FÖRSVARSPOLITIK:

Spaniens ovilja att satsa

på vapen historisk orsak

Vid Nato-toppmötet i Haag som hölls de sista dagarna i juni uppmärksammades Spaniens ovilja att lägga 5 procent av BNP på försvaret. I år hamnar Spaniens försvarskostnader på 2,1 procent av BNP vilket är en rejäl ökning. Under de närmaste tio åren ska ännu mer pengar satsas för att leva upp till Natos försvarsåtaganden, lovade premiärminister Pedro Sánchez. Men kravet på 5 procent försöker han slippa undan. Ryssland ligger långt från Spanien och risken för att bli anfallen av ryssarna känns avlägsen. Men motståndet har också historiska orsaker. Inom vänstern och socialdemokratiska PSOE, samt i Baskien och i Katalonien, finns en grundmurad antimilitarism sedan Francotiden. Läs hela artikel här.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

INRIKESPOLITIK:

Mutskandal skakar 

Socialistpartiet PSOE

Socialistpartiet PSOE:s partisekreterare Santos Cerdán tvingades lämna samtliga politiska uppdrag på grund av misstänkt inblandning i en allvarlig mutskandal. Sedan i början av juli sitter han häktad i väntan på att polisutredningen ska bli klar. Rättfallet som innehåller många förvecklingar har lett till en djup kris inom regeringspartiet PSOE. I egenskap av partisekreterare har Santos Cerdán, på bilden här ovanför, varit näst högst inom PSOE och därmed en av premiärminister Pedro Sánchez närmaste politiska medarbetare. Den omfattande polisutredningen som har genomförts under stor sekretess av Guardia Civil anses visa att Santos Cerdán tagit emot minst sju miljoner kronor i mutor i ersättning för byggkontrakt. Redan innan misstankarna prövats av domstol tvingades Santos Cerdán att lämna sina uppdrag både inom Socialitspartiet och sin plats i parlamentet. Samtidigt gick regeringschefen Pedro Sánchez ut i massmedierna och bad offentligt det spanska folket om ursäkt för det inträffade, som han uppger sig inte ha haft någon kännedom om innan han fick ta del av polisutredningen. Mutaffären som ingår i en större härva där politiker och höga tjänstemän med band till PSOE misstänks ha kommit över stora summmor i "kommissioner"  i samband med inköp av sjukvårdsutrustning under Coronapandeminkommer. Skandalen kommer mycket olägligt för Pedro Sánchez som redan tidigare är hårt trängd av oppositionen som hela tiden sedan han tillträdde försökt tvinga bort honom. Det finns dock samtidigt flera som anser att Santos Cerdán är oskyldig och att fallet är en hämnd mot Pedro Sánchez för att han för några år sedan tvingade Partido Popular att lämna regeringsmakten efter att det då hade avslöjats att Partido Popular hade tagit emot miljontals euro i mutor som placerats i på hemliga bankkonton i skatteparadis. Det finns många fall den senaste tiden där rättsapparaten använts till politiska syften.  På bilden nedanför möter en hårt pressad Pedro Sánchez pressen efter att mutskandalen blev känd

UPPDATERAD 3 JULI, PUBLICERAD 13 JUNI 2025

Foto: PSOE

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

UTRIKESPOLITIK:

Gränsen mellan Spanien

och Gibraltar upphör

Så länge aporna finns kvar på klippan förblir Gibraltar brittiskt, enligt Winston Churchill. Foto: SPANIENPORTALEN.

Efter långdragna förhandlingar har Spanien och Storbritannien tillsammans med EU slutligen lyckats komma överens om att slopa gränsen mellan Gibraltar och Spanien. Den brittiska kronkolonin Gibraltar blir därmed en del av Schengenområdet och EU:s inre marknad trots att Storbritannien står utanför EU. Förhandlingarna har pågått under många år och avtal har vid flera gånger synts nära för att sedan läggas på is. En förutsättning för att avtalet till slut kunde skrivas under var att regeringarna i de båda länderna står betydligt närmare varandra i internationella frågor än tidigare konservativa regeringar. I avtalet som som undertecknades i Bryssel den 11 juni finns en överenskommelse om att ta bort den fysiska gränsdragningen mellan Gibraltar och den spanska gränskommunen La Línea de la Concepción samtidigt som passkontroller och tull försvinner och det blir fri rörlighet. Istället kommer gemensamma pass- och tullkontroller att genomföras vid Gibraltars flygplats och hamn.Storbritannien erövrade Gibraltar för mer än trehundra år efter det har de styrande i Madrid försökt få bort britterna från klippan vid flera tillfällen. General Franco försökte på sin tid svälta ut Gibraltar med en stenhård gräns som ingen kunde passera. Inte ens vatten fick tas från Spanien. Resultatet blev dock  tvärt om vad Franco hade räknat med. Isoleringen gjorde att en mycket stark identitet växte fram hos gibraltarborna. Under senare år har världen förändrats och många spanjorer arbetar numera i Gibraltar. Gränsen har dock funnits kvar. Emellanåt har också konflikten mellan London och Madrid blossat upp. Speciellt när det suttit en konservativ nationalistisk regering i Madrid. Det finns förstås olika syn på avtalet. Spanska nationalister är kritiska till att den spanska vänsterregeringen gett upp tanken på att infoga Gibraltar i Spanien. Spanska internationalister välkomnar avtalet då de anser att Spanien är vinnare då det i praktiken innebär att Gibraltar nu kommer närmare Spanien än Storbritannien. Brittiska nationaister är samtidigt upprörda över att brittiska medborgare nu måste visa passet när de kommer till Gibraltar. Storbrittanien fortsätter dock att ensam svara för Gibraltars polis och rättsväsende och Storbritannien behåller den militära kontrollen över Gibraltar där det finns viktiga brittiska militärbaser. 

PUBLICERAD 15 JUNI 2025

_______________________________________________________

LITTERATUR DECKARE:

Jungstedts nya deckare 

utspelar sig i Marbella

Nu är tredje delen av Mari Jungstedts serie från Costa del Sol ute. Boken som har titeln ”När stjärnorna faller” inleds med ett mord i Marbella. Rutinerade spänningsförfattaren Mari Jungstedt återkommer alltså till Costa del Sol och framför allt de exklusiva delarna av Marbella där handlingen i den nya deckaren utspelar sig, vilket gör den speciellt intressant och läsvärd för Spaniensvenskar. För den som läst de två tidigatre böckerna i serien är det kul återigen få följa den spanska mordutredaren Hector Correa och den svenska journalisten Lisa Hagel när de nystar upp den spännande mordgåtan samtidgt som deras personliga relation utvecklas. Romanen är utgiven på Albert Bonnier förlag.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

LITTERATUR MATKULTUR:

Inspirerande smaker i

ny bok om Spaniens kök

Missa inte Spanienkännaren Thomas Gustafssons nya bok Spaniens sju kök, utsedd till Årets bästa måltidslitteratur i sin kategori av den välansedda Svenska Måltidsakademien. Med inspirerande läsning, sköna bilder och nyttiga fakta öppnar författaren dörren till den genuina spanska gastronimin. Läsaren får följa med på en mångfascetterad färd genom hela landet och lära känna den goda maten, vinet och måltidshistorien. Insiktsfulla berättelser och spännande fakta varvas med insporerande tips och recept till Spaniens populäraste maträtter. ”Det här är en bok som egentligen ingen som är Spanienintresserad eller matintresserad kan klara sig utan”, säger bokens förläggare i presentationen av boken. 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

LITTERATUR DECKARE:

Svensk spänningsroman

utspelar sig på Solkusten

Handlingen i den nya romanen  ”Prästdjävulen” utspelar sig vid Costa del Sol och är en spännande deckare om mord, svek och bedrägerier. I berättelsen har författaren Sigge Ennart fångat många träffande detaljer om livet vid Solkusten, vilket gör den speciellt intressant och läsvärd för alla Spaniensvenskar. En extra dimension är att handlingen inspireras av en nedtystad skandal vid Svenska kyrkan i Fuengirola. Den nya romanen, som är utgiven på Southside Stories, finns också som ljudbok.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KUNGLIGT:

Juan Carlos slipper åtal

rörande skattebrott

Efter en utdragen process beslutade Högsta domstolen att Spaniens tidigare regent, kung emeritus Juan Carlos I, slipper att ställas inför rätta för misstänkta skattebrott. Anledningen till det friande utslaget är att Juan Carlos redan betalt in det han var skyldig, dessutom är de misstänkta brotten preskriberade.  Juan Carlos svindlande affärer har varit en följetong i spansk press de senaste åren och var en av anledningarna till att han avgick som regent. Stora summor betalades har betalats ut till honom som "kommissioner" via skatteparadis utan att redovisas i Spanien. Innan misstankarna om skattebrott utreddes betalade dock Juan Carlos in fem miljoner euro till spanska skattemyndigheten i en skattereglering efter att han och hans rådgivare informerats informellt att en granskning skulle inledas. Därmed kunde brottet inte längre kan åtalas. Som regent hade Juan Carlos dessutom speciella regler vad gällde brottmisstankar. Kritiker har dock hävdat att skattebrotten var så allvariga att det inte skulle ha preskriberats så snabbt då det dessutom handlat om erättningar som kan ha varit misstänkta mutor. 

PUBLICERAD 15 Maj 2025

Foto: Spanienportalen

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

EKONOMI:

Manifestationer mot

massturismens baksida

De senaste åren har flera demonstrationer genomförts för att protestera mot massturismens negativa effekter. Protesterna har tvingat den spanska centralregeringen att genomföra skärpa regler kring korttidsuthyrningen av lägenheter. Under sommaren 2025 har trots detta mindre protester genomförts i framför allt Palma och Kanarieöarna där invånarna drabbats speciellt hårt av bostadsbrist på grund av att privatuthyrningen slår extra hårt på en ö där utrymmet är begränsat. Liknande demonstrationer har också genomförts i hela Medelhavsregionen. Läs en utförlig analys som ligger i arkivet.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

INRIKESPOLITIK:

Regeringen tvingad att

fortsätta utan budget 

Pedro Sanchez väljer att regera vidare på gammal budget. FOTO: PSOE

Pedro Sánchez fortsätter att regera på den gamla statsbudgeten från 2023. Regeringen har avstått från att lägga en ny budgetproposition för att slippa ett nederlag vid en omröstning i kongressen. Men den riktigt stora prövningen för Pedro Sánchez är att få vänstern att gå med på att ge mer pengar till försvaret.  I det parlamentariskt jämna läget som råder i kongressen har det katalanska separatistpartiet Junts fått rollen som tungan på vågen. Att få igenom en ny statsbudget skulle därför kosta stora eftergifter som regeringen vill slippa. Därför väljer Pedro Sánchez att  förlänga de nuvarande budgetramarna, som i sin tur är baserade på den gamla statsbudgeten för 2023.  Pedro Sanchéz anser att det är meningslöst att ens lägga fram en ny budget om den ändå blir nedröstad. Redan tidigare har dock förhandingar mellan regeringen de katalanska separatisterna lett fram till att delar av regeringens ekonomiska reformer röstats igenom, bland annat om höjda pensioner. Finansieringen av regionernas styre återstår fortfarande att komma överens om. Att det inte blir någon omröstning om en ny budgetproposition kritiseras skarpt från oppositionen då det betyder att väljarna inte får veta vad som är alternativet.

PUBLICERAD 27 MARS 2025

_______________________________________________________

EKONOMI:

Stark återhämtning för

den spanska ekonomin

utnyttjas till reformer

Spaniens ekonomi har återhämtat sig starkt efter Coronapandemin. Bruttonationalprodukten ökade med 3,2 procent under 2024 vilket placeras Spanien i eurozonens topp, visar nya siffror. Samtidigt minskar arbetslösheten och är nu nere i 10,6 procent vilket är lägsta siffran sedan 2008. Pedro Sánchez vänsteregering utnyttjar den starka ekonomin till att höja pensionerna och kompensera för prishöjningarna. Därför höjs även den lagstadgade minimilönen med 50 euro i månaden, vilket motsvarar 4,4 procent. Den lägsta lagstadgade årslönen hamnar därmed på 16.576 euro, vilket blir 1184 euro i månaden samt två extra månadsutbetalningar, vid jul och vid semestern. Den lagstadgade minimilönen har höjts i flera omgångar sedan Pedro Sánchez tog över regeringsmakten. Socialdemokraten Pedro Sánchez regerar i koalition med vänsterpartibildningen Sumar, och vänstern kräver de kostsamma reformerna.  Högeroppositionen är mycket kritiska till de stora höjningarna som gör det dyrare för arbetsgivarna och riskerar att bromsa tillväxten. Högern anser också att den starka återhämtningen av ekonimin inte är ett resultat av Pedro Sánchez ekonomiska politik, utan att den kan ske nu tack vare de nedskärningar som genomfördes av Mariano Rajoy och Partido Popular åren innan Pedro Sánchez kom till makten. Trots att arbetslösheten nu är nere i samma nivå som innan krisen 2008-2014 ligger Spanien fortfarande under genomsnittet för sysselsättningsgraden inom Eurozonen. Spaniens ekonomi kännetecknas dock av att många som är registrerade som arbetslösa, försörjer sig som säsongsarbetare och/eller inom den informella sektorn.

Bilden från en arbetsförmedling i Madrid. FOTO: Spanienportalen

PUBLICERAD 4 FEBRUARI 2025

 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

GASTRONOMI:

Rödvin bra för

hjärtats hälsa

visar ny studie

Att dricka rödvin i måttlig mängd leder till färre hjärt- kärlsjukdomar. Det framgår av en ny spansk vetenskaplig studie. Men alkoholens skadliga effekter gör att man ska dricka högst ett glas om dagen. För första gången kan en hållbar vetenskaplig studie slå fast att rödvin i måttliga mängder visserligen ökar risken för vissa typer av cancer, men de positiva effekten överväger. Den positiva effekten kommer inte från alkoholen utan från andra ämnen som finns i rödvin. Det är därför konsumtionen inte ska överskrida ett eller högst två glas om dagen då alkohol i större doser har många negativa effekter för kroppen och hjärnan. Studien genomfördes av forskare knutna till universitetet i Barcelona. Deras rapport publicerades i den vetenskapliga tidskriften tidskriften European Heart Journal

Två glas vin hälls upp i en bar i Valladolid. FOTO: Spanienportalen

PUBLICERAD 4 FEBRUARI 2025

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

POLITIK:

General Francos

minne splittrar

dagens Spanien

I år är det 50 år sedan general Francisco Franco avled. Under 2025 kommer därför ett hundratal evenemang och seminarier att genomföras för att sätta fokus på Francodiktaturen övergrepp och förtryck, har den sittande vänsterregeringen beslutat. Firandet av Francos dödsdag har som väntat blivit en stridsfråga mellan vänstern och högern. Hårdast motstånd kommer från det populistiska ytterhögerpartiet Vox, som samlar många Francoanhängare, och som inte ser någon som helst anledning att använda Francos död för att smutskasta Francoregimen. Men även det ledande oppositionspartiet konservativa Partido Popular har tagit avstånd och vill inte medverka i minnesprogrammet. Diktatorns död den 20 november 1975 innebar att Spaniens övergång från centralstyrd diktatur till modern europeisk demokrati kunde inledas. Men politiskt skulle demokratiseringen inte vara genomförd förrän den 6 december 1978, i och med att den nya demokratiska grundlagen då antogs i en folkomröstning. Partido Popular anser därför att man ska dröja tre år med firandet. Pedro Sánchez och hans vänsterregering vill inte vänta. Precis som i övriga Europa finns en stark politisk högervåg också i Spanien. Förr eller senare är det parlamentsval igen och genom att uppmärksamma Francodiktaturens förtryck hoppas regeringen kunna bromsa högerns växande stöd och skönmålningen av Francotiden. Bilden på Franco i denna artikel är regimens officiella porträtt.

PUBLICERAD 15 JANUARI 2025

_______________________________________________________

EKONOMI:

Turistnäringen slår rekord

med 94 miljoner besökare

Aldrig tidigare har Spanien fått ta emot så många utländska besökare som under förra året och aldrig tidigare har turismen gett så stora inkomster som i år. Under 2024 kom 94 miljoner turister, enligt beräkningar från den spanska statistiska centralbyrån INE. Turistnäringen har alltså återhämtat sig efter Coronapandemin och det rejält. Var åttonde löntagare arbetar i dag inom turistnäringen. Under förra året gav turismen Spanien intäkter för totalt 126 miljarder euro vilket motsvarar  12,7 procent av BNP. Den spanska solen och stränderna lockar besökarna, liksom gastronomin, kulturen och nöjeslivet. Men också säkerhet och tillgängligheten spelar en viktig roll för europeiska besökare visar undersökningar. Den stora efterfrågan på hotell har gjort att rumspriserna gått upp rejält jämfört med innan Coronapandemin samtidigt som efterfråga och hyra på turistlägenheter ökat. Flest turister kommer till Katalonien, Mallorca och Kanarieöarna och där har det blivit allt svårare för lokalbefolkningen att hitta bostader. Den senaste tiden har därför centralregeringen infört regleringar som ska öka tillgången på vanliga bostäder och begränsa korttidsuthyrningen, vilket mött motstånd från fastighetsägarna. Mer om turismens positiva och negativa konsekvenser i en längre artikel i arkivet.

Stranden Las Canteras i Las Palmas, Gran Canaria. FOTO: SPANIEPORTALEN

PUBLICERAD 16 JANUARI 2025

_______________________________________________________

SAMHÄLLE:

Flyktingvåg från Afrika till

Spanien trots livsfara

Minst 10.457 migranter avled under 2024 när de försökte ta sig över havet sig till Spanien. Flyktingvågen från Afrika till Kanarieöarna fortsätter med oförminskad kraft. Aldrig tidigare i modern tid har lika många migranter kommit till Spanien över havet från Afrika. Redan under förra året var flyktingströmmen till Spanien 82,1 procent större jämfört med 2022, vilket då gjorde Spanien till Europas näst största flyktingmottagare efter Italien. Flyktingströmmen har därefter tilltagit ytterligare i styrka. Under 2024 anlände 46.843 migranter till Kanarieöarna. Den stora mängden migranter, varav många är minderåriga, har blivit en stor utmaning för Kanarieöarna. Speciellt krävande har det blivit för Kanarieöarna att ta emot  tusentals barn som kommit ensamma och som nu sitter fast på Kanarieöarna. Efter att Spanien/EU och Marocko kommit överens om att Marocko ska försöka stoppa flyktingarna från att passera har flyktingsmugglarna hittat andra vägar och båtarna lämnar nu Mauretanien och Senegal. De flesta som kommer är afrikaner. Men under senare året har även många migranter från främre Asien kommit med båtarna. Alla är på flykt undan hopplöshet, hunger, klimatförändringar, oroligheter oh krig men deras framtid är osäker då de flesta saknar skäl för asyl. Transporten över Atlanten är mycket riskabel då den sker med överlastade båtar som inte är sjödugliga. Enligt beräkningar av organisationen Caminando Fronteras dog minst 20 personer varje dag under flykten till Europa, vilket innebar att 2024 blev det dödligaste året sedan organisationen började föra register för sexton år sedan. Av de döda var minst 1.538 barn.

Båtflyktingar på väg mot Spanien. FOTO: SPANIEPORTALEN

UPPDATERAD 15 JANUARI 2025, PUBLICERAD 30 DECEMBER 2024

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

MATKULTUR

Äldsta krogen

fyller 300 år

Restaurante Botín i Madrid är världens äldsta restaurang, enligt Guiness rekordbok. Nu fyller krogen 300 år. Det finns visserligen krogar som är inhysta i äldre lokaler, men ingen annan restaurang i hela världen har varit verksam lika länge som Botín som öppnade redan år 1725. Det kastilianska världshuset ligger på Calle Cuchilleros som är känd för den goda grillade lammsteken och helstekta spädgrisen har tagit emot en rad celibriteter genom åren.

Grillmästaren på Botin grillar spädgris. Foto: SPANIENPORTALEN

PUBLICERAD 1 JANUARI 2025

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

LITTERATUR:

Pris till bok

om Spaniens

matkultur

Spanienkännaren Thomas Gustafssons bok ”Spaniens sju kök” (Carlssons bokförlag) som handlar om Spaniens matkultur och gastronomi tog hem första priset i sin kategori när Svenska Måltidsakademien utsåg Årets bästa svenska Måltidslitteratur i slutet av 2024. Det var 24:e året i rad som Måltidsakademien utsåg de bästa av de hundratals matböcker som getts ut i Sverige under året. Juryn bedömer all måltidsrelaterad litteratur på svenska, inte bara renodlade kokböcker. Det finaste priset som heter ”Bäst alla kategorier”, gick till konditorn Jan Hedhs för hans bok ”Glass på riktigt”. Vinnaren i kategorin Resehandböcker som är böcker om matupplevelser i andra länder blev alltså Thomas Gustafssons bok "Spaniens sju kök". I motiveringen skriver Måltidsakademien: Ingen svensk har så noggrant som Thomas Gustafsson kartlagt den spanska gastronomin i relation till dess historia, geografi, klimat och kultur. I denna bok har landets explosiva återfödelse strukturerats efter sina sju kök, och man vill dit så fort som möjligt!

När Thomas  Gustafsson tar emot nyheten befinner han sig i Andalusien: ”Jag är väldig hedrad och tacksam för att ha fått det här priset", säger han. ”Under en stor del av min yrkesbana som journalist och författare har jag ägnat mig åt att sprida kunskap om Spanien. Att min nya bok vunnit den här fina utmärkelsen är ett bevis på att det jag gör uppskattas. Med tanke på att det ges ut hundratals böcker om mat i Sverige under ett år är det fantastiskt att vara en av vinnarna. Extra roligt är att det är jag, som har en bakgrund som fotograf, som har tagit alla bilder i boken vilket också uppmärksammats och prisas av juryn.”

TEXT: JAKOB BOLIN (Carlsson förlag)

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

INRIKESPOLITIK:

Sanchéz vägrar ge upp

regeringsmakten trots

hård oppositionen

La crispación, det spända tillståndet mellan högern och vänstern, har blossat upp med full kraft i Spanien under den pågående regeringsprioden.  Även domstolarna har dragits in i politiken. På bilden här intill som är från en tv-sändning meddelar Pedro Sanchéz att han kommer att fortsätta som partiledare och premiärminister för att kunna driva den politik han anser att en majoritet av spanjorerna står bakom, trots alla personliga påhopp från ytterhögerpartiet Vox och deras allierade. Det är i och för sig ingen nyhet att motsättningen mellan vänstern och högern är hård i Spanien. Det har den alltid varit. Men under de senaste åren har stämningen försämrats dramatiskt. En anledning till den hårda tonen är att det nu finns två populistiska ytterlighetspartier på den politiska scenen som driver de två stora partierna att bli mer kompromisslösa. Längst ut till vänster om om socialdemokratiska Socialistpartiet PSOE finns det vänsterradikala yttervänsterpartiet Podemos, längst ut till höger om det kristdemokratiska Partido Popular finns det främlingsfientliga ytterhögerpartiet Vox. Båda dessa partier är ett resultat av de stora nedskärningarna som genomfördes i Spanien under fastighetskrisen 2007-2014. De nedskärningar som då gjordes i den offentliga sektorn och de besparingar som gjordes innebar att en stor grupp väljare hamnade i utanförskap. I denna grupp spreds en djup misstro mot det politiska systemet  vilket senare har gjort det möjligt för populistiska extremistpartier att få stöd för sina idéer. De gamla partierna har efter detta tvingas bli mer populistiska för att stå emot utmaningen från ytterlighetspartierna vilket lett till den växande polatiseringen. Trenden är internationell. Populismen och spittringen drivs på av ryktesspridning och desinformation.

UPPDATERAD 1 FEBRUARI 2025, PUBLICERAD 1 MAJ 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

BAKGRUND INRIKESPOLITIK

Djup splittring mellan

högern och vänstern

När Pedro Sanchéz nygamla vänsterregering lyckades få stöd i parlamentet för ytterligare en mandatperiod efter valet sommaren 2023 skärpte den gamla konflikten mellan vänstern och högern. Det internationellt mest uppäksammade resultatet av motsättningarna är att Partido Popular och Vox i  regionerna Kastilien & Léon, Aragonien och Valenciaregionen, där de styr med egen majoritet, har rivit upp lagen om det historiska minnet för att hindra fördömanden av Francodiktaturen.  Allt började med regional- och kommunalvalet den 28 maj 2023 där Partido Popular blev den stora segraren. Men i stället för att kunna fira sin seger tvingades Partido Popular kasta sig in i en ny valrörelse efter att premiärminster Pedro Sánchez direkt beslutat sig för att tidigarelägga parlamentsvalet till den 23 juli 2023. Pedro Sanchéz lyckades genom sin sluga manöver få vänsterpartierna att enas och samlas i valalliansen Sumar vilket gav vänstern fler mandat. Konservativa Partido Popular blev visserligen största parti i parlamentsvalet vilket alla prognoser visat. Men PP:s partiledare Alberto Núñez Fejóo lyckades inte få stöd av en majoritet i parlamentet för att bilda regering. För de katalanska och baskiska nationalistpartierna var det omöjligt att släppa fram Alberto Núñez Fejóo, då han samarbetade med extremhögerpartiet Vox. Tillslut blev det alltså PSOE:s ledare Pedro Sanchéz som genom att bilda en koalitionsregering med Sumar samlat tillräckligt stort stöd i parlamentet för att kunna behålla regeringmakten. Det innebar kostsamma eftergifter till de katalanska och baskiska separatisterna men också till vänstern. Kompromisser och uppgörelser tillhör förstås den parlamentariska demokratins spelregler. Det är aldrig självskrivet att det största partiet också kan bilda regering, jämför med Sverige. Men Pedro Sanchéz uppgörelser med de katalanska och baskiska separatisterna väckte skarpa protester från högern som räknat med att ta över regeringsmakten. Man kan förstås tycka att Pedro Sanchéz borde ha utlyst nyval i stället för att ge de katalanska separatisterna så stora eftergifter. Kritikerna anser att Pedro Sanchéz är beredd att göra allt för att behålla makten. Men man kan förstås också ha förståelse för att Pedro Sanchéz är villig att kompromissa med katalanerna om han anser att det viktigaste av allt är att hans regering kan fortsätta att driva sin vänsterpolitik och hålla borta Vox från makten. Hur som helst. I stället för att acceptera förlusten och börja ägna sig åt en konstruktiv opposition har Partido Populars ledning gjort allt de kunnat för att motarbeta västerregeringen och försöka tvinga fram ett nyval. Vox går ännu längre och anklagar till och med Pedro Sánchez för att ha genomfört en statskupp och vill ha honom avsatt och fängslad. Vox har också uppmuntrat till våldsamma protester utanför PSOE:s partihögkvarter. Regionalvalet i Galicien i februari och regionalvalet i Baskien i april skärpte motsättningarna ytterligare. Splittringen mellan vänstern och höger är nu total. Läget förvärras av att det hela tiden är nya val. Den 12 maj det regionalval i Katalonien och den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Inrikespolitiken har redan innan dessa två viktiga val förvandlats till en enda stor valrörelse som saknar lugn och sans. För Pedro Sanchéz kommer det att bli en besvärlig mandatperiod. Ännu har han inte lyckats få igenom en ny budget. Eftersom Sanchéz är helt beroende av att få stöd i parlamentet från de sex katalanska seperatisterna från Junts per Catalunya kommer han dessutom att tvingas göra fler utmanande eftergifter för att få igenom sin politik.

Spaniens parlament i Madrid, kongressen, vaktas av lejon. FOTO: SPANIENPORTALEN

UPPDATERAT 5 MAJ, GRUNDARTIKEL PUBLICERAD 19 MARS 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA:

Regionalpresident var på

middag när människor

omkom i regnoväder 

Hård kritik riktas mot regionen Valencias regionalpresidenten Carlos Mazón (PP) som hade gjort sig oanträffbar för att gå på en privat middag med en kvinnlig journalist i stället för att leda räddningsarbetet. För att slippa lämna ut notan från middagen och få den granskad har Mazón i efterhand meddelat att mötet skedde i hans egenskap av partiledare för Partido popular. Därmed kan inte pressen begära ut notan och publicera exakta uppgifter om vad som konsumerades och vilken tid räkningen betalades. Kraven på hans avgång har han valt att inte ens besvara. Det är dock ett faktum att följden av översvämningarna förvärrades av att den regionala myndigheten fördröjdes vilket gjorde att många människor inte hann undan. 229 personer omkom i katastrofen. I Spanien ligger det politiska ansvaret för civilförsvar och samhällsbärande funktioner på det autonoma politiska styret i regionerna. I Valenciaregionen är det Carlos Mazón från Partido Popular som är regeringschef för regionalregeringen. När varningarna från väderlekstjänsten nådde de regionala myndigheterna i Valencia var det ingen som lyckades få tag på honom. Det dröjde ändra till 19.30 på kvällen innan Carlos Mazón dök upp. Därmed kunde ingen allmän mobilvarning skickas ut till alla som befann sig i katastrofområdet förrän klockan 20:12, då redan översvämningen var ett faktum och många människor redan hade svepts bort av vattenmassorna.  Läs hela artikeln.

UPPDATERAD SENAST 10 JANUARI 2024, PUBLICERAD 30 OKTOBER 2024

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

GASTRONOMI:

Världens bästa krog 2024

är Disfrutar i Barcelona

Världens bästa restaurang är Disfrutar i Barceona, enligt den inflytelserika krogguiden "The World´s 50 best restaurants". De tre kockarna bakom restaurangen som gemensamt äger Distrutar arbetade en gång på den katalanska stjärnkrogen El Bulli, vilket visar vilket inflytande El Bulli och mästerkocken Ferran Adrià har haft på den spanska gastronomin. Även på andraplatsen i guiden finns en spansk krog, baskiska Asador Etxebarri. Madridkrogen Diverxo kom på fjärde plats. Spanien befäster alltså sin ställning som gastronomisk stormakt. Bästa svensk denna gång blev Restaurang Frantzén i Stockholm som kom på plats trettiofem.

UPPDATERAD 20 OKTOBER, PUBLICERAD 24 JULI 2024

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KATALONIEN:

Vänsterkoalition bakom

icke separatistiskt

regionalstyre i Katalonien

Salvador Illa i talarstolen i Kataloniens parlament inför omröstningen 8 augusti. Foto: PSC

Socialdemokraten Salvador Illa utsågs slutligen till regionalpresident i Katalonien efter de katalanska regionalvalen i början av sommaren. Den landsflyktige separatistledaren Carles Puigdemont lyckades inte stoppa utnämningen. De katalanska separatisternas inflytande i Katalonien har minskats genom att att många från den yngre generationen tappat intresse för självständighet. Regeringsbidningen i Katalonien drog ut på tiden, men efter månaders förhandlingar kunde slutligen det katalanska regionalparlamentets nyvalda ledamöter samlas till omröstning i det katalanska parlamentet i Barcelona torsdagen den 8 augusti. Samtidigt som omröstningen genomfördes dök plötsligt den efterlyste katalanska separatistledaren Carles Puigdemont upp precis i närheten av parlamentet. Omringad av ett tusental nära anhängare steg Puigdemont upp på en tillfällig scen vid Triumfbågen. Puigdemint höll ett kort tal till de samlade och försvann sedan snabbt från platsen. Tilltaget var ett våghalsigt försök av Puigdemnt att väcka uppmärksamhet. Men även om han lyckades hamna i rampljuset för en stund visade hans desperata tilltag att hans tid är passerad. Under de sju år som passerat sedan Piigdemont flydde från Spanien han han förvandlats till en populist som allt färre katalaner bryr sig om.  Puigdemont är fortfarande efterlyst av spanskt rättväsende och riskerar att dömas till ett långvarit fängelsestraff om han grips av spansk polis. Men trots detta lyckades han lämna Spanien utan att den katalanska polisen ingrep, vilket nu väcker stor ilska hos i Spanien. Högeroppositionen kräver att ansvariga inom den katalanska polisen ska ställas till svars. De kräver också att inrikesministen i centralregeringen ska avgå för att han saknat kontroll över den katalanska polisen. Detta kommer förstås inte att ske. Det intressanta är att nu kan Katalonien gå in i en ny fas där den så kallade processen för självständighet tappat mark. Regionalvalet i maj visade tdligt att det är det en majoritet av katalanerna önskar. Regionalvalets vinnare blev det katalanska Socialistpartiet PSC som är ett systerparti till PSOE. Partiet fick 42 av det katalanska parlamentets 135 mandat. Resultatet var en stor framgång för premiärminister Pedro Sánchez som står bakom den regionala partiledaren Salvador Illa som tidigare varit minister i centralregeringen. För att Salvador Illa skulle kunna bilda regionalregering och bli regionalpresident har han dock förutom stödet från dert egna partiets ledamöterna också fått stöd av vänsterpartisterna i  Comun och ledamöterna från vänsterrepublikanska ERC. Det är stödet från Vänsterrepublikanerna som tagit tid att säkta. ERC backade från 33 mandat till 20 mandat. Den spanska premiärministern Pedro Sánchez deltar i förhandlingarna och gav ERC stora eftergifter  för deras stöd till Salvador Illa.

PUBLICERAD 9 AUGUSTI 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 

SAMHÄLLE:

Spanien bäst i Europa på fotboll när det blir allvar

Spanien vann finalen i EM i fotboll mot England den 14 juli. När det blev allvar hvar alla andra lag chanslösa. Mycket har sagt och skrivits efter finalen. Det räcker med att konstatera att det spanska landslaget helt enkelt var bäst och kunde vinna genom att segra i samtliga sju matcher som laget spelade under slutspelet. Segern i finalen betyder att Spanien har vunnit fyra EM-guld i fotboll, det har inget annat landslag lyckats med. Segern för det gemensamma landslaget anses ha påverkat spänningarna mellan Spanien och Katalonien.  Speciellt intressant är att en av matchhjältarna var den 17-årige Barcelonaspelaren Lamine Yamal, som är född och uppväxt i en förort till Barcelona med föräldrar som invandrat från Afrika.

PUBLICERAD 14 JULI 2024

 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KATALONIEN:

Amnestin gäller inte

för separatistledare

enligt högsta domstolen

Spaniens högsta domstol vill inte upphäva efterlysningen av den katalanska separatistledaren Carles Puigdemont. Enligt domstolen gjorde Carles Puigdemont egen vinning när han drev igenom den illegala folkomröstningen i oktober 2017. Därför begick han brottet förskringring som inte omfattas av den nya amnestilagen. Domstolen upphäver inte heller efterlysningen för de två andra separatistledarna som håller sig undan den spanska rättvisan i Belgien. Inte heller går domstolen med på att upphäva ämbetsförbudet för separatistledaren Oriol Jonqueras. De stora kostnaderna för folkomröstningen i oktober 2017 skulle separatisterna betalat själva i stället för att använda offentliga medel, anser rätten som dock var oenig i sitt beslut. Brott som gett egen vinning omfattas inte av den nya amnestilagen enligt högsta domstolens tolkning. Den omdebatterade amnestilagen som skulle frikänna alla som begick ett brott i samband med det katalanska utbrytningsförsöket för drygt sex år sedan klubbades i slutet av våren igenom i parlamentet. Med 177 röster för och 172 röster mot godkändes lagen efter att ha fördröjts i senaten av oppositionen. Men nu när den nya lagen nu trätt i kraft visar det sig alltså att en majoritet av domarna i Högsta domstolen vägrar att ge amnesti till Carles Puigdemont. Bilden här ovanför är det officiella porträttet när han var regionalpresident för Katalonien och begick brottet. Om dombeslutet sitter fast kommer han inte att kunna återvända till Katalonien och försöka bli regionalpresident igen, vilket han hade planerat. Likaså kommer inte heller Oriol Junqueras, den tidigare partiledaren för Esquerra Republicana som var vice regionalpresident vid tiden för folkomröstningen, att slippa det ämbetsförbud han haft kvar sedan han släpptes från sitt fängelsestraff, vilket innebär att han inte kan återfå en ledande roll i sitt parti. Amnestilagen är en del av en den överenskommelse som den socialdemokratiske premiärministern Pedro Sánchez (PSOE) gjorde i höstas med det katalanska separatistpartiet Junts efter flera månaders förhandlingar. Att Pedro Sánchez tack vare överenskommelsen kunde få stöd av en majoritet i parlamentet och fortsätta regera har dock aldrig accepterats av oppositionen och konservativa domare. Att amnesin skulle fördröjas ytterligare var därför väntat, likaså att det kommer att ske nya vändningar i målet mot den kontroversielle Carles Puigdemont. Samtidigt som separatisterna tappade röster i regionalvalet i Kataonien den 12 maj gjorde högerpartierna, konservativa Partido Popular (PP) och extremhögerpartiet Vox, bra resultat i valet. Speciellt PP gick starkt framåt på bekostnad av liberala Ciudadanos som utplånades.

Vägg i Katalonien med propaganda mot Spanien. FOTO: SPANIENPORTALEN

UPPDATERAD 20 JULI, PUBLICERAD 3 JULI 2024

 Separatistpartiet Junts vill se Carles Puigdemont som regionalpresident. Foto: Spanienportalen.

Högerseparatistpartiet Junts blev näst största parti. Partiledaren, tidigare katalanske regeringschefen Carles Puigdemont som lever i exil, kommer nu att göra allt för att kunna ta över regeringsmakten och fortsätta att driva frågan om separation från Spanien. För första gången sedan 1980 har dock separatistera inte längre majoriteten i det katalanska parlamentet, vilket innebär att Socialistpartiet i så fall måste släppa fram Puigdemont. Högeroppositionen fruktar att de kommer att vara beredda att göra detta i utbyte mot att Pedro Sanchéz får stöd av Junts i parlamentet i Madrid. De katalanska partierna som driver frågan om att lämna Spanien fick nästan 44 procent av rösterna vilket gav dem tillsammans 61 mandat. De fyra separatistpartierna är dock spittrade och de står mycket långt ifrån varandra ideologiskt. Längst till höger står det högerextrema och främlingsfientligt populistiska katalanska separatistpartiet Aliança catalana som fick 3,8 procent av rösterna och två mandat i regionalparlanentet. Längst till vänster står det vänsterradikala anaristiska separatistpartiet CUP. I mitten står ERC och till höger står Junts. Majoriteten av de fyra separatistpartiernas väljare tillhör de äldre generationera och lever i de norra delarna av Katalonien, medan storstadsbor och yngre katalaner i högre utsträckning vill vara kvar i Spanien och därför röstar på något av rikspartierna.

Katalanska valet den 12 maj genomfördes utan störningar från radikala separatister. Foto Spanienportalen.

PUBLICERAD 14 MAJ 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

INRIKESPOLITIK:

Debatten överhettas av

munskyddsskandaler

Alberto Núñez Fejóo, ledaren för konservativa Partido Popular, stärkte sin ställning inom partiet efter regionalvalet i Galicien som hölls den 18 februari. Högeroppositionens motstånd mot regeringens uppgörelse med de katalanska separatisterna kommer inte att avta. Dessutom inriktar sig det stora oppositionspartiet på att anklaga ministrar i regeringen för inblandade i misstänkta bedrägerier kring försäljningen av munskydd och anklaga Pedro Sánchez för politisk korruption. Partido Popular behöll egen majoritet i det regionala parlamentet i Galicien. PP:s lokala partiledare Alfonso Rueda kan därmed fortsätta som regionalpresident för La Xunta, som regionalregeringen heter, utan att behöva söka stöd från Vox som tappade allt inflytande. Resultatet var ett efterlängtat lyft för Alberto Núñez Fejóo som varit ifrågasatt inom Partido Popular efter parlamentsvalet i somras. Samtidigt PP behöll sin majoritet gjorde centralregeringens båda koalitionspartier ett dåligt resultat. Pedro Sanchez PSOE tappade fem mandat medan vänsterpartiet Sumar inte ens kom in i det galiciska parlamentet. Som en följd av att Sumar och Podemos hade ställt upp med var sin valsedel utplånades i praktiken Podemos. Det regionala galiciska BNG gick starkt framåt bland vänsteranhängarna på bekostnad av PSOE. Pedro Sanchéz eftergifter till de katalanska högerseparatisterna i Junts pel Catalunya ogillas skarpt av galicierna. Den lilla regionen Galicien har visserligen alltid varit ett konservativt fäste. Liksom flera av Partido Popular tidigare partiledare kommer även Alberto Núñez Fejóo från Galicien där han under många år var en omtyckt regionalpresident. Men resultatet kan framför allt ses som en markering mot Pedro Sánchez eftergifter mot landsflyktige separatistldaren Carles Puigdemont. Spaniens fem historiska landskap dit Galicien tillhör har separata valdagar för sina regionalval. Den 21 april är det val i Baskien vilket kan rubba balansen mellan de baskiska partierna vilket kan försvåra för centralregeringen. Den senaste tiden har PSOE dragits in en korruptionsskandal där flera personer med kopplingar till PSOE anklagas för att ha berikat sig på försäljning av munskydd under inledningen till Coronapandemin. Krav på avgång av ansvarig minister har riktats från högern. men samtidigt har det också framkommit att den regionala ledaren för Partido Popular i Madrid, Isabel Díaz Auyso, misstänks för liknande ogentligheter kring munskydd. För några år sedan var det hennes bror som misstänktes ha skott sig på försäljning av munskydd, men han kunde inte ställas till svars, nu är det hennes sambo som tjänade stora pengar på att importera och sälja munskydd utan att skatta för vinsten. För att rikta väljarnas uppmärksamhet från skandalen anklagar Partido Popular Pedro Sánchez för att vara jävig vid ett regeringsbeslut och krävt hans avgång. Det gäller ett stöd till flygbolaget Air Europa där Pedro Sánchez hustru har en tung post. Anklagelsen har dock efter granskning avslagits som grundlös av tillsyningsmyndigheten. PSOE kontrar anklagelserna med att peka på alla tidigare korruptionsskandaler som Partido Popular varit inblandad i.

Portträtt på Pedro Sanchéz (PSOE) och Alberto Núñez Fejóo (PP) under kampanjmöten. FOTO SPANIENPORTALEN

Spaniens regering utanför regeringspalatset Moncloa i Madrid. FOTO: MONCLOA

UPPDATERAT SENAST 18 MARS, PUBLICERAT 24 FEBRUARI 2024

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR:

Våren är högtid

för Andalusiens

alla folkfester

De andalusiska vårfesterna inleds med Feria de Abril i Sevilla och därefter följer varenda by och stad efter genom att arrangera sin egen feria. Inte en dag utan att det är en fiesta någonstans. Kvinnorna klär sig i sina traditionella färgrika klänningar, på festivalområdet rider stolta kavaljerer fram på andalusiska hästar och sevillanamusik dånar från högtalarna. Det serveras fino och friterad fisk och från nöjesfälten hörs vilda tjut. Dansen verkar aldrig ta slut.

Festivaldeltagare i Sevilla. Foto: SPANIENPORTALEN

PUBLICERAD 15 APRIL 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 

SAMHÄLLE:

Kris i befolkningsfrågan

med färre spanska barn

I genomsnitt föddes endast 1,16 barn per kvinna i Spanien under 2023. Totalt var det 322.075 barn som föddes under förra året, vilket är den lägsta siffran sedan befolkningsstatistik började föras efter inbördeskrigets slut. Men samtidigt som födelsetalen sjunkit till en rekordlåg nivå växer befolkningen snabbt, tack vare stor arbetskraftsinvandring från Spaniens forna kolonier och för att befolkningen lever allt längre. Att födelsetalen nu är låga kommer framför allt att få stor betydelse för samhället längre fram. I framtiden kommer färre i arbetsför ålder tvingas försörja fler pensionärer. Spanien delar detta problem med de flesta västerländska stater och Japan. I Sverige är födelsesiffran i snitt 1,52 barn per kvinna, vilket tillhör de högsta i Europa. Födelsetalen bör dock ligga på i snitt 2,1 barn per kvinna för att den så kallade befolkningspyramiden ska vara jämn. Utan Spaniens arbetskraftsinvandrare från de forna kolonierna i Latinamerika och Marocko skulle befolkningskrisen vara akut. Men trots de låga födelsetalen växer alltså den totala befolkningen. Vid årsskiftet hade Spanien 48.592.000 invånare vilket är ett nytt regkord, visar den senaste statistiken från Spaniens statistiska centralbyrå INE. Det finns förstås flera anledningar till att många spanska kvinnor stuntar i att skaffa barn, men de ekonomiska svårigheterna betyder mycket. Det saknas barnbidrag, barnledigheten är kort och barnomsorgen obefintlig eller otillräcklig. Samtidigt är det mycket svårt för ungdomar att ha råd att skaffa sig en egen bostad och flytta hemifrån vilket är en förutsättning för att kunna bilda en egen familj. I genomsnitt flyttar EU-medborgare hemifrån vid drygt 26 års ålder, i Spanien först vid drygt 30 års ålder. Många kvinnor skjuter därför upp beslutet med barn in i det längsta för att till slut välja bort barn.

Lekplats i Spanien. Att skaffa barn i Spanien kräver stora uppoffringar från föräldrarna då samhällets stöd är begränsat. Att ha barn har blivit en klassfråga där det främst är de priviligerade som har råd att leva på bara en inkomst som skaffar flera barn samt invandrarfamiljer som nyligen kommit från Latinamerika och därmed har kvar hemlandets traditonella familjebildningsmönster. Just nu växer totalbefolkningen snabbt tack vare stor arbetskraftsinvandring från länder som Colombia, Venezuela, Marocko, Peru och Argentina. Spanien har nu över 48,5 miljoner invånare.

FOTO: SPANIENPORTALEN

PUBLICERAT 23 FEBRUARI 2024

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

GASTRONOMI:

Stjärnregn över spanska krogar

Återigen befäster Spanien sin ställning som gastronomisk stormakt. Femton krogar får tre stjärnor i 2024 års upplaga av restaurangguiden Michelin. Sammanlagt är det nu 271 restauranger i Spanien som har minst en stjärna i den prestigefyllda matbibeln. Två nya krogar tilldelades tre stjärnor detta år samtigt som alla tidigare fick behålla sina, vilket gör att det nu alltså är femton restauranger som har tre stjärnor i Guía Michelin España 2024. En av dem som behöll sina tre stjärnor är legendariska Arzak i San Sebastian, därifrån bilden här ovanför togs av Spanienportalens redaktör i samband med en intervju för något år sedan. Elena Arzak som står till vänster på bilden brukar kallas för världens bästa kvinnliga kock, hon har tagit över huvudansvaret för restaurangen efter sin far Juan Mari Arzak till höger på bilden. Övriga restauanger med tre stjärnor är Lasarte (Barcelona); Martín Berasategui (Lasarte-Oria, Gipuzkoa); El Celler de Can Roca (Girona); ABaC (Barcelona); Cenador de Amós (Villaverde de Pontones, Cantabria); Akelarre (San Sebastián, Gipuzkoa); Aponiente (El Puerto de Santa María, Cádiz); Quique Dacosta (Denia, Alicante); DiverXO (Madrid), Azurmendi (Larrabetzu, Bizkaia), Cocina Hermanos Torres (Barcelona), Atrio (Cáceres) samt de två nya Disfrutar (Barcelona) och Noor (Córdoba). 32 restauranger har fått två stjärnor, 224 har fått en stjärna och dessutom fick 229 utmärkelsen Big Gourmand, vilket visar på hög nivå på köket.

Bild från restaurang Arzaks kök. Foto: Spanienportalen

UPPDATERAD 15 JANUARI 2024, PUBLICERAD 29 NOVEMBER 2023

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR

Rekord för Picassos museum

Málagas Museo Picasso tog emot rekordmånga besökare under förra året i samband med att museet uppmärksammade femtioårsminnet av den andalusiske konstnärens död. Totalt kom 779 279 personer till museet under 2023, fler än något tidigare av de tjugo år museet varit öppet. Picasso föddes i Málaga men det dröjde innan hans hemstad kunde öppna ett museum. Konstverken som visas i museet har donerats av Picassos arvingar, flera av verken var Picassos egna favoritmålningar. I samband med jubileumsåret förra året arrangerade Picassomuseet flera temporära utställningar, bland annat "El eco de Picasso” som finns kvar till slutet av mars 2024. Bilden längs upp till höger är från den fasta utställningen, på bilden nedan beskådar två barn en foto på Picasso som håller upp en kruka han gjort, krukan finns också på museet.

Foton från Picassomuseet av Spanienportalens utsända.

PUBLICERAD 8 JANUARI 2024

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

EKONOMI:

Spanien får fortsatt tillväxt

Spaniens ekonomi går bra även under 2024, enligt nya beräkningar från internationella organisationen OECD blir tillväxten 1,4 procent. Tillväxten för i år beräknas landas på 2,4 procent vilket är betydligt högre än Europas genomsnitt. Inflationen har tryckts tillbaka och beräknas hamna under 4 procent, enligt EU-kommisionen. Spanien kommer dessutom att få ett stort EU-stöd utbetalat under året. Till skillnad mot Sverige som ser ut att gå in i en lågkunjunktur 2024 kommer alltså Spaniens ekonomi fortsätta växa. Även under 2025 spås tillväxten enligt OECD fortsätta för att hamna på 2 procent. En rad radikala ekonomiska åtgärder, i kombination med lågt beroende av rysk gas är förklaringen till den lyckade inflationsbekämpningen. Bland de mest uppmärksammade reformerna som påverkat ekonomin finns  en tillfällig vinstskatt på banker och energibolag. Dessutom har skatten på energi sänkts och gaspriset fryst vilket hållit nere prisökningarna. Ett tillfälligt stopp på hyreshöjningar gynnade dem som inte äger sina egna bostäder. Även biljettpriserna på kollektivtrafiken har blivit billigare, i många fall har till och med gratis resor införts. Det är främst kostnaderna för vardagens nödvändiga köp av färskvaror som ökat i pris. Momsen för en serie basvaror sänktes dock vid årsskiftet för att inte de fattigaste familjerna inte ska ha råd med mat. Regeringen har även haft flera möten med livsmedelshandelns största företag, vilket kan ha påverkat dem att hålla nere matpriserna. De flesta kostsamma och radikala reformerna har mött motstånd av högeroppositionen men kunnat drivas igenom med stöd av baskiska och katalanska regionalistpartier som i utbyte kunnat räkna hem politiska eftergifter.

Sötsura limefrukter på en marknad i Barcelona. Foto: Spanienportalen.

 UPPDATERAD 2 JANUARI 2024, PUBLICERAD 8 DECEMBER 2023

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

INRIKESPOLITIK:

Pedro Sanchéz vann majoritet 

Torsdagen den 16 november valdes Pedro Sánchez till regeringschef för en ny mandatperiod. Spanien får därmed en koalitionsregering bestående av ministrar från socialdemokratiska PSOE och vänsterpartibildningen Sumar. Pedro Sanchéz fick 179 ja-röster av kongressens 350 ledamöter, vilket innebär att Pedro Sanchéz blev vald med absolut majoritet. En brokig skara partier röstade fram Pedro Sanchéz. På bilden här intill håller Pedro Sanchéz sitt tal i kongressen under debatten inför omröstningen. Nu väntar en komplicerad mandatperiod för Pedro Sanchéz. Förutom en stenhård opposition från Partido Popular och en allt mer aggresiv fientlighet från extremhögerpartiet Vox kommer han också att utmanas av vänstern som vill ha mer kostsamma reformer och katalanska separatister som kräver ännu mer eftergifter. I början av december förra året ledde osämjan mellan vänsterpartiet Podemos och den samlade vänsteralliansen Sumar till att Podemos fem parlamentsledamöter lämnade regeringssamarbetet. Det kommer att bli en mycket spännande vår för den som är intresserad av spansk inrikespolitik. Risken är stor att det blir nyval innan mandatperioden är slut.

Bakgrundartiklar om valet i somras och regeringsförhandlingarna finns i arkivet på denna länk.

Pedro Sanchéz talar i kongressen inför omröstningen den 16 november. FOTO: PSOE

PUBLICERAD 16 NOVEMBER 2023

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Omfattande protester mot

amnesti för separatister

Puerta del Sol i Madrid , den 12 november. Foto: Partido Popular

Söndagen den 12 november samlades tusentals demonstranter i Madrid och flera andra städer för att protestera mot Pedro Sanchéz överenskommelse med de katalanska separatistpartierna för att han ska kunna behålla regeringsmakten. Bakom manifestationen stod konservativa Partido Popular, som anser att den utlovade amnestin är politisk korruption och ett brott mot konstitutionen. Enligt Partido Popular hade två miljoner av slutit upp på demonstrationerna, enligt lokala myndigheters beräkningar strax under en halv miljon. Partiledaren Alberto Núñez Feijóo (på bilden här ovan) höll ett tal där han krävde nyval och lovade att protesterna inte ska upphöra förrrän Pedro Sánchez avgår. Att PSOE:s partiledare Pedro Sánchez har lyckats förhandla till sig stöd från de katalanska separatisterna genom att lova dem amnesi väcker stor ilska hos Partido Populars ledning och medlemmar. PSOE anser å sin sida att Partido Popular genom sitt agerande vägar acceptera demokratins spelregler där regeringsdugliga majoriteter bildas genom koalitioner och förhandlingar mellan olika partier. Konservativa Partido Popular blev största parti i valet i somras men partiledaren Alberto Núñez Feijóo lyckade inte få ihop en majoritet i parlamentet. Precis som i många andra länder kännetecknas spansk inrikespolitik av en hård polarisering mellan vänstern och högern där det bara skiljer några mandat mellan blocken. Endast högerpopulistiska partiet Vox ville stödja Alberto Núñez Feijóo och med detta parti vill ingen av de andra partierna ha med att göra. Vox anser att Pedro Sanchéz är en landsförrädare som samarbetar med katalaner, basker och kommunister. Vox partiledare anklagar Pedro Sánchés för att han genomfört en statskupp. Vox hårdaste partimedlemmar har under senaste tiden genomfört våldsamma protester utanför PSOE:s högkvarter i Madrid. I ett pressuttalande säger Pedro Sánchéz att han respekterar de fredliga demonstrationerna men han fördömer våldet. Han säger också att han har stöd i parlamentet för att bilda en regering för ytterligare en mandatperiod. Alberto Núñez Feijóo anser han vara en dålig förlorare som inte kan göra annat än att kräva nyval.  sitt tal inför omröstningen i kongressen  lovade  Pedro Sanchéz fortsätta att föra en progressiv politik.

Foton från Partido Populars video från på Puerta del Sol i Madrid: Foto Partido Popular

UPPDATERAD 16 NOV, PUBLICERAD 12 NOVEMBER 2023

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

TIDIGARE ARTIKLAR ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KUNGLIGT:

Prinsessa Leonor nu tronarvinge

Med anledning av kronprinsessan Leonors 18-årsdag den 31 oktober utsågs hon formellt till tronarvinge vid en ceremioni. På fotot som kommer från Spanska hovet Casa real svär hon eden inför parlamentet. Under ceremonin deltog inte den tidigare statschefen, kung emeritus Juan Carlos. Han var dock inbjuden till den interna familjemiddagen som hölls efteråt. Dit kom också drottning Sofia som sedan länge är separerad från Juan Carlos. Även drottningen var frånvarande under ceremonin för att inte sätta fokus på att Juan Carlos inte var inbjuden.

Foto: Casa Real

PUBLICERAD 1 NOVEMBER 2023

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KUNGLIGT:

Juan Carlos redo att återvända?

Spaniens tidigare statschef, kung emeritus Juan Carlos, uppges enligt flera källor vara på väg att återvända till Spanien efter att den sista rättsprocessen mot honom avskrivits. Den senaste tiden har Juan Carlos besökt Spanien vid flera tillfällen. Hans senaste besök genomfördes i slutet av oktober då han deltog i en familjemiddag på slottet vid kronprinsessan Leonors 18-årsdag då hon utnämdes till tronarvinge. Ända sedan augusti 2020 har Juan Carlos levt i exil i Förenade Arabemiraten dit han flyttade för att hålla sig undan eventuella åtal om skattebrott och korruption. Det är sedan länge känt att Juan Carlos längtar hem. På bilden här intill, som togs av Spanienportalens redaktör för flera år sedan, är Juan Carlos full av kraft. Numera är han en bruten man som drabbats av flera motgångar och sviktande hälsa. Det spanska rättväsendet har dock redan avskrivit samtliga mål och misstankar mot Juan Carlos. Dels för att han har betalat in stora summor i straffskatt. Men andra misstankar har också avskrivts efter att de preskriberats eller för att de misstänkta oegentligheterna skett då Juan Carlos var statschef och hade straffimmunitet. Kvar fanns dock ett mål som gällde olaga hot som lämnats in av hans tidigare älskarinna Corinna Larsen till en domstol i Storbrittannien. Enligt Corinna Larsen ska Juan Carlos ha hotat henne och hennes familj för att få tillbaka de 65 miljoner euro som Juan Carlos enligt uppgift tillfälligt skulle ha överfört till Larsen för tio år sedan och som aldrig lämnades tillbaka. Men nu har också domstolen i Storbrittannien beslutat att lägga ner målet mot Juan Carlos.

Foto: Spanienportalen

UPPDATERAD 1 NOVEMBER, PUBLICERAD 18 OKTOBER 2023.

 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Fotbolls-VM i Spanien 2030

Spanien kommer att tillsammans med Portugal och Marocko samt Argentina, Uruguay och Paraguay vara värd för fotbolls-VM sommaren 2030. Matcherna ska fördelas mellan länderna. Sommarens skandal kring det spanska damlandslaget, som slutade med att den spanske fotbollsordföranden Luis Rubiales (som hade en tung post inom FIFA) tvingades bort efter anklagelser om sexuella trakaserier påverkade alltså inte Spaniens chanser att vara med och arrangera fotbolls-VM. För att ena världen och uppmärksamma att det var hundra år sedan fotbolls-VM spelades första gången har FIFA bestämt att de inledande matcherna ska spelas i Sydamerika; i Argentina, Paraguay och Uraguay medan slutspelen förläggs till Europa. Avspark för invigningsmachen sker i Montevideo för att uppmärksamma att det var där för 100 år sedan den första fotbolls-VM-matchen spelades. Matchfördelningen är inte klar mellan Spanien, Portugal och Marocko. Men troligen spelas finalen i Madrid på den då ombygda fotbollsarenan Bernabéu, samma fotbollsstadium där finalen spelades 1982 när Spanien senast var värdnation för fotbolls-VM. Loggan på bilden från FIFAS pressarkiv.

Bild: FIFA

PUBLICERAT 13 OKTOBER 2023

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

HISTORIA/POLITIK

Fascistledarens grav har flyttats

Det stora monumentet vid Valle de Cuelgamuros, som tidigare kallades för Valle de los Caidos. Foto: Spanienportalen

Spanien fortsätter att göra upp med sitt mörka förflutna. Måndagen den 24 april 2023 förflyttades det spanska fascistpartiets grundare José Antonio Primo de Rivera. Förflyttningen som genomfördes på order av vänsterregeringen är ytterligare en kontroversiell uppgörelse med minnen från Francoregimen enligt den nya Lagen om det demokratiska minnet som förbjuder alla former av hyllningar av Francoregimen. Gravöppningen och transporten av Primo de Riveras kvarlevor till en familjegrav vid gravplatsen San Isidro inne i Madrid har mött skarpa protester från spanska extremhögergrupper. Men efter att gravplatsen inte längre räknas som en katolsk viloplats hade Primo de Riveras anhöriga frivilligt gått med på att att flytta graven. I samband med att Valle de los Caídos upphörde att vara katolsk har monumentet också bytt namn till Valle de Cuelgamuros. Förflyttningen av graven genomfördes den 24 april vilket är exakt på dagen 120 år efter José Antonio Primo de Riveras födelse. Hans far var den gamla diktatorn, general Miguel Primo de Rivera som tog makten i Spanien genom en statskupp 1923. Sonen José Antonio Primo de Rivera grundade det spanska fascistpartiet La Falange vars medlemmar stod bakom och stödde general Franco under inbördeskriget. José Antonio Primo de Rivera avrättades av republikanerna vid inledningen av kriget i november 1936.

Histporiskt porträtt på José Antonio Primo de Rivera.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

EKONOMI:

Turistsektorn är starkt tillbaka

Turisterna har nu återvänt till Spanien efter  coronapandemin. Under 2022 svarade turistsektorn för inkomster värda cirka 160 miljarder euro, vilket motsvarar över tolv procent av landets bruttonationalprodukt. Totalt registrerades 71,6 miljoner utländska besökare, dubbelt så många som under Coronaåret 2021. De flesta besökare kommer för semester med sol och bad men nu växer också kulturturismen och mötesturismen. Trots lågkonjunktur och krigstider är alltså den spanska turistsektorn stark i jämförelse på den internationella arenan. Många européer föredrar att lägga semestern på ett säkert och närliggande europeiskt resmål som de vet håller hög kvalitet. Klassiska spanska semestermål som Kanarieöarna och Barcelona är fortfarande attraktiva, men allt fler konferensbesökare upptäcker nu också städer som Madrid som för femte året i rad utsågs till Europas bästa konferensstad av den internationella turistorganisationen World Travel Award.

Bilder från Madrid och Gran Canaria. Foto: Spanienportalen

 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

SAMHÄLLE:

Spanien gör upp med Francotiden

Flera personer riskerar dryga böter efter att ha högtidlighållit minnet av general Franco med anledning av av hans dödsdag 20 november 2022. På bilden här intill hyllas Franco av sina trupper efter segern i inbördeskriget. Hyllningar av general Franco och Francoregimen har varit förbjudet sedan 2007, då den dåvarande Socialistregeringen med premiärminister Zapatero i spetsen drev igenom Lagen om det historiska minnet. Statyrer har tagits bort, gatunamn har ändrats och till slut kunde även general Francos kista flyttas från Valle de los Caidos. Men vissa hyllningar har varit svårt att komma åt med den lagstiftning som fanns. I oktober 2022 infördes därför en skärpning av lagen som då även bytte namn till Lagen om det demokratiska minnet. I den nya lagtexten förbjuds alla former av hyllningar av Francoregimen. Under hösten har flera myndighetsingripanden kunnat genomföras med stöd av den nya lagen. Under högtidlighållandet av Francos dödsdag i slutet av november 2022 i Madrid greps dessutom för första gången flera falangister som samlats i centrala Madrid för att genomföra en manifestation, precis som falangister gjort varje år  sedan Franco dog. De gripna de riskerar nu dryga bötesstraff. Lagstiftninen har tidigare under hösten även gjort det möjligt att flytta fler av Francoregimens krigsförbrytare från de kyrkor där de vilat. Bland annat har den ökände brigadgeneralen Gonzalo Queipo de Llano plockats bort från sitt pampiga grav i basilikan La Macarena i Sevilla. Likaså har det spanska fascistpartiet Falangens grundare Antonio Primo de Riveras kista nu också fyttats från Valle de los Caidos, De fallnas dal, som nu omformas till en minnesplats för alla. Lagen om det historiska minnet drevs igenom av Pedro Sánchez vänsterregering i höstas med stöd av det katalanska vänsterrepublikanska ERC och det baskiska nationalistpartiet PNV under skarpa protester från högern.

Historisk bild från Francoregimens presstjänst, utan copyright

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR:

Nytt museum om Spanska inbördeskriget

Det är först under senare år som det spanska inbördeskriget kan diskuteras i Spanien. Men fortfarande väcker kriget starka reaktioner och är svårt att hantera. Därför är det ett unikt initiativ när det under hösten 2022 öppnades ett museum i Kanada som enbart ägnar sig åt att presentera historiska fakta och forskning om kriget. Museet är digitalt och ligger öppet och gratis på nätet. Bland sponsorerna finns spanska kulturministeriet. Klicka på bilden så kommer du till museet som är det första i sitt slag, här är också länken till museet: https://www.vscw.ca/

Foto: Länk till museum.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KATALONIEN:

Motsättningar mellan separatisterna

Spaniens regeringschef tar emot katalanernas politiske ledare. Foto: Pressbild från Moncloa/Spaniens regering.

Koalitionen mellan de två största katalanska partierna, vänsterrepublikanska ERC och borgerliga separatistpartiet Junts pel Cat sprack i början av oktober 2022 efter en lång period av osänja. TAck vare stöd från den katalanska avdelningen av Socialistpariet fortsätter ERC att regera i minoritet.  I vanliga fall brukar firandet av den katalanska nationaldagen, La Diada den 11 september, kännetecknas av gemensam uppslutning av alla katalanska separatister, men detta år var sprickan mellan partierna öppen och manifestationerna blev inte så stora som arrangörerna hoppats. Efter det senaste regionalvalet är det Pere Aragonès som kommer från ERC som är regionalpresident. Junts pel Cat som backade i valet fick nöja sig med mindre viktiga poster i regionalregeringen. Det var förstås ett stort bakslag för Junts pel Cat att de förlorade sin ledande position i det senaste valet. Men många väljare har tröttnat på den  stenhårda separatistiska linje Junts pel Cat förespråkar och på den före detta regionpresidenten Carles Puigdemont som trots att han befinner sig i landsflykt dirigerar partiet. ERC:s partiledare Oriol Junqueras vägrade fly och har däfför suttit i fängelse under flera år, nu har han ämbetsförbud och därför är det hans andraman Pere Aragonès som är katalansk regionalpresident. Förutom de djupa ideologiska höger-vänster-skillnaderna som finns mellan partierna är Junts pel Cat kritiska till att ERC har en dialog med centralregeringen i Madrid. På bilden här ovan, som är en officiell pressbild, möter den katalanska ledaren Pere Aragonés den spanska regeringschefen Pedro Sánchez på trappan till regeringspalatser Moncloa i Madrid. Sánchez saknar egen majoritet i kongressen i Madrid och är därför beroende av stöd av ERC. Kataloniens framtida status och förhållande till centralregeringen i Madrid har varit en ständigt pågående nyhet under många år och en lösning ser ut att vara avlägsen.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

SAMHÄLLE:

Hetare och torrare klimat

Aldrig tidigare sedan väderstatistik började samlas in 1943 har sommrarna varit så heta i Spanien som de senaste året, visar väderstatistik från den spanska meterologiska myndigheten Aemet. Flera rekordtemeraturer har uppmätt och antalet skogsbränder är rekordmånga på grund av torkan. Under senare år har Spanien allt mer drabbats av rekordhetta under somrarna och skyfall och översvämningar under vintrarna. Vädret blir allt mer extremt på grund av klimatförändringarna. Hettan och torkan är orsaken till att skogsbränderna uppkommer och elden får en sådan snabb spridning. Eftersom stora delar av det spanska inlandet är avfolkade upptäcks många skogsbränderna inte i tid för att förhindra en större spridning. Förr när det fanns människor överallt på landsbygden hölls också växligheten efter av betande getter och får. Bristen på vatten har gjort att på stora områden där det tidigare fanns grönska och betande djur nu endast växer sly och torrt buskage vilket gör att skogsbränder får ett snabbt förlopp.

Skogsbrand i Spanien. Foto: Spanienportalen

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

LITTERATUR

Madrid firade sin bokmässa igen

Madrids stora bokmässa Feria del Libro arrangerades för 82:a gången i år. Totalt deltog 423 utställare vid mässan. Spanienportalens redaktör imponerades av utbudet under sitt besök på mässan i början av juni. På utställningsområdet i Retiroparken i centrala Madrid hade nästan fyrahundra bokstånd slagits upp som alla var fyllda med böcker. Barnlitteraturen väckte som alltid ett stort intresse, på bilden ovan presenterade bokförläggare Arianna Squilloni utbudet hos det pigga barnboksförlaget Editorial Abuenpaso.

Bild från Litteraturfestivalen i Madrid. Foto: Spanienportalen

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

BAKTRUND INRIKESPOLITIK:

Partido Populars lyfts av ledarbyte

Sedan galiciern Alberto Núñez Feijóo​ tog över som partiledare för kristdemokratiska Partido Popular den 2 april 2022 har partiets stöd lyfts i opinionsmätningarna. I stället för att alltid söka konflikt som sin företrädare gjorde är Feijóo mer öppen för konstruktiv politik vilket gillas av väljarna.​  Feijóo​ tillhör partiets kristdemokratiska mittenfalang där också den tidigare partiledaren och regeringschefen Mariano Rajoy kan placeras. Feijóo har länge varit en av partiets mest populära profiler och har ett stort förtroende bland väljare. Politiskt står han för en mer nedtonad och konstruktiv opposition än föregångaren Pablo Casado som hela tiden sökte konfrontation för att försöka vinna tillbaka väljarna som som sökt sig till Vox. Feijóos väg där till och med kompromisser med Socialistpartiet kan övervägas attraherar mittenväljarna och PP är nu åter en utmaning för PSOE. Efter en rad felbedömningar som gjordes under Casados tid föll Partido Populars väljarstöd, med undantag för i Madrid där partiets regionalpresident Isabel Díaz Ayuso lyfte partiet tack vare sin popularitet. Men i stället för att försöka locka tillbaka väljarna genom att lyfta fram Díaz Ayuso försökte partiledaren Pablo Casado tillsammans med partiets generalsekreterare García Egea, som ingick i hans team, få bort Isabel Díaz Ayuso. Hon sågs som ett hot av Casado. När partiledningens smutskastingskampanj mot Ayuso, som bland annat innebar spioneri och en privat brottsutredning, blev känd vände dock partiets gräsrötter sin ilska mot Pablo Casado och hans generalsekreterare. Missnöjet blev till slut så starkt att generalsekreterren Teodoro García Egea tvingades avgå. Strax därefter meddelades också att Pablio Casado fick gå. Det dröjde sedan inte länge innan PP:s starka man i Galicien, Alberto Núñez Feijóo​ utsågs som efterträdare.

 Foto: Partido Popular

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Coronapandemin är slut

Tisdagen den 4 juli 2023 avslutades officiellt nödläget som gällt i Spanien på grund av Covid-19 och coronapandemin.  Därmed upphävdes de sista restriktionerna som var obligatoriskt munskydd vid besök till hälsovård och apotek.

 

BAKGRUNDSARTIKLAR OM CORONAPANDEMIN:

Spanien och munskydden

Kravet på att bära munskydd i kollektivtrafik avskaffades den 8 februari 2023 men då hade redan många resenärer stuntat i reglerna som hängt kvar sedan våren 2020. Ända sedan våren 2022 har man inte behövt ha munskydd inomhus. Men i tunnelbanan och på stadsbussar fanns kravet att bära munskydd kvar till början av 2023, trots att det enligt de flesta experter är helt meningslöst. Speciellt eftersom skydden har åkt på och av hela tiden och att man tagit i dem med orena händer. Kraven på munskydd fanns sedan kvar för vårdinrättningar ända till sommaren 2023.

Bild på torg i Tarragona i skönt soligt väder. Foto: Spanienportalen

 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Vaccionationer stoppade Covid

Nationellt nödläge infördes i Spanien i oktober 2020 för att bromsa spridningen av Coronaviruset. Nödläget gällde sedan ända fram till den 9 maj 2021. Den spanska grundlagen kräver att nödläge godkänns av en majoritet i parlamentet då det begränsar många friheter. Den som var viktigast var att nödläget möjliggjorde införande av utegångsförbud under natten vilket enligt studier hade störst effekt på smittan och var samtidigt enkelt för poisen att kontrollera. Människor umgås annorlunda under natten. Däremot är det inte säkert att reseförbundet mellan regioner och kommmuner gav någon effekt. Det som verligen sprider smitta är täta sociala kontakter utanför den närmaste kretse

Efter sommaren 2020 accelererade smittan dramatiskt. Trots det gjorde motståndet från näringslivet och önskan om bättre ekonomi till att regeringen dröjde ända till den 29 oktober med att införa det nödläge som krävs för att kunna införa tvångsåtgärder. Då genomfördes en omröstningen i parlamentet som ledde till skärpta restriktionern För att slippa samla parlamentet varje vecka gäller nu nödläget ända fram till den 9 maj 2021, men troligen kommer det att hävas tidigare om situationen förändras. Nödläget innebär att polisen kan gripa in och tvinga alla att följa de regionala bestämmelser som gäller. Överträdelse bestraffas med böter. I varje region får det regionala styret besluta vilka ytterligare restriktioner som gäller

Precis som i övriga världen finns det också vaccionationsskeptiska grupper i Spanien. Analyser från flera europeiska säkerhetstjänster visar att det sprids falska uppgifter på sociala medier som ska få människor att bli rädda för att vaccinera sig vilket leder till att pandemin inte upphör. Att riskerna är betydligt större för dem som inte vaccinerar sig än de som vaccineras är inget som nämns. Bakom kampanjerna ligger utländska intressen som vill se ett försvagat och splittrat Västeuropa. Att tvinga människor att vaccinera sig går lika lite i Spanien som i Sverige.

Foton: Pressbild från Moncloa

———————————————————————————————————————

Täta sociala kontakter spred smittan

Vid inledningen av Coronapandemin gjordes många jämförelser med Spanska sjukan som liksom den nya Coronainfuensan orsakades av ett virus som hoppat från djur till människa. Spanska sjukan uppkom dock inte i Spanien, de första smittfallen skedde i USA. Men eftersom Spanien var neutralt under första världeskriget och därmed saknade censur kunde den spanska pressen rapportera om farsoten. Utomlands började smittan därför snart kallas Spanska sjukan. För hundra år sedan saknades mediciner och människorna var utmattade efter kriget vilket gjorde att det blev extremt många som dog i Spanska sjukan. Denna gång finns det nu ett vaccin som kan stoppa smittan.

I Spanien umgås man mycket över generationsgränserna och många lever i traditionella storfamiljer. Detta är en anledning till att spridningen till riskgrupperna skedde så snabbt när SPanien drabbades av Coronapandemin under våren 2020. Ingen insåg allvaret förrän det var för sent. När myndigheterna reagerade och skäpte restriktionerna hade smittspridningen redan accelererat. Smittan kom tidigt till Spanien från resenärer som besökt norra Italien och Kina och USA. De fåtaliga spanjorer som kom direkt från Kina undersöktes av läkare vid ankomsten till Spanien och de som var sjuka sattes i karantän och kunde inte sprida smittan vidare. Men däremot genomfördes ingen smittkontroll spanjorer och turister som kom till Spanien från Italien eller USA. Inte heller kontrollerades spanjorer som kom hem från Italien när hårda restriktioner infördes där. Hundratals spanska ungdomar som studerat i Italien och fått sina universitet där stängda kunde därför åka direkt hem till sina familjer i Spanien utan kontroll. Huvudsakligen kom dessa från storstäder som Madrid och Barcelona.

Flera stora internationella fotbollsmatcher som spelades har också i efterhand visat sig fungerat som enorma smittspridare när fansen återvände hem. I efterhand visar också analyser att viruset lämnat Kina tidigare än man trott och att det fanns en stor okänd spridning i såväl USA som Storbrittannien innan krisen accelererade.

Eftersom ungdomar som smittats oftast inte får några allvarliga symptom spred spanska ungdomar som varit utomlands smittan vidare till familjen och äldre släktingar i Spanien.

I Baskien och i storstäderna Madrid och Barcelona började tidigt många äldre bli allvarlig sjuka. Men det skulle dröja ytterligare några dagar innan myndigheterna reagerade och då med att stänga alla skolor.  Att stänga lågstadieskolor och förskolor i ett tidigt skede innebar dock ingen förändring för smittspridningen. Tvärt om kan det har gjort att smittan accelererade ytterligare. Eftersom allmänheten ännu inte insåg allvaret fick många far- och morförädrar ta över ansvaret som barnvakt när skolorna stängde. En hel del familjer passade också på att åka till fritidshuset vid Medelhavet när skolorna ändå var stängda. Barerna och restaurangerna fylldes som vanligt. Ingen insåg allvaret.

Inte heller myndigheterna eller politikerna insåg allvaret. När regeringen slutligen reagerade var smittkurva redan brant accelererande. Stora delar av Spaniens politiska etablisemang var då också själva smittade. Så sent som den 8 mars, på kvinnodagen, genomfördes stora manifestationer runt om i landet. I samband med detta smittades vice premiärministern Carmen Calvo och jämstäldhetsminister Irene Montero och flera andra tongivande socialistpolitiker och vänsterpolitiker, bland dem premiärminister Pedro Sánchez hustru. Ungefär samtidigt speds smittan till partimedlemmar från det högerpopulistiska Vox av partisekretararen Javier Ortega Smith som var sjuk i Covid-19 men som ändå deltog i partets stora kongressmöte där han flitigt skakade hand med partikollegor samtidigt som han däremellan hostade i handen.  Även konservativa Partido Populars inte krets drabades av viruset vid denna tid, som Isabel Díaz Ayusu som är regionalpresident i Madridregionen och den  tidigare partisekreteraren María Dolores Cospedal tillhör de smittade.

När myndigheterna och den spanska regeringen slutligen insåg allvaret infördes dramatiska och hårda åtgärder för att stoppa spridningen. Läget förvärras av alla nedskärningar och privatiseringar av vården som gjorts under senare år. Liksom i de flesta länder har dessutom lagerhållningen dragits ner samtidigt som underbemanningen är stor. Att det var Partido Popular som genomförde nedskärningarna i den offentliga sektorn på riksnivå och i regionerna där de styrde sjukvården som till exempel i Madridregionen ser inte partiet i dag som en anledning till att vara självkritiska. Nu befinner sig Partido Popular i opposition och lägger därför stor kraft på att kritisera den sittande regeringen. Mycket kunde förstås ha gjorts annorlunda. Åtgärderna dröjde allt för länge. Sjukvården borde ha rustas upp tidigare för att klara det dramatiskt ökade behovet av intensivvårdsplater och smittskyddsutrustning. Men samtidigt hade Spanien oturen att drabbas tidigt av massiv smittspridning och de sociala strukturerna med täta kontakter mellan familjerna gjorde att viruset snabbt spreds till riskgrup

_________________________________________________________________

För spanska regeringens information om läget klicka rutan nedan

 

_________________________________________________________________

FAKTA CORONA

Det nya coronaviruset som har namnet SARS-CoV-2 orsakar influensan Covid-19 som kan ge dödliga komplikationer för framför allt äldre och kronisakt sjuka. Viruset är nytt för människan och därför saknas imunitet. Medelåldern för alla som avlidit i spanien är över 80 år, de flesta har sedan tidigare har en försvagad motståndskraft på grund av någon sjukdom. Speciellt allvarligt drabbas de som har nedsatt lungkapacitet, lider av någon hjärt-kärlsjukdom. Äldre män som är överviktiga drabbas hårt. Men det finns också en risk för yngre personer som är friska att bli mycket allvarligt sjuka, har det visat sig. Storstäderna med mycket luftföroreningar och tätt mellan människor har också visat sig vara smittspridare.

Tillhör du någon riskgrupp som får allvarliga symptom av den nya influensan, isolera dig. Tillhör du dem som tror att du inte blir sjuk gör ändå allt du kan för att inte sprida smittan vidare. Begränsa de sociala kontakterna. Håll distans. Tvätta händerna och undvik att röra ansiktet. Inse att även om du själv inte tillhör en riskgrupp och saknar symptom så kan du vara bärare av virus och därmed smitta andra. Därför ska alla utgå från att de kan föra smittan vidare.

 _________________________________________________________________