den förväntade livslängden i Spanien har på grund av överdödligheten bland äldre fallit med 1,6 år jämfört med innan pandemin vilket är mest i hela EU enligt ny statustik från EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den förväntade livslängden 2019 var 84 år och har nu efter det svåra året 2020 fallit till 82,4 år.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KATALONIEN:

Separatistledare benådas av regeringen

Premiärminister Pedro Sánchez och hans regering har benådat nio  katalanska separatistledare. Mest känd av de nio separatisterna är Oriol Junqueras, på bilden här intill, som är ledare för katalanska vänsterrepublikanska ERC. Han var vice regionalpresident i Katalonien när han dömdes till 13 års fängelse för uppvigling.

Benådningen innebär att alla nio separatistledare som dömdes till långa fängelsestraff efter den olagliga folkomröstningen och självständighetsförklaringen hösten 2017 får sina straff reducerade med omedelbar verkan. Domarna för ämbetsförbud de fick samtidigt som fängelsestraffen ligger dock kvar. Regeringsbeslutet som var väntat väcker mycket skarp kritik från högern, som kräver Pedro Sánchez omedelbara avgång och nyval. Men även radikala katalanska separatister är missnöjda, då de vill ha fullständig amnesti för de dömda som de anser är att betrakta som politiska fångar. Den tidigare regionalpresidenten Carles Puigdemont som flydde efter självständighetsförklaringen för att undkomma straff är inte benådad. Om han och de andra katalanerna som flydde med honom återvänder till Spanien riskerar de att gripas och ställas inför rätta. De nio separatisterna har redan nu har fått permissioner och sitter på öppen anstalt. Men benådningarna kommer ändå att överlagas av högerpartierna Partido Popular, Ciudadanos och Vox. Beslutet kan ses som en kompromiss från Pedro Sánchez sida. Han är beroende av stöd från de katalanska separatistpartierna i parlamentet.

Benådningen innebär att den katalanska frågan nu är tillbaka som den centrala frågan i spansk inrikespolitik. Högern rasar och anser att benådningarna kommer att leda till ett sönderfall av Spanien, medan vänstern anser att benådningen läker sår och därmed bidrar till minskade spänningar en normalisering mellan Spanien och Katalonien. Den senaste tiden har konfliktnivån inom den spanska politiken vuxit och den katalanska frågan har lyfts upp av framför allt konservativa. Men alla opinionsundersökningar visar att en majoritet av befolkningen i de helspanska delarna av landet är emot benådningarna, medan en majoritet av befolkningen i de katalanska delarna av landet stöder benådningarna. Mer om konflikten kring Katalonien längre ner i artikeln som handlar om manifestationerna mot benådningarna som arrangerades i mitten av juni.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

POLITIK

Stor manifestation mot Pedro Sánchez

För andra gången på två år samlades premiärminister Pedro Sánchez motståndare  i centrala Madrid för att protestera mot regeringens eftergifter till de katalanska separatisterna i Katalonien. Demonstrationen som genomföres i början av juni blev inledningen på en ökad konfliktnivå i spansk politik, efter att pandemin är på väg att ebba ut.

Pedro Sánchez koalitionsregering (PSOE och Podemos) saknar majoritet i parlamentet. Därför tvingas regeringen förhandla med de katalanska separatistpartierna om deras stöd. Oppositionen anklagar premiärminister Sánchez för att han planerar att släppa de katalanska separatistledare som i dag avtjänar långa fängelsestraff för den olagliga folkomröstningen och utropandet av självständighet. För två år sedan genomfördes en liknande samling på Plaza de Cólon där Vox då fick en tongivande roll. Denna gång försökte dock Partido Populars ledare Pablo Casado rycka åt sig initiativet och det blev en utspridd manifestation för att inte sammanblandas med Vox. De flesta av Spaniens regeringar har sedan demokratiseringen tvingats förhandla med de katalanska och/eller baskiska regionalistpartierna för att få igenom sin politik. Det är en stor svaghet i det politiska systemet att i det polariserade parlamentet får de små regionala partierna ett stort inflytande när de kan fungera som tungan på vågen. Det är drygt två år kvar till nästa val. Kommer Pedro Sánchez att klara att sitta kvar i två år till? Det ena säkra är att det är osäkert och spännande i spansk politik. 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Ny ledare för vänsterpartiet Podemos

Ione Belarra tar som väntat över som partiledare för vänsterpartiet Podemos efter avgående Pabloi Iglesias. Belarra är i dag socialminister i vänsterkoalitionsregeringen och har länge tillhört partitoppen i Podemos. Belarra valdes med stor majoritet den 13 juni till ny generalsekreterare efter att Pablo Iglesias lämnat alla uppdrag efter fiaskot i regionalvalet i Madrid för en månad sedan. Partiledarskiftet innebär att två av partierna som sitter i kongressen nu leds av kvinnor, förutom Podemos har också Ciudadanos en kvinnlig partiledare, Inés Arrimadas.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

REGIONALVALET  I MADRID 4 MAJ:

PP:s storseger skakar om politiken

Partido Populars ledare Pablo Casado och partikamraten Isabel Díaz Ayuso, regionalpresident i Madridregionen.

Det blev en jordskredsseger för Partido Popular i det viktiga regionalvalet i Madrid. Den sittande regionalpresidenten Isabel Díaz Ayuso (PP) fördubblade sitt stöd. Hon uppnådde visserligen inte egen majoritet, men fick fler mandat i regionalparlamentet än de tre vänsterpartierna tillsammans. Den svidande valförlusten för Socialistpartiet PSOE kommer att få stor betydelse för den fortsatta politiska utvecklingen i hela landet. 

Partido Populars stora seger innebär att högerextrema Vox vågmästarroll begränsas då det räcker med att Vox lägger ner sina röster för att Isabel Díaz Ayuso ska kunna fortsätta styra. Liberala Ciudadanos är den stora förloraren och tappade alla sina platser i parlamentet vilket betyder att mitten nu är utplånad. Vänsterledaren Pablo Iglesias (Unidas Podemos) som lämnade regeringen för att ge framgång till sitt parti i Madrid misslyckades totalt med sitt försök att leda vänsteroppositionen till seger, han drar sig nu tillbaka från alla politiska uppdrag. Socialistpartiet kunde inte mobilisera vänsterväljarna utan gick kraftigt tillbaka, i stället blev det det nya vänsterpartiet Más Madrid som steg fram och blev det näst största parti. Ett högt politiskt spel för att försöka få bort Partido Popular från makten i den viktiga Madridregionen slutade alltså med ett gigantiskt fiasko för liberala Ciudadanos och Socialistpartiet PSOE. I stället för att att kunna bilda en koalition och tvinga fram ett maktsskifte förlorade Ciudadanos alla sina platser i Madrids parlament. Liberalerna är nu utplånade. Även Socialistpartiet skakades om rejält av valförlusten och kan räknas som den stora förloraren. Att PSOE förlorade så många mandat att de bara blev tredje största parti kommer nu att smitta av sig på hela partiorganisationen och också väljarnas syn på partiet, PSOE har tappat stort i förtroende och där har partiledningen med premiärminister Pedro Sanchéz i spetsen ett stort ansvar.

För Socialistpartiet PSOE var det den gamle tjänaren Ángel Gabilondo som ställde upp som kandidat till posten som regionalpresident, se bilden till höger. Vid det senaste regionalvalet i Madrid för två år sedan såg han till att PSOE blev det största partiet, men han lyckades då inte få ihop en majoritet som räckte för att ta makten. Den här gången blev valet en katastrof för 72-åriga Ángel Gabilondo. Redan dagen efter drog han sig tillbaka från offentligheten med hänvisning till hjärtproblem men förklarade samtidigt att han kommer att sitta kvar i det regionala parlamentet. Men man kan utgå från att hans dagar är räknade. PSOE:s regionala partisekreterare har redan avgått och därmed står partiledaren i tur. I stället för PSOE blev det nya vänsterpartiet Más Madrid näst största parti och deras partiledare i Madrid Mónica García kan därmed  bli oppositionsledare. En stor nyhet som valet resulterade i är också att vänsterledaren Pablo Iglesias överger politiken. Han lämnade sin post som vice regeringschef för att ställa upp som kandidat från Podemos och leda vänstern till segern. Han hoppades som ha sa kunna stoppa högern. Resultatet blev att Iglesias visserligen lyckades rädda kvar Podemos i parlamentet. Men allt tyder på att hans uppdykande i regionalpolitiken i stället stärkte Partido Popular då det fick många som inte gillar Iglesias att rösta på Partido Popular.

Det var uppgifter om att det liberala partiet Ciudadanos hade gått med på att stöda ett misstroendevotum från vänstern som skulle tvinga bort den konservativa regionalpresidenten i Madrid som ledde fram till nyvalet. Madrids regionalpresident Isabel Díaz Ayuso var snabb att svara på hotet om misstroendevotum med att utlysa nyval. Hon räknade helt korrekt med att ett nyval skulle stärka henne i regionalparlamentet. Partido Popular har alltid varit starka i huvudstaden där det finns många borgerliga tjänstemän. Under valrörelsen som var ovanligt hätsk riktades skarp kritik mot regeringspartiet PSOE för dess samarbete med Unidas Podemos som av högern utmålas som radikala kommunister. Katalonien drogs också in i debatten där PSOE kritiseras för sitt beroende av stöd från katalanska separatister för att få igenom sin politik. Men framför allt har många av Madrids väljare uppskattat att Isabel Díaz Ayuso stått för en mer öppen Coronapolitik än centralregeringen. Hennes stora framgång stärker nu hennes ställning i Partido Popular. Hon är 42 år och tillhör en ny generation som inte smutsats ner av Partido Populars tidigare skandaler. Om hon spelar sina kort väl kommer hon säkert en dag att kunna ta över som partiledare. 

Det misslyckade försöket att få bort PP från makten resulterade alltså i att Ciudadanos ställning i rikspolitiken försvagats ytterligare och frågan är om partiet någonsin kan återkomma. Polariseringen i spansk politik har växt i och med detta. Mitten har utplånats i Madrid och kommer troligen snart också att försvinna i rikspolitiken. Den spanska inrikespolitiken har i och för sig alltid kännetecknats av sin hårda splittring mellan vänstern och högern. Undantaget var en period för några år sedan då liberala Ciudadanos klev fram i mitten och vann stort stöd av väljarna. En möjlighet att bilda en mittenkoalition med socialdemokratiska Socialistpartiet PSOE öppnade sig. Men Ciudadanos dåvarande partiledare Albert Rivera valde i stället att ingå i en högerkoalition tillsammans med extremhögerpopulistiska Vox. Ett fatalt beslut visar det sig. Väljarna svarade med att lämna partiet.

Valet hölls på en tisdag och mitt i en pandemi men det påverkade inte valdeltagandet. Tvärt om. Den hårda tonläget i valrörelsen mobiliserade väljarna och det blev ett rekordstort valdeltagande. 

I regionalparlamentet i Madrid finns 136 platser (det har utökats från tidigare 131) och det krävs alltså 69 mandat för egen majoritet.

Här är resultatet för regionalvalet 4 maj 2021

PP:  44,72 % gav 65 mandat

Más Madrid  16,96% gav  24 mandat

PSOE  16,86 % gav 24 mandat

Vox 9,13 % gav 13 mandat

Unidas Podemos  7,21 % gav 10 mandat

Ciudadanos  3,56 % gav  0 mandat (Det krävs 5 % för att komma in)

 

Här är resultatet regionalvalet  26 maj 2019

PSOE: 27,62% röster 37 gav mandat

PP: 22,212% röster 30 gav mandat

Ciudadanos: 19,42% röster gav 26 mandat

Más Madrid: 14,65% röster gav 20 mandat.

Vox: 8,86% röster gav 12  mandat.

Podemos: 5,56% röster gav 7 mandat.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Bakgrund Coronapandemin

Vaccionationen ska stoppa Corona

Nationellt nödläge infördes i Spanien i oktober 2020 för att bromsa spridningen av Coronaviruset. Nödläget gällde sedan ända fram till den 9 maj 2021. Den spanska grundlagen kräver att nödläge godkänns av en majoritet i parlamentet då det begränsar många friheter. Den som var viktigast var att nödläget möjliggjorde införande av utegångsförbud under natten vilket enligt studier hade störst effekt på smittan och var samtidigt enkelt för poisen att kontrollera. Människor umgås annorlunda under natten. Däremot är det inte säkert att reseförbundet mellan regioner och kommmuner gav någon effekt. Det som verligen sprider smitta är täta sociala kontakter utanför den närmaste kretsen.

Första spanjorskan att vaccineras mot Covid-19 var Araceli Hidalgo, 96 år, boende på vårdhemmet Los Olmos i Guadalajara. Hon fick sin första spruta i mellandagarna. Under de närmaste månaderna ska nu ett massivt vaccinationsprogram genomföras men logistiken som krävs för att få fram alla sprutor haltar fortfarande, inte minst på grund av brist på vaccin. De flesta spanjorer inser att hotet från Coronaviruset är allvarligt och har sagt att de kommer att vaccinera sig, visar undersökningar. På bilden här nedanför har en ny sändning med vaccionation anlänt Spanien.

Efter sommarens öppning accelererade smittan dramatiskt. Trots det gjorde motståndet från näringslivet och önskan om bättre ekonomi till att regeringen dröjde ända till den 29 oktober med att införa det nödläge som krävs för att kunna införa tvångsåtgärder. Då genomfördes en omröstningen i parlamentet som ledde till skärpta restriktionern För att slippa samla parlamentet varje vecka gäller nu nödläget ända fram till den 9 maj 2021, men troligen kommer det att hävas tidigare om situationen förändras. Nödläget innebär att polisen kan gripa in och tvinga alla att följa de regionala bestämmelser som gäller. Överträdelse bestraffas med böter. I varje region får det regionala styret besluta vilka ytterligare restriktioner som gäller.

På bilden här intill bär premiärminister Pedro Sánchez ett munskydd med den spanska flaggan. Det är mot honom alla kritiska grupper riktar sin ilska vara sig de anser att restriktionerna är för hårda eller för milda. Precis som i övriga världen finns det också vaccionationsskeptiska grupper i Spanien. Analyser från flera europeiska säkerhetstjänster visar att det sprids falska uppgifter på sociala medier som ska få människor att bli rädda för att vaccinera sig vilket leder till att pandemin inte upphör. Att riskerna är betydligt större för dem som inte vaccinerar sig än de som vaccineras är inget som nämns. Bakom kampanjerna ligger utländska intressen som vill se ett försvagat och splittrat Västeuropa. Att tvinga människor att vaccinera sig går lika lite i Spanien som i Sverige. Nästan 60 000 spanjorer har avlidit smittade av Coronavirus.

Coronapandemin har heller inte inneburit någon borgfred inom rikspolititiken. Oppositionen har hela tiden gjort sitt bästa för att kritisera regeringen. Partido Popular är kritiska mot premiärminister Pedro Sanchez som de i våras anklagade för att vara för slapphänt. Nu anklagas han för att vara för hård och skada ekonomin. Vid omröstningen om nödläget valde dock Partido Popular att lägga ner sina röster och därmed låta nödläget vinna laga kraft. Den 9 maj avslutades nöddläget vilket innebär att det nu ligger på de regionala myndigheterna att bestluta om vilka begränsningar som gäller vilket betyder att alla regioner kommer att trappa ner i olika fasaser fram till slutet av sommaren.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

———————————————————————————————————————

Separatisterna förlorade EU-skydd

Den landsflyktige katalanska separatistledaren Carles Puigdemont har förlorat sin juridiska immunitet som EU-ledamot. Därmed kan den spanska högsta domstolen begära honom utlämnad till Spanien för att ställas inför rätta.

Även de två andra katalanska separatisterna Tony Comín och Clara Ponsatí som sitter i EU-parlamentet förlorade sin juridiska immunitet. Omröstning i EU-parlamentet genomfördes den 8 mars. En stor majoritet av ledamöterna röstade för förslaget att häva det juridiska skyddet för de tre katalanska separatisterna som är efterlysta i Spanien för sin inblandning i den olagliga självständighetsförklaringen oktober 2017. Separatistledarna som valde att stanna kvar i Spanien avtjänar i dag långa fängelsestraff. Formellt är det högsta domstolen som nu avgör om en begäran av utlämning ska ske. Bakgrundsartiklar på länken.

———————————————————————————————————————

Intervju

Möt Spaniens sändebud i Sverige

Cristina Latorre Sancho är sedan september 2020 Spaniens ambassadör i Sverige. I samband med att hon har varit stationerad i Stockholm ett halvår träffar hon Spanienportalens chefredaktör för en intervju där hon summerar sina intryck.

— Mitt uppdrag är att fortsätta förstärka relationerna mellan Spanien och Sverige, säger hon bland annat.

Hela intervjun ligger på länken.

———————————————————————————————————————

Kung Felipe räddar monarkin

Spaniens kung Felipe VI har högt förtroende bland spanjorerna. Sedan hans far Juan Carlos abdikerade 2014 har Felipe valt att hålla en mycket seriös och plikttrogen profil samtidigt som han tagit avstånd från sin pappa och pappans tvivelaktiga affärer. Det har varit en framgångsrik taktik. En färsk undersökning visar att tre av fyra spanjorer stöder monarkin. 

I slutet av 2020 var det nästan elva miljoner som såg kung Felipes årliga jultal i direktsändning, ett tittarrekord. Bilden ovan kommer från tv-sändningen. Många spanjorer var förstås nyfikna på vad deras regent skulle säga om sin pappa, kung emeritus Juan Carlos. Men Felipe nöjde sig med några allmänna meningar om att alla är likställda inför lagen, med hänvisning till att han sedan länge tillbaka sagt och gjort det som krävs vad gäller hans pappas tveksamma affärer. Felipe ser ut att ha säkrat monarkins framtid, i alla fall just nu, enligt opinionsistitutet Metroscopias stora opinionsundersökning som publicerades den 18 december har han stöd av 74 procent av spanjorerna. Stödet har ökat sedan förra året. Många spanjorer med uttalade vänstersympartier föredrar monarkin framför ett presidentskap liknande det i Frankrike som skulle gynna högern. I Katalonien och Baskien är dock förtroendet för monarkin svagt. Det ledande katalanska nationalistpartiet västerrepublikanska ERC har alltid haft en katalansk självständig republik som politiskt mål.

Samtidigt som Felipe fortsätter att arbeta för att stärka förtroendet för monarkin lever hans pappa Juan Carlos i landsflykt i diktaturen Förenade Arabemiratet. Den tidigare statschefen misstänks för korruption och skattebrott i mångmiljonklassen. Juan Carlos har nu alltså betala straffskatt för oredovisade pengar, men ännu har inte allt fiffel kommit upp till ytan. Genom att fly Spanien försökte Juan Carlos att rädda den spanska monarkin. En rättsprocess med allt som skulle komma fram i offentligheten skulle vara förödande för förtroendet för monarkin. Sedan många år tillbaka är Juan Carlos separerad från drottning Sofia som lever i London med sin syster. Corinna och han hade under många år ett förhållande, som dock är avslutat sedan länge. Corinna Larsen är född i Frankfurt men kommer från en dansk familj och dans medborgare. Genom ett tidigare äktenskap med prinsen Alexander från kungahuset zu Sayn-Wittgenstein fick hon prinsesstitel med efternamnet Corinna zu Sayn-Wittgenstein. Juan Carlos hade en huvudroll under Spaniens övergång till demokrati och för detta har han alltid mötts av en en djup respekt från alla politiska läger. Men med nya generationer nådde nya tider Spanien. Tidigare kunde de spanska monarkerna omge sig med älskarinnor, syssla med svarta affärer och rumla som de ville utan att någon reagerade. Men efter den stora krisen som spanjorerna gick igenom 2008-2014 förändrades allt. Det började med att kungens svärson, prinsessan Cristinas make Iñaki, drogs in i en omfattande korruptionshärva. Därefter började pressen intressera sig för Juan Carlos privatliv. Droppen som slutligen fick bägaren att rinna över var när Juan Carlos under 2012 åkte på lyxig storviltsjakt till Botswana tillsammans med sin älskarinna mitt under den värsta krisen. Bilden här ovan där Juan Carlos poserar framför en fälld elefant fick alla djurvänner att rasa, men också många tidigare vänner fick nog. I Spanien men framför allt i Katalonien och i Baskien föll respekten för monarkin. För att rädda monarkin såg slutligen Juan Carlos ingen annan utväg än att abrikera och överlåta tronen till sin son Felipe VI sommaren 2014, en bakgrundsartikel finns på länken. 

______________________________________________________________

Melodifestivalen

Spanien tävlar med en smäktande ballad

Det blir balladen "Voy a quedarme" som uppförs av den tjugoårige artisten Blas Cantó som representerar Spanien vid Melodifestivalen Eurovision Song Contest i Holland. Finalen hålls den 22 maj 2021 i Rotterdam. Klicka på bilden eller länken så kommer du till bidraget som nu ligger på YouTube.

———————————————————————————————————————

23 februari 1981

Kuppförsökets 40-årsdag uppmärksammas

Mannen med pistolen i handen heter Antonio Tejero Molina och är överstelöjtnant i Guardia Civil. Han har just avlossat två skott i taket och ryter nu ut sina order. Runt om i lander står kuppmakare redo.

Parlamentsbyggnaden Congreso de los diputados i Madrid. Klockan 18.23, måndag den 23 februari 1981. De följande timmarna ska den spanska demokratins öde avgöras. Varje år brukar årsdagen uppmärksammas med artikar, dokumentärer, debatter. I boken Spanien: En färd genom historien av Thomas Gustafsson finns ett kapitel som utförligt berättar om kuppförsöket.

———————————————————————————————————————

Oroligheter och bråk i Barcelona

Barcelonas centrala delar skakats av oroligheter. Varje natt under mer än en veckas tid har det varit kravaller där radikala ungdomar och tidigare kända bråkmakare slagits mot polis och genomfört plundringar och vandaliserat.

Oroligheterna bröt ut den 16 februari under protesterna mot gripandet av den välkända protestsångaren och rapparen Pablo Hasél som varit efterlyst en längre tid sedan han dömts för fängelse för sina sångtexter där han hånar den spanska monarkin. Många demonstranter hade samlats vid universitetet i Leida där den eftersökte sångaren gömde sig när han greps. Inne i Barcelona vid universitetet samlades senare tusentals ungdomar för att protestera mot gripandet. Bakom oroligheterna som sedan bröt ut ligger den radikala katalanska separatismen och vänsterradikala grupper. Flera nätter i rad har nya oroligheter blossat upp. Den katalanska polisen har gripit mer än hundra personer för vandalisering och plundring.

Det har varit oroligt runt om i Katalonien den senaste veckan efter  regionalvalen som hölls den 14 februari och som väckte många spänningar. En fredlig manifestation för självständighet som genomfördes under helgen samlade flera hundratusen människor, efteråt uppstod bråk mellan radikla separatister som ingick i manifestationen och polis.

Även på andra platser runt om i Spanien har det skett protester mot gripandet av rapparen som dömts för sina sångtexter som i de flesta demokratiska länder inte skulle ha väckt någon större uppmärksamhet. Kritikerna anser att fängelsestraffet bryter mot yttrandefriheten och att lagstiftningen, som gör det olagligt att ifrågasätta monarkin, är en rest från Francoregimen och som därför omedelbart måste ogiltigförklaras.

———————————————————————————————————————

Separatisterna vann valet i Katalonien

Separatisterna stärkte sin majoritet i det katalanska parlamentet och vann dessutom mer än hälften av rösterna. Socialistpartiet PSC fick flest röster men har ingen möjlighet att få ihop en majoritet. Coronapandemin gav ett ett valdeltgande på endast 53,6 procent vilket gynnade separatisterna. Regionalvalet har gett ytterligare splittring. Separatisterna kräver att få genomföra en laglig folkomröstning om Kataloniens framtida förhållande med Spanien.

För att kunna bilda regionalregering krävs stöd av 68 av de 135 ledamöterna i det katalanska parlamentet. Tillsammans fick de tre separatistpartierna 74 mandat och har nu alltså majoritet. Dessutom fick de tre partierna tillsammans 50,9 procent av rösterna, vilket betyder att de nu för första gången även är i majoritet i Katalonien. Omröstningen genomfördes mitt under Coronapandemin vilket gjorde att många valde att stanna hemma. För att kunna genomföras säkert med avstånd användes stora livsmedelmarknader som vallokaler. Valförrättarna bar skyddsmasker och smittsäkerhetsutrustning eller satt med ansiktsmasker skyddade bakom plexiglas. Väljare som hade symptom eller testat positivt för Covid19 fick rösta den sista timmen. Spanienportalens redaktör har bevakat de senaste regionalvalen på plats i Barcelona, men stod över denna gång på grund av den höga smittrisken och den begränsade rörligheten. I stället följdes valvakan på direktsänd tv som denna gång kunde visa ett säkert resultat något senare än vanlig trots lägre valdeltagande. Bilden här intill kommer från TVE:s direktsändning från vallokal i Barcelona.

För de katalanska separatistpartierna var valet en framgång då de vann över rikspartierna. En betydande förändring av valet är att vänsterrepublikanska ERC blev störst både i antal röster och mandat. ERC fick 602.000 röster vilket gav 33 mandat i parlamentet medan Junts pel Catalunya JxCAT, som är liberala och populistiska separatister, fick 567 000 röster vilket gav 32 mandat. Därmed kan inte JxCAT kräva posten som regionalpresident. En annan faktor är att med 65 mandat blir de två större separatistpartierna ännu en gång beroende av stöd från det lilla vänsterradikala katalanska anarkistiska partiet CUP för att få en majoritet i parlamentet. CUP som fick 188000 röster vilket gav 9 mandat är hårda separatister och kommer att kräva att processen att lämna Spanien inte bromsas.

Den katalanska separatisten Quim Torra, porträttbilden till höger, var regionalpresident fram till oktober 2020 då han tvingades avgå. Han tillhör valplattformen Junts pel Catalunya som bildades av hans landsflyktige företrädare Carles Puigdemont. Quim Torra har deklarerat att han vill att regionalvalet ska fungera som en kraftmätning för separatisterna. Han hade hoppas kunna få förnyat förtroende och kunna fortsätta processen mot självständighet. Men det blev nu alltså Vänsterrepublikanerna ERC som blir största separatistparti. Tidigare var ERC de mest hängivna separatisterna i Katalonien. Medan föregångaren till Junts pel Catalunya som då hette Convergencia y Unio var mer moderata och förhandlingsvilliga. Numera är situationen den omvända. Vänsterrepublikanerna har visat sin vara mer pragmatiska och villiga till förhandlingar vad gäller Kataloniens självstyre, medan Junts pel Catalunya stenhårt kräver allt eller inget. Medan ERC har anor sedan republikens dagar då partiet styre Katalonien, är Junts pel Catalunya svårt tyngt av den korruption som utvecklades av partiets grundare Jordi Pujol.  Under Carles Puigdemont har partiet dessutom utvecklats till att bli allt mer makthungrigt och populistiskt med en retorik som påminde om den som brexitörerna i Storbrittannien använde. Puigdemont lever nu under bekväma privilligerade förhållanden som en fri man i Belgien, medan vänsterrepublikanernas ledare Oriol Junqueras sitter i fängelse. Allt detta har gjort att en djup splittring uppstått medan de båda katalanska partierna. ERC är vänster. Junst pel Catalunya är höger. Frågan är om de ändå trots skilda politiska läger ännu en gång kan samsas. Alternativet för ERC  är att bilda en vänsterregering med Socialistpartiet och då nöja sig med ökat självstyre för Katalonien.

Opinionsundersökningarna före valet förutspådde att Socialistpartiet PSC skulle få flest röster och detta stämde. PSC fick 651 tusen röster eller 23,0 procent av rösterna. Men fördelningen av mandat gynnar partierna som är stora utanför Barcelona och när mandaden fördelats fick socialisterna endast 33 mandat vilket är detsamma som vänsterrepublikanska ERC som fick 602 tusen eller 21,3 procent. Det högerextrema populistiska partiet Vox gick starkt framåt i valet . För liberala Ciudadanos var resultatet en katastrof. Men även för konservativa Partido Popular (PP) var resultatet ett stort misslyckande, många av PP:s tidigare röster gick till Vox. Resultatet av regionalvalet till det katalanska parlamentet kommer att få en stor betydelse för Kataloniens framtida utveckling men också påverka rikspolitiken då det pekar på en maktförskjutning inom högern och det visar också att Socialistpartiet PSC klarat Coronakrisen bra. PSC är en avdelning inom Socialistpartiet PSOE och vill att Katalonien ska förbi en del av Spanien. För att ha bättre möjligheter att vinna röster ställde Socialistpartiet därför upp med Salvador Illa som huvudkandidat, porträttbilden till höger. Han har stort förtroende bland vänsterväljare och är välkänd för alla efter ett år som högsta ansvarige minister för pandeminbekämningen. Att Katalonien kan gå till val beror på att Katalonien redan har ett omfattande självstyre. Katalonien har sina egna valdagar där katalanerna väljer sitt egna parlament som i sin tur utser en regionalregering Generalitat. Det var inför det senaste regionalvalet i april 2019 som Quim Torra lät sätta upp politiskt propagandamaterial på den katalanska regeringsbyggnaden, vilket inte är tillåtet enligt den spanska vallagen. För brottet mot vallagen dömdes Torra till ämbetsförbud av högsta domstolen. Fram till regionalvalet satt Pere Aragonés från vänsterrepublikanska ERC som ställföreträdande regionalpresident. Pere Aragonès var i sin tur inhoppare för vänsterrepublikanernas ledare Oriol Junqueras, som avtjänar ett fängelsestraff i sin inblandning i den olagliga folkomröstningen och den efterföljande självständighetsförklaringen i oktober 2017.

———————————————————————————————————————

 

Gibraltar öppnas mot Spanien

I sista stund lyckades regeringarna i Madrid och London komma överens i Gibraltarfrågan. Bara några timmar innan Storbritannien tog det sista steget bort från EU fastslogs att Gibraltar blir en del av Schengen-zonen. Därmed blir det nu en öppen gräns mellan Spanien och Gibraltar.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Spanien kräver negativt prov av turister

Svenskar måste kunna bevisa att de inte är smittade av Coronavirus för att bli insläppta i Spanien.

Ett hälsointyg med ett så kallat PCR-test som visar att resenärern inte är smittad av SARS-CoV-2 ska medtas i original till gränsen. Provet får vara max 72 timmar gammalt. Om intyg saknas väntar böter och provtagning. Redan tidigare har Kanarieöarna infört krav om negativt test . Svenska charterbolag som flyger till Kanarieöarna i vinter erbjuder därför nu gratis test för sina resenärer och gratis ombokning om provet visar på smitta. Det är framför allt Gran Canaria som är aktuellt som semestermål i vinter. Den folkrikaste av kanarieöarna har sluppit en andra våg av Coronasmittan och därför lyckats öppna sig för turister. För tusister som reser till Andalusien har de regionala turistmyndigheterna tecknat en speciell reseförsäkring som täcker alla sjukvårskostnader och extra resekostnader som kan uppstå om man som besökare drabbas av Covid-19. Villkoret är att man är på turistbesök har hyrt hotellrum eller annad turisbostad och inte bor i eget boende. Svenskar som vill resa till Spanien eller befinner sig i Spanien hänvisas till svenska UD och svenska ambassadens informationssida om Covid 19, direktlänk finns i vänsterspalten och på ambassadens hemsida.

Gran Canaria lyckades bromsa Corona

Gran Canaria har hittills sluppit en andra våg av Coronapandemin. Anledningen är att ön stängde ner nattlivet tidigt för att hindra smittan från att spridas. Speciellt viktigt var att diskotet och nattöppna barer stängdes, har det visat sig. Nu när smittan är under kontroll hoppas kanarierna att turisterna ska komma. Däremot har Tenerife drabbats av en andra våg och tvingats införa hårda restriktioner.

På bilden här ovan, som är tagen vid ett tidigare tillfälle, njuter solturisterna av den fina stranden i Las Palmas de Gran Canaria. Flera internationella resebolag flyger nu till Kanarieöarna i vinter och turisterna är välkomna. Kanarieörna är enormt beroende av sin turism och Coronakrisen är en katastrof för turist- och besöksnäringen. Rörligheten för turisterna är begränsad. Nattlivet är stängt. Det är fortsatt förbjudet att vara för många i samma lokal och avstånd ska hållas. Det råder krav på munskydd i offentliga miljöer där man inte kan hålla avstånd. Turister som kommer till ön får också räkna med att kontrolleras vid ankomst så att hen inte bär med sig Coronasmitta. Flera studier visar nu att det var utelivet och stora privata fester som fick smittan att ta fart igen i Europa. I de flesta länder som varit nedsträngda under våren och början av sommaren öppnades nattlivet igen när smittan ansågs vara under kontroll. På Kanarieörna stängdes också nattlivet tidigt men där var sedan diskoteken och nattbarerna stängda ytterligare en tid vilket innebar att smittan inte spreds så dramatiskt under hösten. Klimatet är också en stor anledning. Det gjorde också att alla rörde sig mera utomhus. Det är framför allt yngre som butit på viruset men som inte haft egna symptom som drivit igång smittan igen i Europa. Sena kvällar med nära kontakter med okända i vimlet och alkohol som försämrat omdömet har gjort att viruset snabbt kunnat spridas. De smittade har inte blivit sjuka själva, men har tagit hem smittan till sina familjer.

 

———————————————————————————————————————

BAKRUND CORONAKRISEN

Täta sociala kontakter spred smittan

Vid inledningen av Coronapandemin gjordes många jämförelser med Spanska sjukan som liksom den nya Coronainfuensan orsakades av ett virus som hoppat från djur till människa. Spanska sjukan uppkom dock inte i Spanien, de första smittfallen skedde i USA. Men eftersom Spanien var neutralt under första världeskriget och därmed saknade censur kunde den spanska pressen rapportera om farsoten. Utomlands började smittan därför snart kallas Spanska sjukan. För hundra år sedan saknades mediciner och människorna var utmattade efter kriget vilket gjorde att det blev extremt många som dog i Spanska sjukan. Denna gång finns det nu ett vaccin som kan stoppa smittan.

I Spanien umgås man mycket över generationsgränserna och många lever i traditionella storfamiljer. Detta är en anledning till att spridningen till riskgrupperna skedde så snabbt när SPanien drabbades av Coronapandemin under våren 2020. Ingen insåg allvaret förrän det var för sent. När myndigheterna reagerade och skäpte restriktionerna hade smittspridningen redan accelererat. Smittan kom tidigt till Spanien från resenärer som besökt norra Italien och Kina och USA. De fåtaliga spanjorer som kom direkt från Kina undersöktes av läkare vid ankomsten till Spanien och de som var sjuka sattes i karantän och kunde inte sprida smittan vidare. Men däremot genomfördes ingen smittkontroll spanjorer och turister som kom till Spanien från Italien eller USA. Inte heller kontrollerades spanjorer som kom hem från Italien när hårda restriktioner infördes där. Hundratals spanska ungdomar som studerat i Italien och fått sina universitet där stängda kunde därför åka direkt hem till sina familjer i Spanien utan kontroll. Huvudsakligen kom dessa från storstäder som Madrid och Barcelona.

Flera stora internationella fotbollsmatcher som spelades har också i efterhand visat sig fungerat som enorma smittspridare när fansen återvände hem. I efterhand visar också analyser att viruset lämnat Kina tidigare än man trott och att det fanns en stor okänd spridning i såväl USA som Storbrittannien innan krisen accelererade.

Eftersom ungdomar som smittats oftast inte får några allvarliga symptom spred spanska ungdomar som varit utomlands smittan vidare till familjen och äldre släktingar i Spanien.

I Baskien och i storstäderna Madrid och Barcelona började tidigt många äldre bli allvarlig sjuka. Men det skulle dröja ytterligare några dagar innan myndigheterna reagerade och då med att stänga alla skolor.  Att stänga lågstadieskolor och förskolor i ett tidigt skede innebar dock ingen förändring för smittspridningen. Tvärt om kan det har gjort att smittan accelererade ytterligare. Eftersom allmänheten ännu inte insåg allvaret fick många far- och morförädrar ta över ansvaret som barnvakt när skolorna stängde. En hel del familjer passade också på att åka till fritidshuset vid Medelhavet när skolorna ändå var stängda. Barerna och restaurangerna fylldes som vanligt. Ingen insåg allvaret.

Inte heller myndigheterna eller politikerna insåg allvaret. När regeringen slutligen reagerade var smittkurva redan brant accelererande. Stora delar av Spaniens politiska etablisemang var då också själva smittade. Så sent som den 8 mars, på kvinnodagen, genomfördes stora manifestationer runt om i landet. I samband med detta smittades vice premiärministern Carmen Calvo och jämstäldhetsminister Irene Montero och flera andra tongivande socialistpolitiker och vänsterpolitiker, bland dem premiärminister Pedro Sánchez hustru. Ungefär samtidigt speds smittan till partimedlemmar från det högerpopulistiska Vox av partisekretararen Javier Ortega Smith som var sjuk i Covid-19 men som ändå deltog i partets stora kongressmöte där han flitigt skakade hand med partikollegor samtidigt som han däremellan hostade i handen.  Även konservativa Partido Populars inte krets drabades av viruset vid denna tid, som Isabel Díaz Ayusu som är regionalpresident i Madridregionen och den  tidigare partisekreteraren María Dolores Cospedal tillhör de smittade.

När myndigheterna och den spanska regeringen slutligen insåg allvaret infördes dramatiska och hårda åtgärder för att stoppa spridningen. Läget förvärras av alla nedskärningar och privatiseringar av vården som gjorts under senare år. Liksom i de flesta länder har dessutom lagerhållningen dragits ner samtidigt som underbemanningen är stor. Att det var Partido Popular som genomförde nedskärningarna i den offentliga sektorn på riksnivå och i regionerna där de styrde sjukvården som till exempel i Madridregionen ser inte partiet i dag som en anledning till att vara självkritiska. Nu befinner sig Partido Popular i opposition och lägger därför stor kraft på att kritisera den sittande regeringen. Mycket kunde förstås ha gjorts annorlunda. Åtgärderna dröjde allt för länge. Sjukvården borde ha rustas upp tidigare för att klara det dramatiskt ökade behovet av intensivvårdsplater och smittskyddsutrustning. Men samtidigt hade Spanien oturen att drabbas tidigt av massiv smittspridning och de sociala strukturerna med täta kontakter mellan familjerna gjorde att viruset snabbt spreds till riskgrup

 

 

Vox krävde regeringens avgång

Med ett misstroendevotum krävde extremhögerpartiet Vox regeringens avgång med hänvisning till att Pedro Sánchez regering är den sämsta Spanien haft på över 80 år. Francoregimen var betydligt bättre än dagens regering, anser partiledaren Santiago Abacal.

I slutet av oktober 2020 väckte Vox ett misstroendevotum i parlamentet där partiledaren Santiago Abascal ställdes mot sittande premiärminister Pedro Sánchez. Misstroendeomröstningen som genomfördes torsdagen 22 oktober hade förstås ingen chans att ge extremhögerns ledare den eftertraktade regeringschefsposten. Men det gav honom möjligheten att lyfta fram sina synpunkter i den politiska debatten, och samtidigt försöka samla allt missnöje som finns i Spanien bakom sig. Därmed följa han en taktik som är regel bland extremhögerpartier. Vox kyckades på så sätt att partiet hamnade i fokus för debatten. Men ett resultatet blev samtidigt att sprickan mellan Vox och det stora konservativa oppositionspartiet Partido Popular växte. Omröstningen innebar också att ledarna för de två regeringspartierna PSOE och Podemos kom närmare varandra efter  en tids svårigheter att samarbeta.

Konservativa Partido Populars ledare Pablo Casado vill visserligen gärna att Pedro Sanchez avgår. Men han vill absolut inte lyfta fram extremhögern. Under omröstningen valde därför Pablo Casado att tydligt ta avstånd från Vox. Pablo Casado valde därför att mycket tydligt ta avstånd från Abascal och Vox svartmålning av tillståndet i Spanien med orden "Vi vill inte bli som er". Vox ledare Santiago Abascal anser att Pedro Sánchez och hans koalitionsregering har kört Spanien till ruinens brant.  Ekonomins sammanbrott på grund av Coronakrisen, alla dödsfall som kopplas till Coronapandemin och separatismen i Katalonien är regeringens fel, ansåg Santiago Abascal. Sánchez fick också ta emot hårda ord för att han stått bakom förflyttningen av Francos grav från Valle de los Caídos utanför Madrid. Men framför allt valde Vox ledare att följa den strategi extremhögern brukar följa och svartmåla allt. Vox är mot de hårda bestämmelser som införts för att bromsa Cononapandemin.

Spänt möte mellan motståndare

För första gången sedan Coronapandemin drabbade Spanien har premiärminister Pedro Sánchez (Socialistpartiet PSOE) och oppositionsledaren Pablo Casado (Konservativa Partido Popular) träffats.

Under de två timmar mötet pågick kom de båda parterna inte närmare varandra. Den spanska politiken är sedan flera år hårt polariserad mellan högern och vänstern och läget har förvärrats ytterligare efter de senaste valen. Partido Popular vill inte acceptera att Pedro Sánchez slutligen kunde bli premiärminister med minsta möjliga stöd i parlamentet och att han bildade koalitionsregering med vänsterpartiet Podemos. Att Partido Popular samarbetar med Extremhögerpartiet Vox ökar spänningen. I bakgrunden finns förstås den katalanska frågan. Pedro Sánchez är beroende av stöd i parlamentet från de katalanska vänsterrepublikanerna i ERC och också från de baskiska nationalisterna i PNV.

Coronakrisen har alltså inte lett till något politisk närmande i Spanien på riksnivå. Hälsningen som utdelades på trappan till regeringspalatset, och som syns på bilden här ovan, följer visserligen de regler om distans som gäller, men man märker att stämningen är kall. Regeringschefen Sánchez och Madridregionens regionalpresident Isabel Díaz Ayuso från Partido Popular gjorde ett försök till samarbete för att ha en gemensam strategi för att bromsa smittspridningen i Madridregionen, men det föll samman efter bara några dagar. Efter att Díaz Ayuso hade vägrat införa hårdare restriktioner i andra regioner av staden än i de fattigaste, valde regeringen att köra över henne och sätta hela huvudstadsområdet i karantän.

Regionalval gav ökat stöd för regionalister

Söndagen den 12 juli 2020 genomfördes regionalval i de historiska landskapen Galicien och Baskien, där det regionala styret har egna valdagar. De sittande majoriteten stärkte sitt stöd samtidigt som de regionala separatisterna fick större stöd.

I Galicien kunde sittande regionalpresidenten Alberto Núñez Feijóo vinna sin fjärde egna majoritet. Han företräder den galiciska regionalavdelningen av Partido Popular och har mycket högt förtroende. I Baskien kunde Iñigo Urkullu från det borgerliga baskiska nationalistpartiet PNV också stärka sin makt.

Resultatet följer ett välkänt väljarbeteende, i kris brukar stödet öka för sittande regeringar. Både Alberto Núñez Feijóo och Iñigo Urkullu har högt företroende sedan tidigare och har dessutom stått stadigt hittills genom Coronakrisen.

Det intressanta man kan utläsa av valet är att de  båda nationalistpartierna BNG i Galicien och EH Bildu i Baskien gick kraftigt frammåt. I Galicien förlorade dessutom det nya rikstäckande vänsterpartiet Podemos sina platser i parlamentet.

_______________________________________________________________________________

Information till Spaniensvenskar

Från och med 21 juni 2020 är det tillåtet för svenska turister att besöka Spanien, och från och med den 30 juni hävdes utrikesdepartementets avrådan för resor till Spanien.

Svenska medborgare i Spanien bör doc fortfarande regelbundet ta del av den senaste informationen från svenska ambassaden i Madrid på denna direktlänk.

_______________________________________________________________________________

_________________________________________________________________

För spanska regeringens information om läget klicka rutan nedan

 

_________________________________________________________________

FAKTA CORONA

Det nya coronaviruset som har namnet SARS-CoV-2 orsakar influensan Covid-19 som kan ge dödliga komplikationer för framför allt äldre och kronisakt sjuka. Viruset är nytt för människan och därför saknas imunitet. Medelåldern för alla som avlidit i spanien är över 80 år, de flesta har sedan tidigare har en försvagad motståndskraft på grund av någon sjukdom. Speciellt allvarligt drabbas de som har nedsatt lungkapacitet, lider av någon hjärt-kärlsjukdom. Äldre män som är överviktiga drabbas hårt. Men det finns också en risk för yngre personer som är friska att bli mycket allvarligt sjuka, har det visat sig. Storstäderna med mycket luftföroreningar och tätt mellan människor har också visat sig vara smittspridare.

Tillhör du någon riskgrupp som får allvarliga symptom av den nya influensan, isolera dig. Tillhör du dem som tror att du inte blir sjuk gör ändå allt du kan för att inte sprida smittan vidare. Begränsa de sociala kontakterna. Håll distans. Tvätta händerna och undvik att röra ansiktet. Inse att även om du själv inte tillhör en riskgrupp och saknar symptom så kan du vara bärare av virus och därmed smitta andra. Därför ska alla utgå från att de kan föra smittan vidare.

 _________________________________________________________________