POLITIK:

Nyval i sommar efter högerskräll

Premiärminister Pedro Sánchez utlyser nyval. Foto Moncloa/TVE

Konservativa Partido Popular gick starkt framåt i regional- och kommunalvalen den 28 maj. Socialistpartiet PSOE backar och ännu sämre gick det för vänsterpartierna. Det svaga resultatet för regeringspartierna fick regeringschefen Pedro Sánchez att kalla till nyval redan i sommar. Valet sker söndagen den 23 juli. Under sin nya partiledare Alberto Núñez Feijóo har Partido Popular gått mer åt mitten vilket vunnit tillbaka förtroendet hos många väljare. Samtidigt har splittringen inom vänstern och samarbetet med radikala nationalistpartier försvagat förtroendet för regeringspartierna. Om trenden håller i sig och inget sker som skakar om blir det garanterat regeringsskifte vid nästa parlamentsval. Denna insikt fick premiärminister Pedro Sánchez att bara några timmar efter att valresultatet blev känt gå ut och meddela att nästa parlamentsval ska hållas den 23 juli. I Spanien är det den sittande regeringschefen som bestämmer när riksval ska hållas, bara det sker på en söndag och utlyses med minst 54 dagars varsel. Som längst hade Sanchéz under denna mandatperiod kunnat sitta kvar till december. Parlamentet upplöses nu och valet tidigareläggs fem månader. Att valet kommer att genomföras mitt i sommaren när många åkt på semester kan gynna PSOE om partiet lyckas engagera sina kärnväljare. Men det kan också leda till att ovanligt många poströstar i förväg vilket brukar gynna Partido Popular. Sammanlagt fick Partido Popular 31,5 procent att rösterna medan PSOE fick 28,2 procent. För vänsterpartierna var resultatet i flera regioner så svagt att de hamnade under spärren och forlorade alla sina mandat, vilket gav de andra partierna större utdelning för sina röster. Extremhögerpartiet Vox gick svagt framåt och gynnades  i de regioner och kommuner där vänsterpartiet hamnade under spärren. Den som hoppats att det skulle bli lite lugnare inom politiken den närmaste tiden är den stora förloraren. Efter en ovanligt smutsig valrörelsen under våren väntar nu en försommar med poltisk konfrontation.

Klicka på bilden ovan så visas tv-sändningen från TVE när Pedro Snanchez utlyser nyval

 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

EKONOMI:

Spanien har bromsat inflationen

Inflationen i Spanien har tryckts tillbaka och beräknas inflationen hamna på endast 4 procent under 2023, enligt EU-kommisionens rapport som presenterades den 15 maj. Tillväxten spås enligt EU:s beräkningar landa på 1,9.  En rad radikala ekonomiska åtgärder, i kombination med lågt beroende av rysk gas är förklaringen till den lyckade inflationsbekämpningen. Bland de mest uppmärksammade reformerna som påverkat ekonomin finns  en tillfällig vinstskatt på banker och energibolag, som drevs igenom av vänsterregeringen i slutet av förra året med stöd av de regionala partierna. Dessutom har skatten på energi sänkts och gaspriset fryst vilket hållit nere prisökningarna. Ett tillfälligt stopp på hyreshöjningar har införts vilket gynnat dem som inte äger sina egna bostäder. Även biljettpriserna på kollektivtrafiken har blivit billigare, i vissa fall har till och med gratis resor införts. Det är främst kostnaderna för vardagens nödvändiga köp av färskvaror som ökat i pris. Momsen för en serie basvaror sänktes dock vid årsskiftet för att inte de fattigaste familjerna inte ska ha råd med mat. Regeringen har även haft flera möten med livsmedelshandelns största företag, vilket kan ha påverkat dem att hålla nere matpriserna. De flesta kostsamma och radikala reformerna har mött motstånd av högeroppositionen men kunnat drivas igenom med stöd av baskiska och katalanska regionalistpartier som i utbyte kunnat räkna hem politiska eftergifter. Debatten kring denna politik har varit hård och är långt ifrån över.

 Bild på tapas i en bar i Baskien och limefrukter på en marknad i Barcelona. Foto: Spanienportalen.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

POPULÄRKULTUR:

Det var som sjutton för Spanien

Med en flamencoinspirerad låt ställde Spanien upp i finalen vid Eurovision Song Contest i Liverpool lördag den 13 maj. Resultatet kunde ha blivit bättre. Spanien slutade på sjuttonde plats.  I Spanien får melodifestivalen betydligt mindre uppmärksamhet än i Sverige, men den arrangeras av spanska TVE och sänds direkt över hela landet. Sångerskan I den spanska tävlingen fick Blanca Paloma flest röster av både jurun och tv-tittarna. Bland övriga europeer var förståelsen för den flamencoinspirerade sången betydligt mindre. Eurovision Song Contest hölls  i Liverpool Arena den 13 maj. För att se den spanskalåten klicka på bilden som är från TVE eller denna länk.

Foto: Bildlänk till TVE:s sändning.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

HISTORIA/POLITIK

Fascistledarens grav har flyttats

Det stora monumentet vid Valle de Cuelgamuros, som tidigare kallades för Valle de los Caidos. Foto: Spanienportalen

Spanien fortsätter att göra upp med sitt mörka förflutna. Måndagen den 24 april 2023 förflyttades det spanska fascistpartiets grundare José Antonio Primo de Rivera. Förflyttningen som genomfördes på order av vänsterregeringen är ytterligare en kontroversiell uppgörelse med minnen från Francoregimen enligt den nya Lagen om det demokratiska minnet som förbjuder alla former av hyllningar av Francoregimen. Gravöppningen och transporten av Primo de Riveras kvarlevor till en familjegrav vid gravplatsen San Isidro inne i Madrid har mött skarpa protester från spanska extremhögergrupper. Men efter att gravplatsen inte längre räknas som en katolsk viloplats hade Primo de Riveras anhöriga frivilligt gått med på att att flytta graven. I samband med att Valle de los Caídos upphörde att vara katolsk har monumentet också bytt namn till Valle de Cuelgamuros. Förflyttningen av graven genomfördes den 24 april vilket är exakt på dagen 120 år efter José Antonio Primo de Riveras födelse. Hans far var den gamla diktatorn, general Miguel Primo de Rivera som tog makten i Spanien genom en statskupp 1923. Sonen José Antonio Primo de Rivera grundade det spanska fascistpartiet La Falange vars medlemmar stod bakom och stödde general Franco under inbördeskriget. José Antonio Primo de Rivera avrättades av republikanerna vid inledningen av kriget i november 1936.

Histporiskt porträtt på José Antonio Primo de Rivera.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

EKONOMI:

Turistsektorn är starkt tillbaka

Turisterna har nu återvänt till Spanien efter  coronapandemin. Under 2022 svarade turistsektorn för inkomster värda cirka 160 miljarder euro, vilket motsvarar över tolv procent av landets bruttonationalprodukt. Totalt registrerades 71,6 miljoner utländska besökare, dubbelt så många som under Coronaåret 2021. De flesta besökare kommer för semester med sol och bad men nu växer också kulturturismen och mötesturismen. Trots lågkonjunktur och krigstider är alltså den spanska turistsektorn stark i jämförelse på den internationella arenan. Många européer föredrar att lägga semestern på ett säkert och närliggande europeiskt resmål som de vet håller hög kvalitet. Klassiska spanska semestermål som Kanarieöarna och Barcelona är fortfarande attraktiva, men allt fler konferensbesökare upptäcker nu också städer som Madrid som för femte året i rad utsågs till Europas bästa konferensstad av den internationella turistorganisationen World Travel Award.

Bilder från Madrid och Gran Canaria. Foto: Spanienportalen

 

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

INRIKESPOLITIK:

Polariserad politik under valår

Nu höjs temperaturen inom politiken inför de viktiga regionalvalen den 28 maj. I slutet av året väntar dessutom parlamentsvalet där möjligheterna är stora att det blir regeringsskifte. Konfrontationen och polariseringen mellan högern och vänstern blir allt hårdare när valen närmar sig. Oppositionenledaren Alberto Núñez Feijóo studerar Sveriges regeringsskifte. I Spanien är det regeringschefen som utlyser parlamentsval när han eller hon anser det lämpligt, bara det sker innan mandatperioden är slut. Det betyder att Pedro Sánchez har möjlighet att sitta kvar ända fram till december 2023 då mandatperioden avslutas, på bilden här intill är han ute på valmöte. Uppladdningen inför valet har redan startat med en växande konfrontation mellan högern och vänstern. De två försök att tvinga Pedro Sánchez att avgå genom misstroendevotum som gjorts av högerextrema Vox har dock misslyckats. Partido Popular vill avvakta till det ordinarie valet för att inte gynna Vox genom att ge dem mer uppmärksamhet och har därför lagt ner sina röster vid de två misstroendeomröstningar som skett. Vid den senaste omröstningen i slutet av mars valde PP:s partiledare Feijóo till och med att i stället för att följa debatten i kammaren besöka Svenska ambassaden i Madrid där han var inbjuden till ett lunchmöte med de nordiska ländernas ambassadörer. I pressen skrev man att Feijóo valde att "hacerce el sueco" (göra sig svensk) som är ett gammalt spanskt talesätt som betyder att man gör sig dummare än man är. Med speciellt intresse följer Partido Popular Sverige och det senaste regeringsskiftet, där Vox systerparti Sverigedemokraterna spelade den nyckelroll vid regeringsbildningen som Vox förväntas få efter valet i Spanien. Efter Sveriges regeringsskifte har den svenska regeringens en bättre relation med oppositionens Partido Popular än med Socialistpartiet PSOE som är socialdemokrater. Årets val kommer också att leda till att liberala Ciudadanos kommer att försvinna. Polariseringen mellan vänstern skärps återigen. Kristdemokratiska borgerliga Partido Popular blir beroende av extremhögerpartiet Vox, medan socialdemokratiska PSOE blir beroende av vänsterpartierna. Troligen blir det parlamentsval val i slutet av november eller i början av december. Men eftersom Spanien har separata valdagar kallas först spanjorerna till kommunalval den 28 maj.  Då är det samtidigt  val till de regionala parlamenten i 13 av landets 17 regioner (de historiska landskapen Katalonien, Baskien, Galicien och Andalusien har egna separata valdagar).

Högst upp Pedro Sanchez vid valmöte, längrer ner Alberto Feijóo vid valmöte  Foto: pressbilder från PSOE och PP

 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 GASTRONOMI:

Stjärnregn över spanska krogar

Spanien befäster sin ställning som gastronomisk stormakt i 2023 års upplaga av den prestigefyllda restaurangguiden Michelin. Med två nya krogar som tilldelades tre stjärnor är det nu tretton restauranger i Spanien som har tre stjärnor i Guía Michelin España & Portugal 2023. Sammanlagt finns det 257 restauranger i Spanien som har fått minst en stjärna i matbibeln. Efter Coronapandemins svårigheter har därmed krognäringen definitivt kommit tillbaka, vilket bevisas av att antalet krogar som försvunnit från listan eller tappat en stjärna är mycket litet. En av dem som behöll sina tre stjärnor är legandariska Arzak i San Sebastian, därifrån bilden här ovanför togs av Spanienportalens redaktör i samband med en intervju för något år sedan. Elena Arzak som står till vänster på bilden brukar kallas för världens bästa kvinnliga kock, hon har tagit över huvudansvaret för restaurangen efter sin far Juan Mari Arzak till höger på bilden. Övriga restauanger med tre stjärnor är Lasarte (Barcelona); Martín Berasategui (Lasarte-Oria, Gipuzkoa); El Celler de Can Roca (Girona); ABaC (Barcelona); Cenador de Amós (Villaverde de Pontones, Cantabria); Akelarre (San Sebastián, Gipuzkoa); Aponiente (El Puerto de Santa María, Cádiz); Quique Dacosta (Denia, Alicante); DiverXO (Madrid), Azurmendi (Larrabetzu, Bizkaia), Cocina Hermanos Torres (Barcelona) och Atrio (Cáceres).  41 restauranger har två sjärnor, 235 har en stärna och dessutom fick 281 utmärkelsen Big Gourmand, vilket visar på hög nivå på köket.

Bild från restaurang Arzaks kök. Foto: Spanienportalen

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 

CORONAPANDEMIN:

Spanien och munskydden

Kravet på att bära munskydd i kollektivtrafik avskaffades av regeringen den 8 februari. Den senaste tiden har allt fler resenärer stuntat i reglerna som hängt kvar sedan våren 2020 så att beslutet skulle komma var väntat. Men efter nästan tre år finns det också en hel del som blivit maniskt fixerade vid att bära sina munskydd och har dem till och med på sig när de är ute och promenerar som på bilden här intill. Tack vare hög vaccinationstäckning och den mildare mutationen omikron blir numera endast ett litet fåtal individer så allvarligt sjuka av enbart Covid i Spanien att de måste få sjukhusvård. Covid kan inte länge betraktas som samhällsfarlig. Mn ändå har munskydden hängt kvar när alla andra restriktioner har försvunnit. Ända sedan i somras, den 2 juni 2022, har till exempel resenärer från EU sluppit att visa upp ett giltigt Covidbevis vid gränsen och sedan våren 2022 har man inte behövt ha munskydd inomhus. Men i tunnelbanan och på stadsbussar har man alltså behövt bära munskydd, trots att det enligt de flesta experter är helt meningslöst. Speciellt eftersom skydden har åkt på och av hela tiden och att man tagit i dem med orena händer. Kraven på munskydd kommer dock fortfarande att finnas för den som besöker vårdinrättningar då munskydd anses skydda mot spridning av såväl covid som vanlig influensa och andra sjukdomar. Man kommer också att kunna fortsätta att se personer med munskydd. För bakgrundsartiklar om Coronapandemin gå längst ner på denna sida.

Bild på torg i Tarragona i skönt soligt väder. Foto: Spanienportalen

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

SAMHÄLLE:

Spanien gör upp med Francotiden

Flera personer riskerar dryga böter efter att ha högtidlighållit minnet av general Franco med anledning av av hans dödsdag 20 november 2022. På bilden här intill hyllas Franco av sina trupper efter segern i inbördeskriget. Hyllningar av general Franco och Francoregimen har varit förbjudet sedan 2007, då den dåvarande Socialistregeringen med premiärminister Zapatero i spetsen drev igenom Lagen om det historiska minnet. Statyrer har tagits bort, gatunamn har ändrats och till slut kunde även general Francos kista flyttas från Valle de los Caidos. Men vissa hyllningar har varit svårt att komma åt med den lagstiftning som fanns. I oktober 2022 infördes därför en skärpning av lagen som då även bytte namn till Lagen om det demokratiska minnet. I den nya lagtexten förbjuds alla former av hyllningar av Francoregimen. Under hösten har flera myndighetsingripanden kunnat genomföras med stöd av den nya lagen. Under högtidlighållandet av Francos dödsdag i slutet av november 2022 i Madrid greps dessutom för första gången flera falangister som samlats i centrala Madrid för att genomföra en manifestation, precis som falangister gjort varje år  sedan Franco dog. De gripna de riskerar nu dryga bötesstraff. Lagstiftninen har tidigare under hösten även gjort det möjligt att flytta fler av Francoregimens krigsförbrytare från de kyrkor där de vilat. Bland annat har den ökände brigadgeneralen Gonzalo Queipo de Llano plockats bort från sitt pampiga grav i basilikan La Macarena i Sevilla. Likaså har det spanska fascistpartiet Falangens grundare Antonio Primo de Riveras kista nu också fyttats från Valle de los Caidos, De fallnas dal, som nu omformas till en minnesplats för alla. Lagen om det historiska minnet drevs igenom av Pedro Sánchez vänsterregering i höstas med stöd av det katalanska vänsterrepublikanska ERC och det baskiska nationalistpartiet PNV under skarpa protester från högern.

Historisk bild från Francoregimens presstjänst, utan copyright

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR:

Nytt museum om Spanska inbördeskriget

Det är först under senare år som det spanska inbördeskriget kan diskuteras i Spanien. Men fortfarande väcker kriget starka reaktioner och är svårt att hantera. Därför är det ett unikt initiativ när det under hösten 2022 öppnades ett museum i Kanada som enbart ägnar sig åt att presentera historiska fakta och forskning om kriget. Museet är digitalt och ligger öppet och gratis på nätet. Bland sponsorerna finns spanska kulturministeriet. Klicka på bilden så kommer du till museet som är det första i sitt slag, här är också länken till museet: https://www.vscw.ca/

Foto: Länk till museum.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KATALONIEN:

Motsättningar mellan separatisterna

Spaniens regeringschef tar emot katalanernas politiske ledare. Foto: Pressbild från Moncloa.

Koalitionen mellan de två största katalanska partierna, vänsterrepublikanska ERC och borgerliga separatistpartiet Junts pel Cat sprack i början av oktober 2022 efter en lång period av osänja. TAck vare stöd från den katalanska avdelningen av Socialistpariet fortsätter ERC att regera i minoritet.  I vanliga fall brukar firandet av den katalanska nationaldagen, La Diada den 11 september, kännetecknas av gemensam uppslutning av alla katalanska separatister, men detta år var sprickan mellan partierna öppen och manifestationerna blev inte så stora som arrangörerna hoppats. Efter det senaste regionalvalet är det Pere Aragonès som kommer från ERC som är regionalpresident. Junts pel Cat som backade i valet fick nöja sig med mindre viktiga poster i regionalregeringen. Det var förstås ett stort bakslag för Junts pel Cat att de förlorade sin ledande position i det senaste valet. Men många väljare har tröttnat på den  stenhårda separatistiska linje Junts pel Cat förespråkar och på den före detta regionpresidenten Carles Puigdemont som trots att han befinner sig i landsflykt dirigerar partiet. ERC:s partiledare Oriol Junqueras vägrade fly och har däfför suttit i fängelse under flera år, nu har han ämbetsförbud och därför är det hans andraman Pere Aragonès som är katalansk regionalpresident. Förutom de djupa ideologiska höger-vänster-skillnaderna som finns mellan partierna är Junts pel Cat kritiska till att ERC har en dialog med centralregeringen i Madrid. På bilden här ovan, som är en officiell pressbild, möter den katalanska ledaren Pere Aragonés den spanska regeringschefen Pedro Sánchez på trappan till regeringspalatser Moncloa i Madrid. Sánchez saknar egen majoritet i kongressen i Madrid och är därför beroende av stöd av ERC. Kataloniens framtida status och förhållande till centralregeringen i Madrid har varit en ständigt pågående nyhet under många år och en lösning ser ut att vara avlägsen.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

SAMHÄLLE:

Hetaste sommaren någonsin

Aldrig tidigare sedan väderstatistik började samlas in 1943 har sommaren varit så het i Spanien som i år, visar väderstatistik från den spanska meterologiska myndigheten Aemet. Flera rekordtemeraturer har uppmätt och antalet skogsbränder har varit rekordmånga på grund av torkan. Inget annat land i Europa har fått så stora arealer förstörda av bränder. Det extrema vädret har också resulterat i att hösten inletts med skyfall och stormar och ovänder med ishagel stora som tennisbollar. Nästan 300.000 hektar mark har brunnit i Spanien i sommar. Minst tre personer har omkommit och tusentals månniskor har tvingats fly från elden, stora värden har gått förlorade. Under senare år har Spanien allt mer drabbats av rekordhetta under somrarna och skyfall och översvämningar under vintrarna. Vädret blir allt mer extremt på grund av klimatförändringarna. Hettan och torkan är orsaken till att skogsbränderna uppkommer och elden får en sådan snabb spridning. Eftersom stora delar av det spanska inlandet är avfolkade upptäcks många skogsbränderna inte i tid för att förhindra en större spridning. Förr när det fanns människor överallt på landsbygden hölls också växligheten efter av betande getter och får. Bristen på vatten har gjort att på stora områden där det tidigare fanns grönska och betande djur nu endast växer sly och torrt buskage vilket gör att skogsbränder får ett snabbt förlopp. Under slutet har sommaren har åskskurar och ov'der dragit in över Spanien. Det värsta drabbade norra Katalonien i slutet av augusti då en halgelstorm med isbollar orsakade ett dödsfall och många skadade.

Skogsbrand i Spanien. Foto: Spanienportalen

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

INRIKESPOLITIK:

Partido Popular vann viktigt val

Konservativa Partido Popular (PP) vann egen majoritet i regionalvalet i Andalusien den 19 juni 2022. Resultatet ruskar om intikespolitiken. Drygt 43 procent av rösterna gav Partido Popular 58 mandat i det andalusiska regionalparlamentet, vilket innebär att den sittande regionalpresidenten Juanma Moreno (PP) slipper att vara beroende av stöd från annat parti. Vänstern backade, Socialistartiet PSOE fick bara lite drygt 24 procent av rösterna vilket gav 30 mandat vilket är sämsta resultatet någonsin för PSOE i ett andalusiskt regionalval. Men valets stora förlorare är det liberala partiet Ciudadanos som tappade alla sina tidigare 21 mandat, Ciudadanos tar därmed ännu ett steg bort från politiken. För bara några år sedan var Ciudadanos en stark kraft i mitten men den dåvarande partiledaren valde då att liera sig med högerextrema Vox och därmed inleddes liberalernas fall. Vox vann 14 mandat i Andalusien och fick ungefär lika många procent av rösterna som tidigare. Partido Popular tog främst röster från Ciudadanos men det var också mittenväljare som tidigare röstat på PSOE röstade på PP. Rekordvärmen på valdagen gav lågt valdeltagande vilket några analytiker anger som en förklaring till vänsterns dåliga resultat. Men det räcker inte. Partido Popular seger i traditionellt röda Andalusien visar att väljarna har förtroende för den sittande regionalpresidenten Juanma Moreno. Stor betydelse för resultatet har säkert också PP:s nya partiledare Alberto Núñez Feijóo som företräder en mer kristemokratisk borgerlig mittenpolitik än sin företrädare. På bilden här ovan deltar Feijóo vid ett valmöte i Andalusien. Resultatet i Andalusien är förstås oroande för Pedro Sánchez centralregering. Inför det spanska parlamentsvalet som ska hållas i slutet av nästa år höjs nu temperaturen inom inrikespolitiken ytterligare.

Bild från PP:s valmöte i Andalusien. Foto: Pressbild från Partido Popular

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

GASTRONOMI:

Spanska smårätter har en egen dag Spanska tapas finns numera över hela världen och då är det inte så konstigt att tapas också uppmärksammas med en egen dag. Día Mundial de la Tapa, Internationella tapasdagen. Egentligen är det den tredje torsdagen i juni som är Tapasdagen, i år den 16 juni, men en dag passerar snabbt och i år har firandet därför förlängts från 1 juni fram till den 30 juni. Det är Spaniens kungliga gastronomiska akademi som tillsammans med de spanska turistmyndigheterna står bakom firandet. Just nu arbetar akademien på att ge tapas kulturskyddad status. Över hela Spanien och även utomlands arrangeras speciella provsmakningar  för att ge uppmärksamhet till de spanska populära smårätterna. I Sverige är det Spanska ambassaden som går i spetsen, på bilden bjuder ambassadör Cristina Latorre på tapas. Man kan förstås jämföra spanjorernas tapasdag med svenskarnas kanelbullens dag, men att äta tapas på en bar är förstås lite annorlunda mot att klämma i sig en kanelbulle till fikat.

Bild från Spaniens ambassad i Stockholm.  Foto: Spanienportalen

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

LITTERATUR

Madrid firade sin bokmässa igen

Madrids stora bokmässa Feria del Libro arrangerades för 81:a gången i år. Totalt deltog 423 utställare vid mässan som avslutades den 12 juni. Spanienportalens redaktör imponerades av utbudet under sitt besök på mässan i början av juni. På utställningsområdet i Retiroparken i centrala Madrid hade 378 bokstånd slagits upp som alla var fyllda med böcker. Barnlitteraturen väckte som alltid ett stort intresse, på bilden ovan presenterade bokförläggare Arianna Squilloni utbudet hos det pigga barnboksförlaget Editorial Abuenpaso. Mässan invigdes den 27 maj och pågick fram till den 12 juni. Att restriktionerna tagit slut resulterade i ovanligt många besökare som kom för att njuta av friheten av att äntligen få ta del av kultur och kunna mingla bland folk utan munskydd.

Bild från Litteraturfestivalen i Madrid. Foto: Spanienportalen

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

KULTUR

Mick Jagger besökte Spanien

Med en bejublad konsert i Madrid i början av juni startade Rolling Stones sin efterlängtade jubileumsturné. Mick Jagger passade på att se Picassos målning "Guernica" när han var i Madrid. Mick Jagger och de andra medlemmarna i bandet samt musiker, tekniker, fixare, körsångare, säkerhetspersonal, bärare med mera som ingår i turnén hade hyrt in sig på ett lyxhotell i norra delen av centrum. Utanför hotellet samlades fansen som följde allt som hände. Storst intresse riktades förstås mot den karismatiske sångaren Mick Jagger som passade på att uppleva det bästa av det bästa som den spanska huvudstaden har att erbjuda. “Enjoying a lot of what Madrid has to offer, from fallen angels to flamenco!” skrev han på sociala medier och publicerade en rad bilder bland annat den som finns här ovan. Att Mick Jagger såg antikrigsmålningen Guernica var förstås ingen slump dessa dagar när krig återigen rasar i Europa.

Bild från Mick Jaggers sociala nätverk.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

INRIKESPOLITIK:

Partido Populars lyfts av ledarbyte

Sedan galiciern Alberto Núñez Feijóo​ tog över som partiledare för kristdemokratiska Partido Popular den 2 april har partiets stöd lyfts i opinionsmätningarna. I stället för att alltid söka konflikt som sin företrädare gjorde är Feijóo mer öppen för konstruktiv politik vilket gillas av väljarna.​  Feijóo​ tillhör partiets kristdemokratiska mittenfalang där också den tidigare partiledaren och regeringschefen Mariano Rajoy kan placeras. Feijóo har länge varit en av partiets mest populära profiler och har ett stort förtroende bland väljare. Politiskt står han för en mer nedtonad och konstruktiv opposition än föregångaren Pablo Casado som hela tiden sökte konfrontation för att försöka vinna tillbaka väljarna som som sökt sig till Vox. Feijóos väg där till och med kompromisser med Socialistpartiet kan övervägas attraherar mittenväljarna och PP är nu åter en utmaning för PSOE. Efter en rad felbedömningar som gjordes under Casados tid föll Partido Populars väljarstöd, med undantag för i Madrid där partiets regionalpresident Isabel Díaz Ayuso lyfte partiet tack vare sin popularitet. Men i stället för att försöka locka tillbaka väljarna genom att lyfta fram Díaz Ayuso försökte partiledaren Pablo Casado tillsammans med partiets generalsekreterare García Egea, som ingick i hans team, få bort Isabel Díaz Ayuso. Hon sågs som ett hot av Casado. När partiledningens smutskastingskampanj mot Ayuso, som bland annat innebar spioneri och en privat brottsutredning, blev känd vände dock partiets gräsrötter sin ilska mot Pablo Casado och hans generalsekreterare. Missnöjet blev till slut så starkt att generalsekreterren Teodoro García Egea tvingades avgå. Strax därefter meddelades också att Pablio Casado fick gå. Det dröjde sedan inte länge innan PP:s starka man i Galicien, Alberto Núñez Feijóo​ utsågs som efterträdare. Den 2 april valdes han kongressen med 98 procent av rösterna.

 Foto: Partido Popular

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 SÖKERHETSPOLITIK:

¡No Pasarán!

Ukraina väcker minnen från det spanska inbördeskriget. Bakom den spanska republikens gamla slagord "No Pasarán!" samlas det internationella motståndet mot Putins angrepp. Spanien är medlem i Nato och ställer sig helt bakom alla restriktioner och fördömanden som EU riktar mot Ryssland och har även skickat vapen. Att Ukraina kunnat bilda en internationell brigad av alla frivilliga som kommit till Ukraina väcker minnen från Spanska inbördeskriget. Historien upprepar sig inte, det gör den aldrig, men det finns onekligen många paralleller. På bilden här ovanför som är från 1936 marcherar brigadister mot fronten. Då kom femtiotusen frivilliga från hela världen till Spanien för att slåss mot aggresiva nationalister som ville störta den folkvalda regeringen och krossa demokratin. I dag har tiotusentals frivilliga tagit kontakt med Ukrainas ambassader runt om i världen och förklarat att de är villiga att försvara Ukraina från en aggresiv nationalist som vill störta den folkvalda regeringen och krossa demokratin. Exakt hur många utländska medborgare som deltar i Ukrainas försvar är inte offentligt. Men det är tillräckligt många för att bilda en internationell brigad. Ukraina har framför allt behov av välutbildade militärer med erfarenhet och sjukvårdare med erfarenhet av arbete i konfliktzoner. Vid spanska inbördeskriget var det mer än 500 svenskar som kom till Spanien för att delta i försvaret mot Francos trupper. De spanienfrivilliga var övertygade om att om de inte lyckades stoppa nationalisterna från att vinna i Spanien skulle kriget fortsätta i Europa. Skillnaden då mot nu var att inga västländer ställde upp på Spanien sida med hjälp eller vapen. De spanska nationalsterna fick däremot hjälp av Hitler och Musolini.

Historiska bilder Mdrids hisoriska samlingar utan copyright

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

BAKGRUNDSARTIKLAR OM CORONAPANDEMIN:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Vaccionationer stoppade Covid

Nationellt nödläge infördes i Spanien i oktober 2020 för att bromsa spridningen av Coronaviruset. Nödläget gällde sedan ända fram till den 9 maj 2021. Den spanska grundlagen kräver att nödläge godkänns av en majoritet i parlamentet då det begränsar många friheter. Den som var viktigast var att nödläget möjliggjorde införande av utegångsförbud under natten vilket enligt studier hade störst effekt på smittan och var samtidigt enkelt för poisen att kontrollera. Människor umgås annorlunda under natten. Däremot är det inte säkert att reseförbundet mellan regioner och kommmuner gav någon effekt. Det som verligen sprider smitta är täta sociala kontakter utanför den närmaste kretse

Efter sommaren 2020 accelererade smittan dramatiskt. Trots det gjorde motståndet från näringslivet och önskan om bättre ekonomi till att regeringen dröjde ända till den 29 oktober med att införa det nödläge som krävs för att kunna införa tvångsåtgärder. Då genomfördes en omröstningen i parlamentet som ledde till skärpta restriktionern För att slippa samla parlamentet varje vecka gäller nu nödläget ända fram till den 9 maj 2021, men troligen kommer det att hävas tidigare om situationen förändras. Nödläget innebär att polisen kan gripa in och tvinga alla att följa de regionala bestämmelser som gäller. Överträdelse bestraffas med böter. I varje region får det regionala styret besluta vilka ytterligare restriktioner som gäller.

På bilden här intill bär premiärminister Pedro Sánchez ett munskydd med den spanska flaggan. Det är mot honom alla kritiska grupper riktar sin ilska vara sig de anser att restriktionerna är för hårda eller för milda. Precis som i övriga världen finns det också vaccionationsskeptiska grupper i Spanien. Analyser från flera europeiska säkerhetstjänster visar att det sprids falska uppgifter på sociala medier som ska få människor att bli rädda för att vaccinera sig vilket leder till att pandemin inte upphör. Att riskerna är betydligt större för dem som inte vaccinerar sig än de som vaccineras är inget som nämns. Bakom kampanjerna ligger utländska intressen som vill se ett försvagat och splittrat Västeuropa. Att tvinga människor att vaccinera sig går lika lite i Spanien som i Sverige.

Foton: Pressbilder från Moncloa

———————————————————————————————————————

BAKRUND CORONAKRISEN

Täta sociala kontakter spred smittan

Vid inledningen av Coronapandemin gjordes många jämförelser med Spanska sjukan som liksom den nya Coronainfuensan orsakades av ett virus som hoppat från djur till människa. Spanska sjukan uppkom dock inte i Spanien, de första smittfallen skedde i USA. Men eftersom Spanien var neutralt under första världeskriget och därmed saknade censur kunde den spanska pressen rapportera om farsoten. Utomlands började smittan därför snart kallas Spanska sjukan. För hundra år sedan saknades mediciner och människorna var utmattade efter kriget vilket gjorde att det blev extremt många som dog i Spanska sjukan. Denna gång finns det nu ett vaccin som kan stoppa smittan.

I Spanien umgås man mycket över generationsgränserna och många lever i traditionella storfamiljer. Detta är en anledning till att spridningen till riskgrupperna skedde så snabbt när SPanien drabbades av Coronapandemin under våren 2020. Ingen insåg allvaret förrän det var för sent. När myndigheterna reagerade och skäpte restriktionerna hade smittspridningen redan accelererat. Smittan kom tidigt till Spanien från resenärer som besökt norra Italien och Kina och USA. De fåtaliga spanjorer som kom direkt från Kina undersöktes av läkare vid ankomsten till Spanien och de som var sjuka sattes i karantän och kunde inte sprida smittan vidare. Men däremot genomfördes ingen smittkontroll spanjorer och turister som kom till Spanien från Italien eller USA. Inte heller kontrollerades spanjorer som kom hem från Italien när hårda restriktioner infördes där. Hundratals spanska ungdomar som studerat i Italien och fått sina universitet där stängda kunde därför åka direkt hem till sina familjer i Spanien utan kontroll. Huvudsakligen kom dessa från storstäder som Madrid och Barcelona.

Flera stora internationella fotbollsmatcher som spelades har också i efterhand visat sig fungerat som enorma smittspridare när fansen återvände hem. I efterhand visar också analyser att viruset lämnat Kina tidigare än man trott och att det fanns en stor okänd spridning i såväl USA som Storbrittannien innan krisen accelererade.

Eftersom ungdomar som smittats oftast inte får några allvarliga symptom spred spanska ungdomar som varit utomlands smittan vidare till familjen och äldre släktingar i Spanien.

I Baskien och i storstäderna Madrid och Barcelona började tidigt många äldre bli allvarlig sjuka. Men det skulle dröja ytterligare några dagar innan myndigheterna reagerade och då med att stänga alla skolor.  Att stänga lågstadieskolor och förskolor i ett tidigt skede innebar dock ingen förändring för smittspridningen. Tvärt om kan det har gjort att smittan accelererade ytterligare. Eftersom allmänheten ännu inte insåg allvaret fick många far- och morförädrar ta över ansvaret som barnvakt när skolorna stängde. En hel del familjer passade också på att åka till fritidshuset vid Medelhavet när skolorna ändå var stängda. Barerna och restaurangerna fylldes som vanligt. Ingen insåg allvaret.

Inte heller myndigheterna eller politikerna insåg allvaret. När regeringen slutligen reagerade var smittkurva redan brant accelererande. Stora delar av Spaniens politiska etablisemang var då också själva smittade. Så sent som den 8 mars, på kvinnodagen, genomfördes stora manifestationer runt om i landet. I samband med detta smittades vice premiärministern Carmen Calvo och jämstäldhetsminister Irene Montero och flera andra tongivande socialistpolitiker och vänsterpolitiker, bland dem premiärminister Pedro Sánchez hustru. Ungefär samtidigt speds smittan till partimedlemmar från det högerpopulistiska Vox av partisekretararen Javier Ortega Smith som var sjuk i Covid-19 men som ändå deltog i partets stora kongressmöte där han flitigt skakade hand med partikollegor samtidigt som han däremellan hostade i handen.  Även konservativa Partido Populars inte krets drabades av viruset vid denna tid, som Isabel Díaz Ayusu som är regionalpresident i Madridregionen och den  tidigare partisekreteraren María Dolores Cospedal tillhör de smittade.

När myndigheterna och den spanska regeringen slutligen insåg allvaret infördes dramatiska och hårda åtgärder för att stoppa spridningen. Läget förvärras av alla nedskärningar och privatiseringar av vården som gjorts under senare år. Liksom i de flesta länder har dessutom lagerhållningen dragits ner samtidigt som underbemanningen är stor. Att det var Partido Popular som genomförde nedskärningarna i den offentliga sektorn på riksnivå och i regionerna där de styrde sjukvården som till exempel i Madridregionen ser inte partiet i dag som en anledning till att vara självkritiska. Nu befinner sig Partido Popular i opposition och lägger därför stor kraft på att kritisera den sittande regeringen. Mycket kunde förstås ha gjorts annorlunda. Åtgärderna dröjde allt för länge. Sjukvården borde ha rustas upp tidigare för att klara det dramatiskt ökade behovet av intensivvårdsplater och smittskyddsutrustning. Men samtidigt hade Spanien oturen att drabbas tidigt av massiv smittspridning och de sociala strukturerna med täta kontakter mellan familjerna gjorde att viruset snabbt spreds till riskgrup

_________________________________________________________________

För spanska regeringens information om läget klicka rutan nedan

 

_________________________________________________________________

FAKTA CORONA

Det nya coronaviruset som har namnet SARS-CoV-2 orsakar influensan Covid-19 som kan ge dödliga komplikationer för framför allt äldre och kronisakt sjuka. Viruset är nytt för människan och därför saknas imunitet. Medelåldern för alla som avlidit i spanien är över 80 år, de flesta har sedan tidigare har en försvagad motståndskraft på grund av någon sjukdom. Speciellt allvarligt drabbas de som har nedsatt lungkapacitet, lider av någon hjärt-kärlsjukdom. Äldre män som är överviktiga drabbas hårt. Men det finns också en risk för yngre personer som är friska att bli mycket allvarligt sjuka, har det visat sig. Storstäderna med mycket luftföroreningar och tätt mellan människor har också visat sig vara smittspridare.

Tillhör du någon riskgrupp som får allvarliga symptom av den nya influensan, isolera dig. Tillhör du dem som tror att du inte blir sjuk gör ändå allt du kan för att inte sprida smittan vidare. Begränsa de sociala kontakterna. Håll distans. Tvätta händerna och undvik att röra ansiktet. Inse att även om du själv inte tillhör en riskgrupp och saknar symptom så kan du vara bärare av virus och därmed smitta andra. Därför ska alla utgå från att de kan föra smittan vidare.

 _________________________________________________________________